Månadsarkiv: februari 2014

26
feb | 14:27

21 elefanter och 1 godzilla gick på en bro

Innovation har många ansikten. Ibland ser det ut som en bro, ibland som en app. Detta är en berättelse om en bro inne i en app.

Brooklyn Brige by Ravi Sarma

Brooklyn Brige by Ravi Sarma

Brooklyn Bridge påbörjades 1869 och är den äldsta hängbron i New York samt den första hängbron i världen som använde sig av stålvajer. Trots att bron är den första i sitt slag så används den än idag. John Augustus Roebling designade den sex gånger starkare än nödvändigt vilket anses vara en förklaring till att man fortfarande kan ha bron i användning.

På sin tid var bron en betydande innovation. Den var längre än andra hängbroar, och den var den högsta byggnaden i Amerika för en lång tid. Bron var även viktig då den var del av den infrastruktur som företag och privatpersoner behövde för att utveckla sina verksamheter. Den har ett eget våningsplan för gående och cyklister; du har sett det på tv när många tvingades att gå hem efter 9/11.

I början av brons användning spreds ett rykte om att den skulle rasa, vilket ledde till kaos och 12 personer trampades ihjäl under den rusning som uppstod. Senare skulle en Phineas Taylor Barnum promenera över bron med 21 cirkuselefanter och slutligen ta död på detta rykte. En av elefanterna hette Jumbo och är anledningen till att ordet idag har betydelsen något stort, men det är en helt annan historia…

Barnum var dåtidens mest kända amerikan, för oss svenskar mest känd för att det var han som tog över sångerskan Jenny Lind för att turnera i Amerika. Detta var i sig en hel serie av innovationer – Barnum skapade en trend kring något som tidigare inte ens existerade i Amerika, ingen hade så klart hört Lind sjunga innan hon kom över. Man höll olika tävlingar inför besöket av Lind, man designade och marknadsförde hennes hatt- och paraplykollektioner, och utvecklade även en barnsäng som fortfarande bär hennes namn. Allt detta är välbekanta inslag för dagens musikartister som också använder sig av liknande PR och produkter för sidoinkomster.

“Jenny Lind’s story is perhaps Barnum’s single most extraordinary accomplishment,” Ms. Maher said, “because he took something that was absolutely nothing in American society and created a frenzy, a mania, very much equivalent to today’s rock stars.”

For six months before her arrival Barnum used every marketing and advertising means at his disposal to whip up a fever of “Lindomania.” He filled newspapers with articles of her beauty and piety. He ran Jenny Lind poetry contests. An entire merchandising industry sprang up to churn out Jenny Lind hats, Jenny Lind parasols, Jenny Lind face cream and the Jenny Lind crib, which you can still buy today.

Man behöver inte vara intresserad av broar eller Jenny Lind för att finna värde i dessa berättelser – det handlar om innovation som den såg ut en gång i tiden och hur dagens samhälle kom till. Mycket av det vi idag ser i innovationsprocesser fanns redan på plats, om än i annan form.

Ken Burns app om dokumentärer

Ken Burns app om dokumentärer

Ken Burns är en känd filmare, en historiker som gör traditionella dokumentärer för PBS. Han är amerikas motsvarighet till Häger och Villius, antar jag. Det lite överraskande är att Burns har gett ut en app med delar av sina dokumentärer!

Det pågår en debatt om (bristen på) digitala läromedel, om mediabranschens förhållande till nya kanaler, och det är i det ljuset man ska se på denna app. Här finns mycket kunskap i en attraktiv och snabb form. Ars Technica skriver:

Ken Burns The App’s biggest success is understanding that its content is king, and that users want a number of simple ways to watch it. Thus, playlists feel like finely honed Ken Burns mixtapes, while the rest of the app offers both a simple, chronological chain of clips and a sort-by-documentary option if, for example, you want to jump straight to the two clips included from the 2003 documentary Horatio’s Drive.

Burns har gjort ett antal dokumentärer om förutsättningar för innovation, och innovation i ett historiskt perspektiv – och, så klart, en lång dokumentär om Brooklyn Bridge. Det som hans sakliga film inte har med är att Godzilla inte klarade sig över denna bro.

26
feb | 12:04

Framsteg inom det europeiska forskningsområdet?

photo (3)

Foto: Dan Andrée

Forskningsministrarna antog förra vecka rådslutsatser om det europeiska forskningsområdet (ERA) som ett svar på kommissionen s.k. framstegrapport i höstas – http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/intm/141120.pdf

Kommissionen har pekat ut fem prioriteringar för att genomföra ERA:

Effektivare nationella forskningssystem

Konkurrens på den nationella nivån är centralt för att maximal nytta ska uppnås med offentliga medel. Forskningsmedel bör fördelas genom öppna utlysningar där ansökningarna bedöms av sakkunniga experter.

Optimalt transnationellt samarbete och konkurrens

För att hantera de stora samhällsutmaningar som EU står inför behövs gränsöverskridande forskningssamarbete och konkurrens. Gemensamma forskningsprioriteringar behöver definieras och implementeras via gemensamma, eller åtminstone synkroniserade utlysningar.

Investering och användning av forskningsinfrastruktur

Excellent forskning är beroende av forskningsinfrastruktur i världsklass.

En öppen arbetsmarknad för forskare

Forskarmobilitet bidrar till excellens, men det finns ett antal hinder för att uppnå en fungerande europeisk arbetsmarknad för forskare.

Jämställdhet

Trots strategier på nationell och europeisk nivå används inte kvinnors forskarkompetens på ett resurseffektivt sätt.

Europeiska rådet har tidigare beslutat att ERA skall vara implementerat 2014. Allmänt har detta uppfattats som ganska orealistiskt då ERA hela tiden är ett ’rörligt’ mål men kan ses som en sporre att verkligen göra framsteg.

Kommissionen kom förra hösten med den första bedömningen som var, inte överraskande, ganska kritisk. Nu har forskningsministrarna kommit överens om hur man skall gå vidare de kommande åren:

En ERA-roadmap skall tas fram till mitten av 2015 som skall underlätta och förstärka de insatser som medlemsländerna gör och skall göra. Man uppmanar också medlemsländerna att ta full hänsyn till ERA-implementeringen när nationella strategier tas fram och att detta kan inkludera nationella ERA-initiativ. Speciellt tar man upp följande bl.a. områden:

  • Öppna ansökningsomgångar med internationell ’peer review’
  • Implementering av prioriterad infrastruktur
  • ’aligning’ nationella strategier med bl.a. de som utvecklats inom ramen för JPIs (gemensamma programinitiativ)
  • Öppen rekrytering
  • Ökad mobilitet
  • Ökade insatser för jämställdhet
  • Stöd till Open Access
  • Effektivare kunskapsöverföring

Man uppmanar också kommissionen att konsultera med alla relevant intressenter och verka för att minska den administrativa bördan.

I fortsättningen skall uppföljningen av ERA ske vartannat år. Nuvarande kommission kommer att avge si slutrapport i september 2014.

Rent konkret tror jag att en stor utmaning kommande åren blir att hitta effektivare sätt att utnyttja resurserna i Europa. Kommissionen har tidigare varit fokuserad mycket på transnationella initiativ men nu skiftas detta till s.k. ’aligmnent’ d.v.s. ett slags ’smart specialisation’ på nationell nivå. Detta kan komma att ställa krav på alla aktörer från kommande propositioner, till implantering av myndigheter och sist men inte minst också utförarna själva dvs lärosäten och institut.

 

21
feb | 09:36

Grönt ljus för öppna data

Frågan är, hur får vi mer öppna data? Svaret är enkelt – man börjar där man själv står, och tillgängliggör den data som man faktiskt rår över. Gör man det ihop och samtidigt med andra kan det bli något större. Till exempel som på Open Data Day.

Trafikljus kan vara träd, men kan också illustrera öppna data. Bild: Traffic Light Tree, av Gabludlow

Trafikljus kan vara träd, men kan också illustrera öppna data. Bild: Traffic Light Tree, av Gabludlow

Open Data Day är en internationell dag (22 februari) då intresserade möts för att visualisera eller på andra sätt återanvända data. En del till och med skapar nya öppna data, genom att man digitaliserar, säg, en statsbudget som endast finns i tryck, eller genom att skrapa information från en webbplats.

I anslutning till Open Data Day gör VINNOVA fyra saker:

  1. PSIdatakollen.se lanseras (av praktiska skäl redan den 21:a). Det är en webbplats som presenterar status för 637 offentliga organisationer, för att se om man har tillgängliggjort information enligt riktlinjerna från E-delegationen. Målet är att detta ska vara ett ”trafikljus” och fungera som en positiv drivkraft, att vi ska se vilka som redan kommit en bit på vägen och inspireras av det. Informationen om denna status är i sig öppna data. Och ja, vi hoppas någon annan gör en bättre visualisering av läget. Därav trafikljusmetaforen.
  2. VINNOVA publicerar öppna data om den egna verksamheten. Det är information som alltid funnits, men det nya är att vi nu gör det på samlat sätt. De öppna data som publiceras består av information om alla projekt som beviljats bidrag från år 2008 och framåt. Det är grovt räknat 6500 projekt till ett sammanlagt värde av 13 miljarder.
  3. IT- och Telekomföretagen, SKL, Morus, Generic/Salesmakeover och UC har bildat en arbetsgrupp inför en konferens om öppna data under våren. Några av oss samlas idag för ett första steg i planering av upplägg och genomförande. Vi tar emot förslag på ämnen, talare och annat – helst via #oppnadata. Jag inser att vi borde skapa ett dokument i molnet så att fler kan följa arbetet.
  4. Några aktivister bjuder in till #datadrink på ett hotell i centrala Stockholm. Kl 17, den 22.a. Se denna tweet. Vi hänger på. Kom och snacka öppnadata.se eller PSIdatakollen, eller ännu hellre, vår upphandling av harvesting av öppna data.

Det finns en lista över olika aktiviteter runt om i världen på den globala sajten för Open Data Day.

16
feb | 22:36

Katastrof visar värdet av öppna data

My home – as you can see – is flooded, for the second time in a month.” Det är på allvar när man ser bilder på soldater och kungahuset bära sandsäckar. Det oväntade är vändningen som katastrofen tar vad gäller öppna data.

The ford at Eynsford. Image: David Pearson.

The ford at Eynsford. Image: David Pearson.

Nick Barnes bloggade om sitt hem som översvämmats i stormarna i UK, igen. Nick är programmerare men också en av grundarna av Climate Code Foundation, en organisation som jobbar på att sprida kunskap om klimatforskning. Han skriver om att det finns tusentals stationer som mäter vattennivåer i Themsen. Han är ändå inte alls nöjd, inte minst pga att hans närmaste mätstation la av för tre dagar sedan (troligen översvämmad…)! Han skriver att han vill ha informationen som öppna data för att själv kunna göra följande:

  • See the levels over the course of a previous flood;
  • Measure how quickly the river typically rises, or how long it typically takes to go down;
  • Compare today’s flood to that four weeks ago (or those in 2011 or 2003);
  • Easily navigate to the data for neighbouring stations up and down river;
  • Get a chart showing the river level, or river level anomalies, along the length of the Thames;
  • Get a chart comparing that longitudinal view of the flood with the situation at any previous time;
  • Make a maps mash-up showing river level anomalies across the Thames catchment;
  • Make a personalised chart by adding my own observations, or critical values (‘electrics cut out’, ‘front garden floods’, ‘water comes into house’, …);
  • Make a crowd-sourced flooding community site combining river level data, maps, pictures, observations, and advice (‘sandbags are now available at the village hall’);
  • Make a mash-up combining river level data with precipitation records;
  • Make a flood forecasting tool by combining historical river level, ground-water, and precipitation records with precipitation forecasts.

Den ansvariga organisationen Environment Agency har gjort många rätt. Man har stationer som mäter nivåerna, man mäter i realtid. Man publicerar grafer över vattennivåerna senaste 24 timmarna, man har nödnummer man kan ringa. Men, det är långt från vad som behövs. Det blir så tydligt i ljuset av den aktuella katastrofen, och Nicks långa lista.

Alla Nicks behov är obesvarande. En myndighet klarar av att ordna allt han skriver om – det är bara en fråga om att göra en upphandling, en specifikation ska skrivas och behandlas, den ska ligga ute ett par veckor, anbud samlas in och bedömas, kontrakt skrivas och sedan börjar utvecklingen. Nu är det inte aktuellt då det hela tog en oväntad vändning, med imponerande handlingskraft och hastighet:

Following a meeting called today at Number 10 with leading technology companies, the Environment Agency, the Government Digital Service, the Open Data Institute and the Cabinet Office are working to open up this data to the public for the next three months, allowing developers to build innovative applications that can help those affected by the flooding.

Nummer 10 såg till att data (flood data, varningar) blev tillgängliga omedelbart, och man arrangerade ett möte för att börja skapa olika lösningar som behövs vid översvämningar. Man bjöd in till #floodhackGoogle Campus i London. Där samlades oberoende utvecklare samt personal från Google, Facebook, Twitter, Microsoft, osv.

Man gick på söndagkvällen i mål och presenterade de lösningar som kom fram under eftermiddagen. Det fick ihop totalt 17 lösningar, många av dom inriktade på möjligheter att knyta ihop insatser och personer. All information finns på deras hackpad.

Ett hackathon i östra London är så klart inte en lösning på översvämmingarna. Vattnet finns där ändå. Men det är exempel på hur annorlunda det skulle kunna vara om data var tillgängliga, om personer med intresse, förmåga och uppenbart starka drivkrafter (som Nick) fick möjligheten att skapa lösningar för sina egna behov. Det är också speciellt att se hur No.10 agerade och även följde upp dagen:

@David_Cameron on #floodhack

@David_Cameron on #floodhack

13
feb | 15:29

Påverkan i Bryssel

Just nu är vi mitt inne i en intensiv arbetsperiod. Horisont 2020 startade 1 januari 2014 vilket inneburit en hel del aktiviteter både i Sverige och i Bryssel där vi från Brysselkontoret varit inblandade.

Bland annat genomförde VINNOVA den 29 januari svenska lanseringskonferensen för Horisont 2020 Prominenta talare såsom utbildningsministern Jan Björklund, Robert-Jan Smits, Generaldirektör på EU-kommissionens generaldirektorat för Forskning och Innovation samt statssekreterare Peter Honeth och statssekreterare Håkan Ekengren delade med sig av sin vision av det nya forsknings- och innovationsprogrammet.

Här i Bryssel anordnade VINNOVA denna vecka en workshop för representanter för nationella påverkansplattformar som beviljades projekt i förra årets utlysning. Dessa plattformar är tänkta att stimulera mobilisering och samverkan mellan olika aktörer med gemensamma visioner, mål och behov för att positionera svenska styrkeområden i Europa.

Under workshopen delade Christos Tokamanis, enhetschef på EU-kommissionens generaldirektorat för Forskning och Innovation med sig av sin vision gällande utvecklingen av EU:s industripolicy. Bland annat lyfte han fram rollen som industrirepresentanter och olika typer av plattformar har spelat i utvecklingen av denna.

Christos Tokamanis Foto: Sandra Olivera

Thomas Fleischer, chef för Volvo Personbilar Brysselkontor delade med sig av sina erfarenheter av att arbeta med påverkan i Bryssel. Han nämnde bland annat vikten att vara med i ”rätt” sammanhang för att kunna vara en spelare som ses som relevant och kunnig utav andra. Detta leder förhoppningsvis då till att man blir inbjuden i sammanhang där relevanta diskussioner äger rum vilket alltså då blir ett sätt att föra fram sina åsikter och påverkan.

Thomas Fleischer Foto: Sandra Olivera

Thomas Fleischer Foto: Sandra Olivera

Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter