Taggarkiv: user innovation

13
Feb | 10:28

Innovationssamarbete och användares innovationer

Andelen svenska företag som bedriver någon form av innovationsverksamhet är 53 procent. Om man vet om vikten av samarbeten så är det oroande att se att det endast är 30 procent som haft innovationssamarbete under åren 2010–2012. Det är en minskning på 9 procentenheter sedan undersökningen 2008-2010.

SCB:s nya rapport Innovationsverksamhet i svenska företag 2010-2012.är en guldgruva för oss med intresse av innovation, varor/tjänster och avsatta resurser.

SCB: Samarbetspartner i innovationsverksamheten åren 2006–2008, 2008–2010 och 2010–2012, procent. Innovationsverksamhet avseende produkt- och/eller processinnovation

SCB: Samarbetspartner i innovationsverksamheten åren 2006–2008, 2008–2010 och 2010–2012, procent. Innovationsverksamhet avseende produkt- och/eller processinnovation

Man konstaterar en kraftig nedgång i samarbeten. Sådana samarbeten är det som gör det möjligt att få tillgång till kunskap och teknik som företagen annars inte skulle kunna tillgodogöra sig på egen hand. Det är även en fråga om att involvera kunder och leverantörer i utvecklingen vilket ofta är helt avgörande inom tjänsteinnovation.

Färre företag har innovationssamarbete
Bland företagen med innovationsverksamhet avseende produkt- och/eller processinnovation var det knappt 30 procent som haft innovationssamarbete under åren 2010–2012. Det är en minskning på 9 procentenheter sedan undersökningen avseende 2008–2010, då 39 procent av företagen samarbetade. Nedgången i innovationssamarbete är brett fördelad över både bransch och storlek. Företagens vanligaste samarbetspartner var leverantörer, följt av kunder eller klienter och konkurrenter eller andra företag inom branschen. Jämfört med tidigare undersökningsomgångar har andelen som samarbetat med kunder eller klienter och konkurrenter ökat. Även samarbetet med universitet och högskolor har ökat bland företagen.

Från ett perspektiv inom Öppen innovation skulle man så klart hellre se ett ökat samarbete, speciellt då vi vet att allt många s.k. värdekedjor idag blir globala och befolkas av fler aktörer. Tidigare forskning har undersökt var innovationer uppstår, och den kunskapen är inte speciellt känd. Inom vissa branscher står extern innovation för upp till 90% av innovationerna – de kommer ofta från kund, användare eller tillverkande partner. Enligt forskare på området har detta inte fått genomslag inom policy.

The sources of innovation, Eric von Hippel.

The sources of innovation, Eric von Hippel.

5,4% av den finska befolkningen har skapat innovationer för eget bruk. I Consumer innovation in Finland – Incidence, diffusion and policy implications (PDF) har man kartlagt och räknat på betydelsen av även denna slags innovationsinsatser. Det finns anledning att tro att det ungefär lika ut i Sverige. Fem procent kan se lite ut, men det motsvarar alltså 172,640 innovativa finnar!

Den finska studien avslutas med rekommendationer för policy, för att bättre ta hand om även innovationer från andra än företagens interna projekt.

In order to account for consumer innovation, three general design principles merit
attention: (1) avoid the dominant logic of the producer-centered innovation model,
(2) design innovation supports that are open also for individuals, not just for
businesses and organizations and (3) use of pull- and push type policies as well
measures that stimulate networking.

Båda rapporterna är aktuella och läsvärda för den med intresse av öppen innovation.

31
Jan | 11:11

Med användaren och kunden som innovatör

Tänk om kunderna producerade all reklam åt dig, gratis. Inte nog med det, kunderna hjälper också till att utveckla dina produkter. Följande är baserat på verkliga händelser.

Ännu en kattvideo. Kevin Richardson, zoolog från Sydafrika med lejon i Pretoria.

Ännu en kattvideo. Kevin Richardson, zoolog från Sydafrika med lejon i Pretoria.

Nick Woodman hade runt år 2000 en startup, FunBug. Som många nya företag så lyckades man inte hela vägen. Startupen hade fått ihop 4 miljoner dollar av investerare men brände allt på två år. Nästa försök ville Nick finansiera själv.

Han tog en paus och reste jorden runt som surfare, och kom på att han ville utveckla en vattentät analog kamera för dykare och surfare. Han sålde dom från sin skåpbil, en sådan som alla surfare har. Man satte fast kameran på handleden, vilket ger rätt vinkel när man ska filma vågor och dyk. Nick var alltså användare av sin egen innovation, en spetsanvändare.

Han var också intresserad av bilracing och tog körlektioner på bana. Där ville man hyra ut en kamera för att filma loppen. 100 USD för 30 minuter kostade det. Galet dyrt menade Nick, ‘jag tar min egen kamera och sätter fast den på bilens störtbåge’. Alla andra på kursen undrade var han hade fått kameran från? Jag utvecklar och säljer kamerorna, sa han. Han insåg där och då att hans handhållna kamera måste bli något mer – en kamera för alla möjliga situationer.

Ett hopp framåt i tiden. Kameran heter GoPro och används fortfarande för att filma vattensporter. Men, kunderna har andra också idéer. Kameran börjar användas av professionella användare för att dokumentera händelser som man vill följa upp efteråt. En rökdykare har kameran på sin hjälm för att visa hur det ser ut i brinnande hus. En film visar hur han hittar en katt och lyckas rädda livet på den (+19M visningar). En hundägare sätter kameran på en pinne som hunden brukar leka med (knappt 1 M visningar).

En mer spännande användning kommer från den omättliga genren och varianter på Stjärnornas krig. James Trosh tänkte skicka hem Darth Vader, eller i alla fall ut i rymden. Han byggde Vader en raket och satte fast sin kamera på den, tillsammans med GPS-utrustning för att kunna spåra allt. Hela resan tar över 2 timmar och finns att se i sin helhet. För oss rymdmässigt normalintresserade räcker klippet nedan, och den är imponerande. Självklart finns en behind-the-scenes som förklarar tekniken och hur allt gick till.

nyhetsprogrammet 60 minutes har ett reportage om Nick och hans företag (se nedan). Det är sevärt för berättelsen om hur utvecklingen gick till, men så klart ännu mer så för alla otroliga filmklipp som användarna har producerat.

Om man är intresserad av öppen innovation så finns flera saker att observera och lära sig av – hur grundaren som spetsanvändare utvecklade sin första idé, hur kunderna involveras, och hur man från företagets sida uppmuntrar användarna att hjälpa till att utveckla produkten.

Ursäkta att inlägget är lite fokuserat på en produkt. Det finns idag andra kameror med liknande funktion på marknaden.

29
Nov | 10:00

Delad ekonomi, del 1 (cykel)

Digitala tjänster och ny teknik gör det möjligt att dela och återanvända resurser på nya sätt. Vi har sett det förut med loppis och med gamla prylar – och snart även för cyklar.

Lock8 - ett uppkopplat cykellås

Lock8 – ett uppkopplat cykellås

Det är smart att återanvända saker. Det ger en högre användningsgrad vilket bör vara bra rent resursmässigt. Men det skapar också värde för individen. Man behöver inte investera i mer än de tjänster man behöver för tillfället. En slags lean version av den personliga ekonomin. Visst kan man säga att Blocket är en del i en s.k. crowd economy, då många säljer vidare de saker man inte längre har behov av?

SvD har en artikelserie om det pengalösa samhället som kan vara en del av detta fenomen. De har skrivit om Klädoteket som är ett bibliotek för kläder. De skriver själva: ”Det är en plats där moderäven möter miljöjuppien i ett lättsamt men konkret svar på slit- och slängkulturen. Kläderna lånas istället för att köpas och delas istället för att ägas.

Vi ser motsvarande lösningar skapas inom många olika områden, som för tillfälligt boende. AirBnB är väl det mest kända exemplet, där du kan hyra tillfälligt boende men också själv lägga ut din bostad för någon annan att hyra.

Lock8 fick sin idé till ett annat slags cykellås när de själva (igen) blivit av med en cykel. De ville utveckla ett bättre lås som också är ett stöldskydd. Den har ett larm som låter om någon försöker mixtra med låset. Den är också uppkopplad med GSM så man kan även se var cykeln befinner sig.

Men, finessen är att låset saknar traditionell nyckel. Man använder sin telefon för att låsa upp. Helt plötsligt blir andra tjänster möjliga. Du kan låna ut din cykel till en kompis, genom att du ger tillfällig rätt till kompisens telefon att också kunna låsa upp. Du kan även hyra ut din cykel genom att du ger Lock8 denna möjlighet till förmedling. Helt plötsligt har vi alltså en AirBnB fast för cyklar!

Se intervju nedan med bolagets grundare om hur de kom på sin idé och vad de vill göra för slags tjänster. Företaget har nyligen fått en mångmiljoninvestering av Horizons Ventures, tech-investerarena ledda av Li Ka-Shing (en av de rikaste personerna i Asien och känd för sina investeringar i Facebook, Spotify, Waze och Skype). Lock8 samlar även in medel och kunder genom Kickstarter.

Vi har sagt det förr – cykeln är nästa stora plattform för innovation.

21
Aug | 12:34

11th International Open and User Innovation Workshop

Varje sommar samlas några av de främsta forskarna inom öppen innovation för den årliga workshopen Open and User Innovation. Förgrundsfiguren här är Eric von Hippel. Årets träff anordnades av CENTRIM, Brighton Business School. Här följer reflektioner från OUI2013. Varning för långt inlägg!

The International Open and User Innovation Workshop is the leading academic conference on Open and User Innovation. Around 200 researchers from a range of disciplines (including innovation management, strategic management, organization design, marketing, intellectual property rights management, entrepreneurship, and public policy) meet annually, in order to exchange recent research findings and plans related to Open and User Innovation. The conference is for academics, researchers, those currently engaged in PhD programs, and those engaged Postdoctoral research. Contributions from practicing managers and those involved in public policy are also welcomed.

State-of-the-art research findings will be discussed in research fields like lead user innovation, user entrepreneurship, mass customization, crowdsourcing, producer/user co-creation, collaborative innovation, policy towards open and user innovation as well as open business models.

För den insatta inom öppen innovation så kan det ge värdefull information bara att läsa titlarna på alla presentationer. Det är inte helt enkelt att kategorisera presentationerna, men Joel West har gjort ett försök. Han har också ett försök att summera konferensen.

oui2013-cloud
Ett ord-moln på alla presentationerna på konferensen. Bild: Frank Piller.

Det var tydligt att öppen innovation inom hälsa var ett aktivt område, genom exempel på utvecklade patientnätverk men också genom att vissa patientgrupper utvecklar egna behandlingar. De överraskande få inslagen av frugal innovation på konferensen återfanns här, med modifiering av benproteser i Afrika som bästa exempel. De s.k. rare diseases är många och svårbehandlade; de är också udda och så ovanliga att traditionella aktörer inte prioriterar att utveckla behandlingar/mediciner för dessa spridda och ofta glesa patientgrupper. Inom hälsoområdet kan man alltså hitta de mest klassiska inslagen hos user innovation – det finns ytterst starka drivkrafter att skapa nya lösningar, personerna vill ofta använda lösningarna själva, gruppen av användarinnovatörer är stor och inkluderar även släkt och andra anhöriga, det är stor skillnad på angreppsätt hos personliga experiment jämfört med den etablerade forskningen inom området: [Diffusion and informal observational studies as a validation process/Tomas Fidelis]

Randomized, controlled clinical trials, although important for ensuring safety and efficacy, are frequently criticized for being an inadequate validation process for certain innovation modalities and conditions. The main causes for critique are their high costs, long duration, low patient recruitment, design rigidity, and ethical issues. There is a growing evidence that patients and their family members innovate in treatments, therapies, and medical devices. We study cases of patient-innovators who attempted to share their innovations with other patients, identifying the main steps in the process, difficulties they face, and their responses.

Områden som hade förhållandevis få presentationer var öppna data (knappt märkbar, för nytt som forskningsområde?), social media som nätverksverktyg, crowdsourcing som metod (färdigforskat?) och toolkits (företag ger ut gränssnitt/delar av sina verktyg till sina kunder). Det kanske inte går dra några långtgående slutsatser av det, då vad som presenteras på en konferens påverkas av många faktorer.

En studie (Diffusion of User Innovation at work and at home: Data from Portugal/Pedro Oliveira, Joana Mendonca, Jeroen de Jong, Eric von Hippel) fokuserade på bristen av spridning av användares lösningar. ”Diffusion and commercialization of innovations differs sharply depending on whether the source is the user or the firm, mainly because of the different expected benefits of the innovation, diffusion and commercialization process. While diffusion of firm innovations has been studied extensively, the opposite is true for the case for user innovation.” Man konstaterar att det finns lösningar från användare som inte delas, eller av olika anledningar inte kommer till användning. De drar slutsatsen att offentliga insatser för s.k. diffusion är eftersatt – det kan handla om ”peer-to-peer sharing, commercial adoption and user entrepreneurship”. Det är verkligen ett intressant inslag och här skulle man vilja gräva djupare och få tag på flera förslag på insatser. Vi har redan idag hinder/utmaningar: dels i att offentligt stöd sällan når till användarinnovatörerna, dels att insatserna ofta är avsedda att stimulera skapandet av lösningar och inte till den sista fasen med diffusion.

Ett område som anses lovande är energi. Det experimenteras med privat elproduktion, klimatsmartare byggnader, aktiv styrning av elförbrukning, visualisering och optimering av olika slag. Från Finland finns ett antal studier kring värmeväxlare och pelletsbrännare som belysande exempel.

User innovation in sustainable home energy technologies from Jouni K. Juntunen

In total we found 192 inventions or modifications that improved either the efficiency, suitability, usability, maintenance or price of the heat pump or pellet systems, as evaluated by domain experts. Our analysis clarifies that users are able to successfully modify, improve and redesign next to all subsystems in these technologies. It appears that supplier models do not cater sufficiently for the variation in users’ homes, which leaves unexplored design space for users to focus on. The inventive users can speed up the development and proliferation of distributed renewable energy technologies both through their alternative designs as well as through the advanced peer support they provide in popular user run Internet forums related to the purchase, use and maintenance of these technologies.

En udda presentation var Nik Frankes Does god play dice? Randomness vs. deterministic explanations of idea originality in crowdsourcing competitions, där de hade en fundering kring om det inte är så att kapaciteten eller förmågan hos olika deltagare i innovationstävlingar/idétävlingar i stort sett är slumpartad (statistiskt sett). Detta står i kontrast till synen att det viktiga är organisationen som ordnar tävlingen, till temat på aktiviteten eller vilken profil deltagarna har. Man kommer fram till den lite provocerande slutsatsen att slump faktiskt spelar en tydlig roll. Dvs, att en framgångsrik aktivitet (statistiskt) förklaras bäst genom högt deltagarantal. Det är inte den enda framgångsfaktorn så klart. Slutsatsen är ändå att man bör sikta mot att få med så många deltagare som möjligt, alternativ ha en mängd olika kvalomgångar.

We introduce the alternative idea that in fact the originality of any participant largely random and thus the success of the tournament rests on the number of participants attracted.  In order to compare the explanatory power of randomness and 22 deterministic factors derived from literature we conducted a huge experiment in which 1,009 participants developed ideas for apps.  Our finding is crystal clear: randomness rules.

Som ett komplement till ovanstående, ett antal presentationer var inriktade på att analysera drivkrafter som påverkar deltagande vid t.ex. idétävlingar. Fokus har ofta varit på direkta belöningar (prispengar), men behöver nyanseras om man vill inkludera flera typer av deltagare och bredare förslag på lösningar. Alexander Vossens studie Tell me why!  How to Promote Idea Co-creation to Consumers utgår från att användningen av förslagen är den mest effektiva metoden, om man vänder på perspektivet – dvs att användare förlorar på att inte använda bra lösningar, jämfört med att användare kan vinna pris genom att ge bra förslag på lösningar för andra:

…we find that: (1) highlighting use benefits for other users leads to an increase in consumer attention, especially when personal relevance of the topic is low. (2) Highlighting use benefits for other users is also more effective than highlighting monetary benefits for oneself. (3) A loss (gain) framing is more effective in generating attention for idea co-creation initiatives among users with high (low) personal relevance of the co-creation topic.

Johann Füllers Open Strategy – A New Strategy Paradigm gick igenom hur företag och organisationer kan jobba med strategi på nytt sätt. Strategiarbete är ofta en sluten process som inte ens alla anställda bjuds in till. Temat är intressant och sannolikt underutnyttjat – här finns möjligheter att ta hjälp på många olika plan, både internt inom en organisation men också från externa grupper. En personlig reflektion är att speciellt offentliga organisationer borde ha övervägande fördelar med att använda en öppnare process för sina strategier – man jobbar ju åt medboragre/samhället och utan ekonomisk konkurrens inom sitt eget område.

Strategy development has traditionally been exclusive (i.e. job of the top management team) and secretive (to protect competitive advantages). Web 2.0 technologies offer new opportunities for internal and external collaboration, allowing more open and participatory modes of strategizing. These new approaches, labeled as “democratizing strategy”, “open strategy”, “open-source strategy” or “strategy as a practice of thousands”, involve a large number of people in generating, discussing, and evaluating strategic ideas.

Franke hade ytterligare en presentation, om vilka dessa användarinnovatörer egentligen är. En vanlig (och rätt usel) invändning är att användare och kunder inte har nog bra förståelse för generella behov eller problemets karaktär för att kunna bidra med värdefulla insikter. Franke konstaterar att visst kan det ibland vara så, men att de grupper av användare som intresserar sig för att skapa egna lösningar har egenskapen att de mycket snabbt lär sig när de börjar experimentera.

franke
Frankes bild över hur användarinnovatörers probleminsikt snabbt ökar vid egna experiment.

Han ville också poängtera en del andra skillnader. Många användare skapar av lust, enbart för att det är kul. Det är en egenskap som ofta är beständig över tid och alltså en värdefull insikt. För vissa grupper av användare blir lösningarna en del av personen. En t-shirt är ibland bara ett plagg, med för den person som designat tröjan så är den en ”extension of self”. Även det är en stark motivation och kraft som saknas i mer traditionella innovationsprocesser. Någon sammanfattade det med ”Personal needs are fine and strong, but personality is the basis and is a more permanent driver”.

Efter konferensen samlades några veteraner för att fortsätta diskussionen om vad man kan göra inom policy för att stärka Open and User innovation. Det är ett svårt ämne, och att alla har bakgrund i sina länders specifika innovationssystem gör inte debatten enklare. Man är van vid olika styrinstrument och olika slags engagemang. I en del länder skapar och genomför politikerna insatserna själva, i Sverige finns en delegation av insatser till oberoende myndigheter och utredningar.

Fred Gault som jobbat med Community Innovation Survey (CIS) med OECD sedan 1992 började med att konstatera att vissa saker mäts inte av CIS (som innovation av användare). Han sa att ”Far more companies innovate than do R&D. This is a very robust result of the CIS”. Är man intresserad av att mäta innovation, eller av en bättre definition av innovation (som inkluderar user innovation) ska man leta efter hans nya bok, Handbook Of Innovation Indicators And Measurement.

Eric von Hippel konstaterade att ibland skapar myndigheter och andra hinder för öppen innovation, helt omedvetet. Han tog upp ett exempel från bilindustrin i USA där man nu försöker införa en lag om att en bil är säker endast om den är helt enligt tillverkarens specifikation. Det finns så klart goda skäl för att öka säkerheten, men man är inte medveten om att man oavsiktligt utesluter en omfattande ”aftermarket” och användarinnovation (c:a 10% av personbilsekonimin sas det).

Jeroen upprepade resultaten från sina studier, om att 81% av användarna gör ingen diffution alls av sina egna lösningar (6% commercial diffusion, 16% peer diffision). Hans slutsats var att man bör fokusera på ”user innovation” och mindre på ”user-driven innovation”, samt skapa policyinstrument som gör att individer och nätverk kan söka offentligt stöd. Han fick mothugg av andra som tyckte att ”user-driven innovation” inte motverkar ”user innovation”. Vi kunde inte enas om hur man skulle kunna stimulera eller förenkla diffusion på bra sätt.

En åtgärd och uppgift var att arrangörerna av OUI2013 ska skapa förslag på områden som behöver mer underlag från forskningen, en slags ”opening agenda for research in innovation policy”. Det räknades upp två sidor här: det som vi (forskarna) vet, och det vi (myndigheterna) behöver som underlag. Det är idag olika saker sas det.

En lång utvikning kretsade kring hur Ford i USA hade lyckats använda öppen innovation för vissa saker i sina personbilar. En av de ansvariga från Ford var på plats. Man hade öppnat en slags tredjepartsmarknad kring vissa funktioner, som vindrutetorkare (vi saknar tyvärr lite detaljer här), genom att öppna upp sitt API till fordonet. Ford har nu två plattformar, en för öppen mjukvara och en för öppen hårdvara, läs mer här.

Detta gav von Hippel en idé om att man borde prova insatser för öppna produkter. Han menade att man skulle kunna använda det vanligaste policyinstrumentet – en offentlig utlysning – och rikta den mot aktörer som vill öppna sina produkter för externa modifieringar eller på annat sätt skapa möjlighet till innovationer även i nästa led. Exempel: man möjliggör att byta batteri i annars tidsbegränsade produkter, man öppnar data från ett instrument som möjliggör bättre visualisering eller styrning, man kan standardisera gränssnitt (både hårdvara och mjukvara) så att produkter blir möjliga att ”hacka”. Detta kanske kan kallas open design, som är ett mer etablerat begrepp:

Open design is the development of physical products, machines and systems through use of publicly shared design information. Open design involves the making of both free and open-source software (FOSS) as well as open-source hardware. The process is generally facilitated by the Internet and often performed without monetary compensation. The goals and philosophy are identical to that of the open-source movement, but are implemented for the development of physical products rather than software.[5] Open design is a form of co-creation, where the final product is designed by the users, rather than an external stakeholder such as a private company.

Vi funderar vidare på tanken med en sådan utlysning och tar gärna emot synpunkter och inspel.

17
Mar | 15:29

Rapport från Travelhack 2013

Travelhack 2013

Travelhack 2013 samlade drygt 20 lag över en helg med målet att ta fram tjänster som gör kollektivt resande mer attraktivt. Till sin hjälp har laget ett antal öppna datakällor med främst trafikdata. Här följer tre intervjuer med deltagare, inklusive vinnarlaget.

Travelhack 2013
Stämningsbild just innan målgång.

Vi intervjuade några av deltagarna på plats. Laget Reskänsla berättar lite om hur det är att vara på ett hackathon.

Ett lag som gjorde en mycket snygg och personlig pitch var Resledaren. Intervjun med två personer i laget gjordes i pausen under tiden när juryn valde vinnare. Det visade sig att detta lag skulle vinna hela tävlingen. Grattis!

Travelhack 2013

Travelhack är ett samarbete mellan Samtrafiken, SL och Viktoria Swedish ICT. Samtrafikens VD Gerhard Wennerström berättar om hur de tänker kring innovation i kollektivbranschen.

 

Sida 2 av 3123

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter