Månadsarkiv: juli 2013

08
jul | 09:30

Big Bazooka @ 10 Downing

Det har skapats jobb i Sverige de senaste åren som är så attraktiva (mätt på tex global konkurrenskraft, industriell dynamik, eko-system) att jag tror Li Keqiang och Manmohan Singh skulle skänkt bort halva Shanghai eller Mumbai för dessa. Mojang som med sitt spel Minecraft, perfekt för hela familjen, erövrar världen med en smått fantastisk vinstmarginal. Spotify revolutionerar musikindustrin och vårt sätt att umgås. Tobii Technology öppnar upp helt nya sätt att använda sig av datorer. Och så vidare.

Kluster av startups uppstår oftast organiskt delvis pga rätt förutsättningar, men hur kan sedan politiska beslut förbättra sannolikheten att klustret fortsätter växa? Vad kan politiker göra?

Låt oss ta ett exempel från Storbritannien som visar på konkreta synkroniserade handlingar. David Cameron tillsatte Rohan Silva (bild ovan) som kände till den brittiska startupscenen. Med hjälp av Silva så lyssnade Cameron på vad entreprenörerna behövde för att växa och starta fler företag. Sedan togs det flera initiativ av den brittiska regeringen. Mike Butcher, TechCrunch, skriver:

It’s fair to say many in the tech startup community were blown away at this hail of initiatives. That, and the rather satisfying recognition that anyone had noticed there was something exciting going on in East London in tech.

Efter ett första möte mellan premiärministern och entreprenörerna så ökade graden av samverkan.

Suddenly, tech entrepreneurs – like Greeks streaming from a wooden horse – were let into the heart of the UK government’s policy-making unit. It almost certainly lead directly or indirectly to changes in national policy, and Silva lost no time firing off policy initiatives. Indeed, he PM’s nick-name for him was ‘Big Bazooka’ – someone he could fire at a problem to fix it.

Förutom att ge östra Londons startupscen ett erkännande så togs politiska initiativ såsom: ”£50m government-backed fund to regenerate the Old Street roundabout”, skapandet av Tech City Investment Organisation (Utländska direktinvesteringar (Google, Facebook etc), attrahera riskapital, attraktiv miljö för entreprenörer, skala upp företag), Google Campus, se mer här, the Open Data Institute m.fl.

That wasn’t all. There were new tax breaks for angel investment (EIS/SEIS), Entrepreneur Relief, a 10% CGT rate for employees who joined start-ups; moves to open London’s public markets to high growth tech companies (with the London Stock Exchange); the abolishing of stamp duty on the AIM market; the opening up Government ICT contracts to SMEs; creating the UK’s open data agenda; reform of the UK IP regime; and several other initiatives like the UK’s Life Science Strategy. Most of these were in fact driven by Silva.

Finns det en storbazooka i svensk politik?

04
jul | 14:42

We are makers

Renässansmänniskan skulle helst kunna allt. Målet var att uppnå största möjliga bildning. Idag har vi liknande digitala ideal. Detta visas i två filmklipp. Se detta som sommar-tv, fast bra sådan.

Var tid har sina ideal. Bara för ett kort ögonblick sedan fanns förväntningar på att man skulle kunna skriva hjälplig HTML och skapa sig sin egen plats på webben. Senare kom att man skulle äga och utveckla sin egen domän, vårda eller ännu hellre bygga bilden (till och med varumärket) av sig själv på nätet. Idag omfattar idealet även att man kopplar sitt fysiska jag mot nätet. Största möjliga uppkoppling, sedan nirvana.

I huvudsak är det enbart positiva ideal. När en betydande del av våra liv sker på nätet finns anledning att vara kompetent nog för att vara med och påverka utvecklingen. Att vara passiv konsument har aldrig varit en framgångsrik strategi.

Det finns olika sätt att närma sig dagens ideal. I början av digitaliseringen var det av praktiska anledningar värdefullt att lära sig skriva kod, att programmera. Det idealet anses fortfarande vara den allra finaste då den möjliggör i princip allt – kan man skriva kod finns väldigt få hinder för att skapa lösningar. Vi är tillbaka till ett (digitalt) renässansideal.


Lifeloggers from Memoto. Filmen visar många betydande personer inom lifelogging, och är både bildande och underhållande.

En växande rörelse är att logga information om sig själv. Detta kan delvis kategoriseras som prosumer (en sammanslagning av engelskans professional/producer och consumer). Detta är den medvetna kunden som noga väljer ut olika lösningar och sedan skapar egna sätt att kombinera/modifiera teknik och tjänster.

Spannet bland lifeloggarna (eller quantified self, som detta ibland kallas) är enormt stor. Det finns färdiga och billiga lösningar, som stegräknare. Idag kan mobiltelefonen ersätta mycket av mätandet. Du kan t.ex. låta Google via mobilen hålla koll på var du befinner dig, hela tiden. Sedan kan man börja analysera hur många kilometer man reser på ett år, hur många timmar man sitter på kontoret eller hur många gånger man åkter till stugan. Ännu vanligare, man kan använda telefonen för att ha koll på sina löprundor, a la Runkeeper och liknande tjänster.

Bild: Rich Lee. DIY Headphone Implant

Bild: Rich Lee. DIY Headphone Implant

Genren rymmer också personer som gör smått otroliga insatser. Det grundas i ett väldigt stort personligt behov eller i en lust att skapa och testa olika lösningar. Rich Lee är en sådan person – han kallar sig själv för ”Space Gangster, businessman, Grinder, and black hat transhumanist”. Han har låtit operera in magneter nära örat. Genom att använda olika tekniker kan man överföra ljud trådlöst via magneterna. Rich tänker sig lyssna på musik utan att behöva hörlurar, men framförallt att experimentera med att kunna se genom ljud. ’Se’ på samma sätt som fladdermöss ser, via ultraljud eller annan teknik.

The first thing everyone asks is “why would you do this?” Honestly, I don’t feel the need to answer this question. People either get it or they don’t. I’m a Grinder, and we are notorious for getting it. The second question is usually “what are you going to do with it?”

Listening to music is nice and probably the most obvious answer, but I intend to do some very creative things with it. […] I can see myself using it with the gps on my smartphone to navigate city streets on foot. I plan to hook it up to a directional mic of some sort (possibly disguised as a shirt button or something) so I can hear conversations across a room.

Saken får ytterligare en dimension när Rich avslöjar att han kommer att helt förlora synen – han håller alltså på att ge sig själv flera sätt att höra och röra sig som snart blind.

En variant på den medvetna konsumenten är att i större utsträckning bygga sina egna lösningar (även en motreaktion till traditionell konsumtion). Det handlar ofta om att skapa något nytt, inte att kopiera redan existerande produkter. Att skapa billigare lösningar är en viktig fråga, samma sak med lösningar som i någon mening har bättre prestanda.

Ett exempel: färska örter finns i alla livsmedelsbutiker. Men, örterna kostar onödigt mycket, samt finns sällan hemma i köket när man behöver. Att ha en kruka i fönstret är inte en lösning. Det finns en överraskande stor rörelse Urban farming där det inom Window farming handlar om att använda hela fönstrets yta för att odla grönt, även på höjden alltså. Här finns mängder med olika konstruktioner. Det ges workshops i att bygga egna varianter. Man återanvänder enkla material till konstruktionerna, i detta sammanhang ofta PET-flaskor. Bevattning sköts automatiskt via reglerstyrda pumpar och allt är så klart uppkopplat till nätet. Det säger sig själv att stadsbönderna loggar vilka näringsämnen och plantor som ger bäst avkastning.

windowfarming

Window farming. Bild: memetics.berlin. CC by-nc-nd.

Filmen We are Makers tar sin början i att i ett konsumtionssamhälle har vissa förmågor försvunnit. Som att kunna uttrycka sig genom att göra egna varianter på produkter, hur man odlar mat. ”The loss of the hand” som det sägs. Samtidigt finns det idag bättre förutsättningar än någonsin för att kunna vara sin egen producent, vilket filmen visar på ett bra sätt. Det är kul att se hur personerna berättar, att det till stor del handlar om att dela lösningar, lusten att visualisera och bättre förstå, att lära sig genom att göra själv.

Skillnaden mellan att bära en snygg t-shirt och att även ha designat t-shirten handlar delvis om ens självbild men framför allt om kontroll – you own your place in life.


We Are Makers from Learning Studio.

02
jul | 13:09

Necessity is the mother of Skype!

”Necessity is the mother of invention” är ett välkänt ordspråk. Men hur kan man systematiskt finna denna ”nöd” för att skapa innovationer? Innovationer med högre sannolikhet att klara en marknadsintroduktion (pga att behovet av produkten eller tjänsten redan är säkerställt).

50 procent av alla innovativa start-ups ”hittar” sin nöd hos sig själva enligt en forskningsrapport (Shah et al, 2012). Entreprenörerna eller innovatörerna har ett problem i sitt företag eller i vardagen som de börjar fundera på hur de kan lösa. Vid insikten att man har en lösning på problemet så inser man att flera andra har samma problem. Perfekt läge att kommersialisera sin innovativa lösning!

Dagens Industri intervjuade nyligen Niklas Zenström, grundare av Skype, och satte rubriken ”Var pank – skapade Skype”.

Han [Niklas Zenström] och dansken Janus Friis hade just grundat Kazaa. Men fildelningsprogrammet var inte speciellt lönsamt och de hade stämts av internationella musikjättar.

”Vi hade dåligt med pengar och försökte spara kostnader genom att ringa varandra med ip-telefoni. Det fungerade dåligt”, säger han till tidningen.

De insåg plötsligt
att de hade teknologin som kunde lösa problemet genom Kazaa. Trots att det till en början var svårt att få investerare så lanserade de Skype år 2003 och det blev en succé.

Innovation startar ofta i användares behov av bättre produkter och tjänster, och sedan hittar man en eller skapar en lösning. Policyåtgärder för att öka innovationsnivån i ett land är mestadels fokuserade på hur forskning kan kommersialiseras. Empiriska bevis tyder på att dessa ”technology-push” åtgärder behöver kompletteras med verkliga akuta problem som individer eller organisationer har. Vi hoppas att vårt sätt att arbeta med ”öppen innovation” ska stimulera till att verkliga akuta problem blir en naturlig utgångspunkt i svensk innovationspolitik.

Exempel på hur VINNOVA arbetar med dessa frågor är 1) öppna upp data så att olika verkliga akuta problem kan adresseras av de som har problemet 2) spetsanvändarmetoden, som är en metod för att hitta användares lösningar på ett speciellt problem 3) innovationstävlingar möjliggör för privata och offentliga organisatörer att få in innovationer skapade utanför sin egen organisation.

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter