Månadsarkiv: september 2013

27
sep | 18:15

TechCrunch Disrupt San Francisco 2013

P1060507

The Future of Higher Education: Lt. Governor Gavin Newsom (State of California) and Sebastian Thrun (Udacity)

En av höstens stora teknikmässor här i San Francisco är TechCrunch Disrupt. Över 200 olika startups slogs om uppmärksamheten under tre dagar i San Francisco 9-11 September. Det höga biljettpriset på $3000 gör att det sker en naturlig gallring bland besökarna – endast de som verkligen har intresse av det nyaste och det vassaste tar sig dit, vilket naturligtvis ökar attraktionsvärdet för utställarna.

I den sk Startup Alley samsas områdesspecifika paviljonger med nationella, som till exempel Networking, Social, Health, Education osv., resp Irland, Brasilien, Skolkova, — och i år för första gången även en nordisk paviljong. Vi nordiska myndigheter med verksamhet här i Silicon Valley (för Sveriges del är det jag i gott samarbete med Almi hemma i Sverige) har under våren närmat oss varandra och planerar nu ett mer omfattande samarbete framöver i syfte att underlätta för startups i våra respektive länder att dra nytta av Silicon Valleys ekosystem. Som en första insats ordnade vi en Nordic Week, där ett centralt inslag var delta i TechCrunch Disrupt. 11 startups från de nordiska länderna (inkl. ett från Estland) ställde ut under tisdagen, och hade gott om tid övriga dagar att kolla konkurrensen och knyta värdefulla kontakter. Från Sverige deltog Yubico som erbjuder produkter för säker kommunikation över Internet, samt Shpare som genom sina tjänster kan göra mässor till mycket effektivare mötesplatser.

The Nordic Pavillion

Den nordiska paviljongen

Samtidigt som det är en febril verksamhet och nätverkande i utställningsområdet pågår intervjuer, sk ’Fireside Chats’, och paneler inne i plenumsalen, med kända ikoner från tech-industrin, som t.ex. riskkapitalisten Vinod Khosla, Yahoos vd Marissa Mayer, Facebooks Mark Zuckerberg för att nämna några. 30 startups utvalda i hård konkurrens får också chansen att presentera sina företag från scenen. En av de mer disruptiva tyckte jag var Ossia som tagit fram en teknik för att ladda t.ex. mobilen helt trådlöst.  En annan kul demo var när man jämförde kakor bakade på riktiga ägg och vegetabiliskt framställda ägg.

Internet of Things, eller snarare: Internet of Everything börjar också bli vanligare i praktiska tillämpningar – t.ex. genom prylar som sitter ute i markerna och kontrollerar odlingsklimatet – jfr Soil IQ. Mitt på utställningsgolvet hade Chevrolet en stor monter – de har nu i likhet med exvis Ford öppnat upp sina API-er – i syfte att verkligen skapa The Connected Car. Helgens Hackathon var på det temat. Annars är det en tydlig trend också hur sk wearables växer i omfattning, flertalet med hälso och livsstilsinriktning. En hel del drönare fanns också att se, vissa lika små som min mascarapenna. Överhuvudtaget är robotik hett som område.

De blir bara mindre och mindre...med HD-kamera!

De blir bara mindre och mindre…med HD-kamera!

En annan tydlig trend som håller i sig är SoLoMo, dvs. Social, Local och Mobile i kombination som bas för tjänster och appar (Local, som i lägesbestämt, alltså). Det är också väldigt påtagligt hur just tillgången till sociala medier och den information som man öppet kan finna om individer ligger till grund för allt fler tjänster – som t.ex. i svenska Shpare – där man kan matcha fram mässkontakter genom att profilera besökarna i förväg tack vare Facebook, LinkedIn osv…och Big Data analytics naturligtvis.

Jag kan verkligen rekommendera er att kika på videosnuttarna från konferensen som finns tillgängliga på TechCrunchs egen webbsida. Både roliga och lärorika. Kan absolut användas i samband med events hemma i Sverige som inspiration till vidare diskussion.

Följande bolag deltog: Lapio (DK), Yubico (SE), Aims Innovation (NO), Planday (DK), Admittor (IS), ActivityStream (IS), AddWish (DK),  Joberate (FI), Fabulonia (ES), Shpare (SE) and Signicat (NO).

Den nordiska veckan var delvis finansierad genom Nordic Innovation (inom ramen för Nordiska Ministerrådets program)

Mässhallen

 

27
sep | 08:47

Alla dessa akronymer

EARTO, EERA, EFFLA, EIB, EIT, ELSA, ERA, ERIAB, ERAC, ESA, ESFRI, ESS etc. Många akronymer blir det. Jag tänkte ta upp några av dessa vid lämpliga tillfällen. Det finns ju av naturliga skäl många akronymer som börjar på E och därför tänkte jag börja med en annan bokstav!

SFIC TF står för Strategic Forum for International S&T Cooperation Task Force. TF förbereder möten i SFIC som består av delegater från samtliga medlemsländer (28), kommissionen och observatörer (13) – totalt 41 länder samt kommissionen. SFIC skall ge råd till medlemsländerna, rådet och kommissionen avseende samarbete utanför EU. Till saken hör att jag i juni blev vald till ordförande i denna kommitté och således har vi i Sverige nu möjlighet att sätta agendan. SFIC sattes upp 2009 för att vara en del av implementeringen av det europeiska forskningsområdet (ERA). Tyvärr riktade man in sig på att implementera olika initiativ, t.ex. mot Indien och har enligt min mening missat lite av den strategiska roll som kommittén bör ha. Jag vill försöka få SFIC mer strategisk och rikta in oss på att ta fram t.ex. gemensamma principer (IPR, rörlighet, utvärdering) som alla länder kan ha nytta av i sina bilaterala avtal samt erfarenhetsutbyte och informationsutbyte. En annan viktigt fråga är att ramprogrammet skall vara det främsta instrumentet för samverkan på europeisk nivå utanför EU.

17 september hade vi ett möte i SFIC TF och inte helt oväntat blev det tydligt att länderna har olika uppfattningar om vad vi bör göra på europeisk nivå när det gäller samarbetet utanför EU.

Jag ser verkligen fram emot detta ”ordförandeskap” och hoppas att SFIC kan få en inriktning som vi kan ha nytta av nationellt. Vi har också ett bra team i Sverige med Marija Milivojevic från Utbildningsdepartementet, Christian Hansen på Vinnova i Stockholm samt Sandra Olivera och Louise Lundberg i Bryssel. Ett vinnande lag!

För mer info om SFIC se http://www.consilium.europa.eu/policies/era/sfic samt http://ec.europa.eu/research/iscp/index.cfm?lg=en&pg=sfic-general.

27
sep | 06:14

Det papperslösa ramprogrammet

ParticipantPortal

Jo, ni läste rätt i rubriken. EU kommissionen siktar på att göra Horisont 2020 till ett så papperlöst program som möjligt. Vad menas med det? Det innebär att det mesta kommunikationen mellan deltagare och Kommissionen kommer att ske elektroniskt. Allt från att skicka in en ansökan till att skriva under bidragsavtalet. En hel del saker sker redan idag elektroniskt men från och med 2014 kommer bidragsavtalen att inkluderas i denna utveckling. Inga fler handskrivna underskrifter alltså. Allt detta kommer att hanteras via det så kallade Participant Portal, deltagande portalen som lanserades för ett par år sedan.

Kommissionen arbetar just nu med att uppdatera och förbättera nuvarande webbportal. Vill du vara med och säga din åsikt om vad som fungerar och inte fungerar eller något du gärna skulle vilja se i portalen? Ta tillfället i akt och gör din röst hörd! Kommissionen har ett öppet webb-forum där man samlar in synpunkter fram till december 2013 då den nya portalen är tänkt att lanseras i samband med de första utlysningarna i Horisont 2020 öppnar.

26
sep | 13:32

Alla dessa konfigurationer

Arbetet i de nya programkommittéerna börjar nu ta form inför de första utlysningarna inom Horisont 2020. Från början ville kommission bara ha en kommitté för hela Horisont 2020, sedan förtydligade man det med att man skulle ha 4 konfigurationer (en horisontell och en för varje prioritet). Det tyckte medlemsländerna var alldeles för lite då ländernas insyn skulle bli alltför begränsad och många länder ville ha minst lika många som i FP7, nämligen 21. Hur blev det då? Ja, enligt det senaste kompromissförslaget blir det 16. Parallellt med detta har en liknande diskussion ägt rum om antalet NCPer och där kan det nog till slut sega sig upp till 22 ”tack” vare att Europaparlamentet fått igenom att ”Vetenskap i och för Samhället” samt ”Breddat deltagande” får egen budget.

Alla kommer väl ihåg den lilla herrn som gick till Mäster skräddaren för att få en rock men det bidde bara en tumme. Man skulle kunna säga att det blev tvärtom nu, lilla kommissionen kom till Mäster Rådet för att få en liten tumme men det bidde en stor kostym!

26
sep | 13:08

Nya och gamla jobb

Apps, by Sean MacEntee

Apps, by Sean MacEntee

Mycket talar för att nya jobb inte i huvudsak finns hos de etablerade företagen utan behöver skapas på andra håll. En del talar för att det är i appar vi hittar några av de nya jobben.

Det är drygt tio procent av företagen på Fortune 500-listan har varit där sedan 1955. Företag som på sin höjd av förmåga såg osårbara ut har försvunnit. Det är en hög omsättning, ”87% of the companies have either gone bankrupt, merged, gone private, or still exist but have fallen from the top Fortune 500 companies”. Medellivslängden för företag på denna lista sjunker stadigt och är nu under 15 år.

Steve Jobs förde i sin biografi fram en teori om varför stora företag går under. Han menade att företagen genom att värdera omsättning och andra ekonomiska fenomen tappar fokus på det som en gång förde företaget till framgång. Man tappar då teknisk utveckling och design menade Jobs:

The company does a great job, innovates and becomes a monopoly or close to it in some field, and then the quality of the product becomes less important. The company starts valuing the great salesman, because they’re the ones who can move the needle on revenues.

Sveriges Radio sände i veckan ett avsnitt i Vetandets värld på just temat Teknikjättarna som försvann. Medverkade gjorde forskaren Christian Sandström som föreläser i ämnet disruptiva innovationer.

De var som ett sorts sentida dinosaurier. Företag som Kodak, Facit och Nokia växte till marknadsledande jättar men verkade inte kunna anpassa sig när ny teknik gjorde sitt intåg. Varför klarar sig vissa teknikföretag medan andra kollapsar?

När etablerade företag försvinner, vad kan ersätta dom? Vad kommer generera nya jobb? EU menar att ett svar kan vara appar. Neelie Kroes kommenterar en aktuell rapport om app-ekonomin, ”…an app economy worth hundreds of thousands of jobs, and generating billions of euros a year. That’s not bad for an economy that, 5 years ago, didn’t even exist.” EU har runt 22% av denna nya globala rörelse, och det är 529,000 jobb (varav 60% är utvecklare). Området omsätter årligen mer än 10 miljarder euro.

Mer att läsa finns på sajten http://eurapp.eu/ som har som sin uppgift att belysa hur app-ekonomin i EU ser ut och fungerar.

Man har även en tävling 8på den amerikanska tävlings-sajten InnoCentive…) om hur man kan hjälpa EU att få en ännu bättre fungerande marknad för appar:

(1) the natural fragmentation of national and regional markets
(compared with the US, China, or Japan) by size, language, culture, etc.; (2) EU
and local regulatory conditions (legal complexities,
country-specific personal data policies, etc.); and (3) difficulties in
finding and retaining a talented, educated and skilled
workforce
.

The European Commission is seeking advice on initiatives it could develop to overcome these “environmental” barriers and foster growth of the EU app economy. The EC is seeking perspectives broadly – proven ideas from the high tech/software industry or from any other industry are welcome.

Jag rekommenderar den intresserade att läsa rapporten The European App Economy: creating jobs and driving growth.Rapporten rekommenderar att hjälpa denna bransch att växa genom följande förslag:

  • Facilitating access to government data for developers, e.g. mapping, meteorological and real time public transport data as well as information on community level services.
  • Enhancing connectivity by making more spectrum available for wireless services.
  • Advancing the European single market in intellectual property and communications.
  • Embracing app-driven innovation across all sectors, e.g. health, education, enterprise, lifestyle.
  • Ensuring a flexible and supportive business environment for start-ups and entrepreneurs.

taggar: , ,
Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter