Taggarkiv: tillgänglighet

29
Nov | 15:46

Rullatorn 40 år

Sverige är det rollatortätaste landet i världen. Bakgrunden är att rullatorn är en svensk innovation. Aina Wifalks innovation fyller 40 i år och får sägas vara en lösning med stort värde. Det förskrivs cirka 60 000 rollatorer per år bara i Sverige.

Rullator i användning

En rullator i användning

21 år gammal (1976) tvingades Aina Wifalk ge upp studierna att bli sjuksköterska. Hon fick polio vilket tvingade henne att använda käppar för att kunna gå. Det sliter på axlar och är inte speciellt praktiskt i yrkessammanhang. Här fanns grunden till en patientinnovation – hon kunde sjukvården, hon är själv patient och använder lösningen med käppar i 20 års tid, hennes yrke var som ”handikappkurator”.

…axlar var utslitna efter att hon gått med käppar i drygt tjugo år. Hon började fundera på skonsammare sätt att hjälpa personer som har svårt att gå på egen hand, och 1978 hade hon en färdig idé till en helt ny typ av hjälpmedel på hjul. Samma år ansökte hon hos en statlig utvecklingsfond om pengar för att kunna få hjälp med att utveckla idén till färdig produkt.

Rullatorn är ett exempel på hur innovationer kommer från användare, ett mindre känt fenomen. Det är också ett exempel på en innovation som gör livet enklare, vilket är precis det vi söker i satsningen på Digitala hjälpmedel. Kanske är det en digital rullator som behövs idag?

Kanske en digital rullator? Foto: CC BY-SA 4.0

Kanske en digital rullator? Foto: CC BY-SA 4.0

När man pratar om kombinationen innovation, digitalt och individer så ligger makers nära till hands. Makerspaces kan vara ett sätt att hjälpa fler personer som Aina Wifalk att utveckla egna lösningar. En lösning är att flytta makerspacet in på sjukhuset för att kunna skapa lösningen ihop med patienterna. Vi rekommenderar den intresserade att läsa mer om MakerHealth och MakerNurse. De är projekt som sprider maker-traditionen till personal i vården, vilket visas i videon nedan.


Anna Young är en av grundarna till MakerNurse, som tar maker-området in på sjukhusen

 

14
Apr | 14:35

Tävling om symbolen för tillgänglighet

Bilden på en person i rullstol är den internationella symbolen för tillgänglighet. Berättelsen om hur symbolen kom till är intressant, och likaså det som nu håller på att hända med symbolen.

International Symbol of Access, ISO 7001

International Symbol of Access, ISO 7001

Berättelsen börjar på 60-talet då det fanns diskussioner om hur man skulle skylta tillgängliga lokaler och andra funktioner. Man hade olika symboler i olika länder vilket naturligtvis inte var en speciellt bra lösning. Inte ens inom länder var situationen speciellt enkel.

Norman Acton, på 1960-talet generalsekreterare för Rehabilitation International (RI), frågade Karl Montan om man inte skulle kunna ta fram en ny och gemensam symbol. Kraven var att symbolen skulle vara:

  • självförklarande
  • enkel och tilltalande
  • utan dubbla betydelser
  • praktisk

Den som kan sina innovationstävlingar ser att här finns en mycket bra grund för just en tävling. Behovet av en symbol är tydligt, och det finns gränsvärden som möjliggör en mängd olika möjliga lösningar.

Initiativet kom från RI:s kommission för Hjälpmedel och tillgänglighet (ICTA, International Commission on Technology and Accessibility). ICTA grundades 1960 i samarbete mellan RI och Hjälpmedelsinstitutet (som då hette Handikappinstitutet, HI) på initiativ av den dåvarande chefen för HI, Karl Montan. ICTA drevs under en tid med ekonomiskt stöd från Sverige och hade ett sekretariat på HI. (källa)

Vinnande design och den modifierade slutliga symbolen.

Vinnande design och den modifierade slutliga symbolen.

Montan skapade 1968 en skandinavisk tävling för studenter inom design. Danskan Susanne Koefoed vann med ett pictogram – en streckfigur som sitter i rullstol. Symbolen modifierades av Montan som gav figuren ett huvud.

Att ha en symbol är bra men man måste få den i användning också. Företaget 3M bidrog med stora uppsättningar av klisterlappar och etiketter av symbolen. Man inledde också samtal med ISO som adderade den till sitt internationella bibliotek över standardiserade symboler (ISO 7001:2007). Det fanns tydligen tankar på att söka patent för designen men man hamnade till slut i att det bästa skulle vara att symbolen var fri, ”…made a gift to mankind”:

Following its adoption, the Society’s final step was to consider how best to promote the Symbol. Within the Society, there was some debate over whether to patent the design. It was decided however, that this would prove particularly complex, as such patents must be enacted on a country by country basis. Besides the objective was not to restrict use, but to ensure good usage. It was decided that public education and promotion would be more effective in ensuring that the symbol would be always kept in the public domain. To that end, the Society drew up guidelines for the use of the symbol and a resolution magnanimously was put forward recommending that it be made a gift to mankind. This resolution was adopted at a subsequent meeting in the Society’s Assembly in Baguio, Philippines in 1978.

Tiden går, och området tillgänglighet utvecklas och får fler nyanser. En del menar att symbolen inte helt svarar mot dagens behov. Accessible Icon Project tar nu fram en ny symbol som de hoppas ska ersätta den i ISO.

The Accessible Icon  by Sara Hendren & Brian Glenney. CC-NC-SA.

The Accessible Icon by Sara Hendren & Brian Glenney. CC-NC-SA.

Projektet Accessible Icon hade sin start hos Sara Hendren som studerar design på Harvard. Hon menade att den gamla symbolen är för passiv och ger rullstolen större vikt än personen. Det nya förslaget, lite förenklat:

  1. Head is forward to indicate the forward motion; the person is the ”driver” or decision maker about her mobility.
  2. Arm is pointing backward to suggest the mobility of a chair user; motion represents the symbolically active status of navigating the world.
  3. Wheel Cutouts work for creating stencils used in spray paint application of the icon.
  4. Limb Rendition, the human depiction in this icon is consistent with other body representations found in the ISO 7001 – DOT Pictograms.
  5. Leg leg has been moved forward to allow for more space between it and the wheel which allows for better readability.

 

Sara startade ett gerilla-konst-projekt och målade helt enkelt över gamla symboler med en egen version. Fler personer ansluter sig. Man börjar få uppmärksamhet när man klistrade över existerande skyltar i Boston med den nya symbolen. Klisterlapparna nådde Victor Calise, ansvarig för tillgänglighetsfrågor i New York City; han gillade idéen och nu byter även NYC ut sina symboler.


The Accessible Icon Goes to NYC (February 2014) from Tim Lindgren on Vimeo.

De två faserna i symbolens utveckling är prov på hur externa aktörer kan bidra till nya lösningar. Genom att formulera ”gränsvärden” för en möjlig lösning så var det givet att en innovationstävling skulle vara lämpligt angreppssätt för att ta fram den första symbolen. Att användare med egna behov sedan vill skapa inkrementella justeringar är inte oväntat. Hela berättelsen är ett exempel på hur smarta organisationer kan agera och ta hjälp av externa aktörer för sina problem. Klassisk öppen innovation med andra ord.

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter