Taggarkiv: user innovation

09
Feb | 17:20

Open Innovation Policy Workshop

Open Innovation has been on the rise for a long time but can be hard to find in current innovation policy. A number of European practitioners and researchers met up to share experiences and learn what opportunities there are for new policy in Open Innovation. This is a summary of parts of that workshop. A next meetup is planned for summer 2017.

Detta inlägg skrivs på engelska för att också kunna spridas bland deltagarna på detta möte om offentlig strategi (policy) inom området öppen innovation.

Max Planck Institute for Innovation and Competition

Max Planck Institute for Innovation and Competition

The New Innovation Policy Workshop took place at the Max Planck Institute for Innovation and Competition, hosted by Prof. Dietmar Harhoff. The aim was to share experiences from user innovation policy initiatives among policy-makers and researchers. The workshop is about novel approaches to innovation policy, and includes, for example, how individual users and households, as important sources of innovation, can be part of innovation policy.

A number of countries already have experience from specific policy on open and user innovation.


 Short interview with the workshop host.

Denmark is a forerunner when it comes to a national initiative for user-driven innovation (UDI). Their work began to shape as early as 2004 and identified this topic as a key policy to stimulate innovation and growth. A programme for UDI was established in 2007 as a part of the overall Danish Globalization Strategy. It was a government initiative to stimulate R&D, innovation and growth in Danish firms. It was an effort with substantial budget, roughly 500 million DKK if you sum up a number of related initiatives.

The Danish User Driven agenda as a timeline. Click image for PDF.

The Danish User Driven agenda as a timeline. Click image for PDF.

Quite soon, the programme, and the projects it funded, received public criticism. The previous strong political support waned and the programme was terminated prematurely in 2009. Some say a lack of clear definition and (too) many involved stakeholders, in combination with being the first mover, could explain some of the critisism. The funded projects were of a kind that did not necessarily scale well and this did not meet everyone’s expectations. In addition, some of the important aims of the programme got lost in translating it into an actual funding instrument.

In this context, we need to mention another forerunner country: Finland and their 2010 action plan on Demand and User-driven Innovation Policy. It’s a comprehensive document well worth reading. The document has a number of policy contributions: it clarifies the difference between user and producer innovation, provides a definition of user innovation, indicates the level of user innovation activity, and explains some of the policy barriers and outlines possible policy actions. We might return to the Finnish experiences later.

Open Innovation Strategy for Austria (PDF)

Open Innovation Strategy for Austria (PDF)

A very recent and interesting initiative is the Austrian Open Innovation Strategy, with the aim to increase the innovation system’s performance/efficiency. It mentions three core objectives:

  • Open up, broaden and further develop the Austrian research and innovation system (e.g. new sources of innovation, networking capabilities)
  • Increase the involvement of citizens (users) in generating innovation
  • Increase the efficiency and orientation to results of the Austrian innovation system (e.g. innovative forms of knowledge transfer in both directions)

The strategy contains 14 areas/activities where open innovation can be applied – they consists of concrete proposals. Austria was also influenced by and made use of research findings of relevance to user innovation. Several of the proposals target the barriers that prevent/block bottom-up innovation.

The strategy is grounded at a the ministry level and the process involved the secretary of state. The strategy has not its own budget but is integrated into existing innovation programs or tries to influence the development of new programmes. Examples of launched pilots are: (1) a digital platform for agencies to post problems and for companies to come up with possible solutions (crowdsourcing and innovation procurement), (2) the involvement of citizens in the selection of research areas within medicine (crowdsourcing of health problems, validated by experts, and call for proposals).


The Austrian strategy was developed with the help of the winnovation company.

What is also new (or rare) is the way the strategy was developed. A platform https://www.openinnovation.at/ provided the opportunity for anyone to contribute to the strategy. Close to 500 stakeholders provided comments and further contributions.

Im Zuge der Online-Konsultation von 18.1. bis 14.3.2016 haben 452 Personen an der Diskussion zur Definition von Open Innovation und zu den vorgeschlagenen Maßnahmen zur Förderung von Open Innovation in Österreich teilgenommen und dabei 532 Kommentare und 1069 Bewertungen abgegeben – allesamt sehr ausführliche und lesenswerte Beiträge.

The aim is to continue the work on sharing experiences from open and user-driven innovation policy. The current plan is to collect more evidence and present or discuss further at the 15th International Open and User Innovation Conference, held from 10-12 July 2017 at the University of Innsbruck, Austria.

 

14
Sep | 16:59

Användare forskar om miljön

Digital teknik och nätet gör det möjligt för alla att bidra till forskning om miljön. I hundratals projekt samlas användare för att bygga egna instrument för att kartlägga miljöföroreningar. Nätet gör det möjligt att delta i sådan medborgarforskning på riktigt.

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Vetandets värld i Sveriges Radio har ett inslag om hur användare med hjälp av fritt tillgängliga ritningar (s.k. open design) bygger mätinstrument och laboratorieutrustning som kan mäta luftföroreningar, vattenkvalitet eller analysera blodprover för att upptäcka sjukdomar. Plötsligt kan man vem som helst delta i att kartlägga miljöföroreningar. Genom nätet kan man organisera sig så att man också får en systematisk påverkan.

Ett liknande exempel: i samband med olyckan i Fukushima saknades information om strålning och miljön runt omkring. Man kan också konstatera att människor inte litade på myndigheternas besked om tillståndet. Man sa att det inte var farligt men kunde samtidigt inte visa data som visade det.

Grupper av makers grupperade sig och började bygga egna mätare av strålning. Man skapade också en organisation kring insamling av egna mätningar. Initiativet kallas Safecast.

”Because Safecast is a very lean, scrappy, punk-rock organization to some extent, we were able to move really fast and just get things done,” says Bonner. They immediately began working on developing their own open source hardware and software platforms. They designed mobile GPS-enabled counters that could be strapped to cars, bicycles, quadcopters, or put in rucksacks, and could be set to record readings every five seconds.

On the software end they created a platform that allowed the data recorded by the counters to be uploaded via safecast.org to online maps where the readings could be viewable by all. The Safecast iOS app also allows people to find out what the radiation level is at their current position, based on the 12 million + unique data points they have collected so far.

Alla svenska kommuner mäter detaljer om den lokala miljön, som bullernivå och luftkvalité. Helsingborgs har ett annorlunda projekt kring ett stadstäckande nätverk av sensorer som ska göra sådana mätningar. Det speciella med projektet är att nätverket ska vara öppet och du ska kunna ha din egen mätstation säger Andreas Krohn, projektledare för Öppna Helsingborg till InternetWorld.

Helsingborg ska inte äga alla mätdetektorer, utan planen är att såväl privatpersoner som företag ska kunna koppla in sig i kommunens öppna nätverk. Ju fler sensorer desto mer värdefull blir varje datapunkt. En nyligen lanserad förstudie med ett mindre antal enheter ska ge insikt i hur ett större nätverk skulle kunna skapas. Prototyperna är byggda med hjälp av Arduino och kan till en början mäta temperatur och ljudnivå, men planen är att komplettera detektorerna med ytterligare typer av sensorer för mätning av bland annat syre- och kolmonoxidnivåer.

Som sagt, alla kommuner måste göra liknande mätningar av miljön. Helsingborgs nya bidrag är två – först att man är tydlig med att alla insamlade data ska vara tillgängliga för var och en, och sedan att det ska vara möjligt att själv bidra till att fler lokala mätningar görs.

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

I ett blogginlägg Så byggde vi prototypen av Helsingborgs öppna sensornätverk förklarar projektet hur man i en förstudie sätter ihop moduler som mäter temperatur, ljudnivå, luftfuktighet och CO2-nivåer. Det finns beskrivningar av utrustningen så att andra ska kunna bygga sin en egen mätstation.

Jag kan inte tänka mig en bättre drivkraft. Som invånare hittar man inte alltid det egna engagemanget för kommunens miljöarbete, men om man ger mig chansen att få reda på detaljerad fakta om miljön på gatan utanför min bostad eller runt skolan där barnen går så uppstår helt andra motiv och drivkrafter. Det blir plötsligt på riktigt, nästan lika brännande viktigt som i fallet med Fukushima.

 

09
Mar | 17:35

Vad behöver en Maker?

Det sker massor på området makers. Idag finns ett rikt utbud av analoga och digitala verktyg till hjälp. Många av verktygen är enkla och robusta nog så att alla kan använda dom. Kanske för första gången så är verktygen även ekonomiskt tillgängliga. Frågan är, finns det behov av offentligt stöd för makers?

DIY or die poster

På denna blogg har vi bevakat och skrivit om makers från många olika perspektiv. Vi besöker  makerspaces för att träffa och höra direkt av ansvariga. Som Stockholm Makerspace, eller det imponerade stora Artisan’s Asylum i Boston.

Vi följer 3D-printing som ett fantastiskt verktyg för nästan vem som helst att börja skapa egna lösningar.

Personligen är jag förtjust i drönare och imponerad av de tjänster som företag lanserar, som att filma reklam, vasalopp från ovan, ta bilder på fastigheter för försäljning, generera kartor inför byggprocesser, visa översikt över brobyggen, etc.


Framtidsområde för drönare?

Det finns ett stort forskningsområde kring user innovation, där det finns många insikter och resultat.

Vita huset ser en mängd möjligheter med makers, inte minst som plattform för att öka kompetensen hos unga personer. (Maker-Faire-Report-Final, PDF)

Frågan är, behöver makers hjälp och i så fall med vad? Vi har satt ihop en lista på möjliga insatser, men den listan ska bara ses som en utgångspunkt. Det vore intressant att höra av makers vad som skulle vara mest relevant, värdefullt eller spännande. Varje förslag innehåller i kursiv stil förslag på bedömningskriterier.

  1. Insatser och stöd för att ta prototyper att komma närmare en “riktig produkt”, alternativt komma till användning på mer än ett ställe (s.k. Diffusion of User Innovation). Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  2. Rekrytera fler makers. Räkna nya medlemmar.
  3. Projekt inrikade på olika slags målgrupper, som unga, tjejer, etc. Räkna huvuden.
  4. Maker-events riktade mot olika målgrupper. Räkna huvuden.
  5. Utbilda personer som i sin tur kan fungera som lärare för makers – lärare, föräldrar, föreningar, etc. Räkna huvuden.
  6. Bredda antalet platser där makers kan samlas. I vissa länder sker mycket kopplat till makers, men begränsat till mycket få större orter. Räkna antalet nya mötesplatser/städer.
  7. Projekt inom strategiskt utvalda områden som är innovationsnära. Ex. drönare, egen el, reglering av fastigheter (stuga, villa), fjärrstyrning av funktioner, automation. Beslutsunderlag kring intressanta områden, samt traditionell bedömning av innovationshöjd och -relevans.
  8. Stöd för lokalhyra och lön. Offentligt stöd kan normalt inte användas för sådana kostnader.
  9. Utlysning för innovationsprojekt, med normala beskrivningar av mål, aktörer och nytta. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  10. Stöd (utlysning?) för att skapa nätverk och dialoger. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  11. Stöd (utlysning?) för att företag, entreprenörer och innovatörer kan kommersialisera innovationer från användare. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor. 

 

Vi postar detta upprop i två grupper på Facebook för den som föredrar dialogen där. Det går också bra att mejla oss eller kommentera dokumentet direkt.

 

14
Nov | 10:22

Användare som innovatörer (del 1: proteser)

Att användare är innovatörer som skapar lösningar på egna behov är känt. Ibland ger de sig också i kast med stora utmaningar i världen. Exempelvis, vem ska bygga proteser för unga?

Wolverine

Wolverine

Alla patienter har inte råd med en bra protes då en sådan kan kosta upp till 40,000 USD. Det är inte heller alltid det finns anpassade proteser för olika behov. Unga personer växer ur proteser snabbt och den ekonomiska ekvationen kan då bli för svår.

John Schull startade ett nätverk e-nable som främst tillverkar proteser till unga som saknar fingrar. Han har skapat en enkel men generell lösning som bygger på att man skriver ut alla protesens delar i 3D-skrivare. Det blir en slags byggsats som man sedan behöver sätta ihop. Kostnaden per protes är inte mycket mer än 10-20 USD.

10-åriga Derek önskade sig en extra lång protes för att kunna nå bättre

10-åriga Derek önskade sig en extra lång protes för att kunna nå bättre

I den sevärda videon ovan berättar Schull bland annat om Derek som hade egna idéer om hur en protes borde vara. Han önskade sig en extralång protes, helt enkelt för att kunna nå bättre. Derek visar att det pågår innovationer även inom denna färdiga lösning.

“Agent Cyborg”

“Agent Cyborg”

Att användare är med och skapar lösningar sätter fokus på verkliga behov. En del barn vill inte visa upp eller prata om sin hand, blir blyga och tysta i skolan. En mamma skrev till nätverket och berättade att hennes son hade tyckt att en Wolwerine-hand såg spännande ut. Hon undrade om de kunde hjälpa till på något sätt. Mannen bakom Wolwerine, Aaron Brown, skapade en hand/protes för hemliga agenter som ser lite ut som något Terminator skulle kunna ha. Handen levererades i en attachéväska med hemligstämplar på sig. Det följde också med intyg om en säkerhetsklassning av agenten.

Welcome to the Elite Group of E-nable Heroes.

The device included in this package is the first of many classified prototypes you will receive for real life testing. If you find any size or damage issues, please report back to me directly for a new and improved hand to be sent to you.

Please be aware..we have an undercover agent in your city assigned to your case. Her codename is Agent “Carlberg.”

Once you feel you are ready for further “advanced” training with your new hand, please report to Agent Carlberg. She has been briefed and will provide the needed training to advance you to newer robotic hands in the future.

Again, I welcome you to the “League of E-nable Heroes.

I look forward to reading your mission reports.

– The Maker.

Man kan i exemplet konstatera att den s.k. innovationshöjden är låg men värdeskapandet är högt. När användare själva kan vara med att skapa lösningar så kommer de mest specifika behoven fram. De behoven kan vara mycket viktiga men som den professionella sjukvården kan ha svårare att hantera. Derek och Agent Cyborg är bra exempel på höga nya värden.

27
Aug | 17:15

Innovation och tillgänglighet

Det är inte människan som är trasig utan tekniken. Ungefär så inleder Hugh Herr sin TED-talk.

Bild: Humans Invent

Bild: Humans Invent

Hugh förlorade båda benen som bergsklättrare för många år sedan. Idag leder han forskningen om bionik på MIT Media Lab. Bionik är i detta sammanhang mekanik och elektronik som tillför personen kroppens ursprungliga funktion, eller till och med en utökad funktion/kapacitet!

In medicine, bionics means the replacement or enhancement of organs or other body parts by mechanical versions. Bionic implants differ from mere prostheses by mimicking the original function very closely, or even surpassing it.

Vi har tidigare skrivit om hur 3D-printing gjort det möjligt för en snickare och en hobby-mekaniker att bygga egna, bättre proteser. Det finns ett nätverk E-nable som består av +1000 personer som tillverkar 3D-printade proteser för en bråkdel av normalt pris – hundralappar, i stället för tio- eller hundratusentals kronor. (tipstack Stockholm Makerspace)

Ännu mer nytänkande är OS i hjälpmedel för funktionshindrade, s.k. Cybathlon.

Videon med Hugh på TED är klart sevärd. Den är möjligen även ett exempel på hur otroligt annorlunda innovation inom detta område kan vara, dvs långt från gårdagens proteser. När får vi se en lika spännande utveckling inom andra tillgängliga lösningar, som för vanlig webb och vardagliga sysslor?

Inte en helt vanlig protes, utan en förbättrad eller förstärkt funktion (bionik).

Inte en helt vanlig protes, utan en förbättrad eller förstärkt funktion (bionik).

Sida 1 av 3123

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter