Månadsarkiv: augusti 2014

29
aug | 13:09

Innovationstävlingar – effektivt, men alltid inte enkelt

Har du ett större problem som tarvar lösning? Innovationstävlingar kan vara metoden för dig. Det har med åren blivit ett beprövat och erkänt effektfullt verktyg för innovation. VINNOVA ger planeringstöd för att kunna designa tävlingar. Våra och andras erfarenheter visar att det dock inte är enkelt att få det helt rätt.

Napoleon war against Russia 1812

Napoleons krig tarvade innovationstävling. By Dennis Jarvis

Fram till den 2 september finns det möjlighet att söka planeringsstöd från VINNOVA för att designa innovationstävlingar. Man kan fram till den 28 oktober söka stöd för genomförandet av en tävling.

En innovationstävling (eng: Challenge prize, Inducement prize contest) är ett koncept som innebär att erbjuda en belöning till den första eller bästa lösningen på en avgränsad och definierad utmaning. Sedan 1700-talet har det varit ett sätt att kraftsamla kompetens för att få en eftertraktad lösning. Den franske kejsaren Napopeon förändrade spelreglerna för krig genom att 1795 utlysa en tävling för att lösa problemet med mat under långa tider i fält eller till sjöss. ”An army marches on its stomach” ska Napoleon ha sagt. Konservbuken togs inte fram av något livsmedelsbolag eller kemist utan av en fransk bagare, som efter 14 år expermineterande kunde lösa ut den då fantasiska prissumman på 12 000 franc. Vi har tidigare bloggat om tågets utveckling och tävlingen för att med precision bestämma ett fartygs position på havet.

Under 1900-talet minskade användingen av innovationstävlingar, som beskrivs i översiktigen Challenge Prizes Landscape Review,

as technological innovation increasingly became the domain of universities and corporate labs, prizes fell out of favour.

Sedan kom ett uppsving vid århundradets slut. På senare år har innovationstävlingar blivit ett beprövat verktyg för innovation inom offentlig och privat sektor samt hos filantroper.

Det är lätt att fängslas av de effekter som innovationstävlingar har. I praktiken är det dock inte så enkelt att planera, designa och genomföra en framgångsrik tävling. Deloitte konstaterar i en färsk rapport att:

Incentive prizes seem deceptively simple (…). In practice, designing prizes that target the right problem, attract the most capable participants, and capture the imagination of the public to successfully achieve a desired outcome involves a complex set of design choices.

Rapporten “Craft of Incentive Prize Design” (20MB) samlar erfarenheter från offentlig sektor och försöker ge vägledning i hur man framgångrikt utformar innovationstävlingar. Man utgår utifrån fem aspekter som kräver strategiskt viktiga beslut: resurser, utvärdering, motivatorer, struktur och kommunikation.

Värdefull guide för att utforma Innovationstävlingar

Värdefull guide för att utforma Innovationstävlingar

Våra erfarenheter från VINNOVA understryker att det är bra att bena upp designprocessen utifrån dessa olika aspekter. Vi ser alltför många försök till innovationstävlingar som inte ger tillräckligt omfattande och tydliga incitament för att motivera aktörer till att lägga ner den tid och det engagemang som krävs för att få lösningar som verkligen skapar effekt. Betydelsen av enkel, attraktiv och tydlig kommunikation är också underskattat.

En praktisk och lättillgänglig guide för när innovationstävlingar lämpar sig, och steg-för-steg vad man behöver tänka på är värdefullt. Tacksamt nog har Centre for Challenge Prizes vid NESTA tagit fram en sådan. Håll till godo – Challenge Prizes: A practice guide

This practice guide shows you how challenge prizes work and supports you to get your own prize idea off the ground.

NESTA har också producerat en kort men informativ video till vad man ska tänka på när man står inför att genomföra en innovationstävling.

29
aug | 10:30

Så skall det europeiska innovationsekosystemet blomma.

innovationer

 

Hur detta skall gå till kan man få svar på i den rapport som snart kommer att publiceras: The way forward to improve people’s lives: Inspiring and Completing European Innovation Ecosystems

Under ledning av förre GD i rådssekretariatet, Klaus Gretschmann har gruppen, som tillsattes under det polska ordförandeskapet, lagt fram en rad förslag som man också hoppas kommer att tas till vara av den nya inkommande kommissionen.

Rekommendationerna är uppdelade i tre delar.

I den första delen tar man upp kriterier för att det europeiska ekosystemet skall blomma. Man behöver bl.a. en bredare syn på IPR som går utöver patentproblematiken. Man behöver få igång offentlig upphandling. Man introducerar begreppen PPPPc (public-private-people-partnerships) och BUPs (business-university-partnerships).

I den andra delen tar man upp behovet av ‘sociala innovationer’ från utgångspunkten att innovationer har både positiva och negativa sidoeffekter i samhället. Innovationer behöver komma in i utbildningsystemet på ett helt annat sätt än det är idag.

I den tredje delen tar man upp styrningen och behovet av en mer övergripande styrning och samverkan. Det europeiska forskningsområdet finns med i EUs nya traktat men innovationer är inte ’reglerat’ på samma sätt. Det behövs en tydligare roll för innovationspolicy i den nya kommissionen.

Gruppen föreslår en färdplan som skall implementeras under de närmste tre åren.

 

taggar: ,
27
aug | 17:15

Innovation och tillgänglighet

Det är inte människan som är trasig utan tekniken. Ungefär så inleder Hugh Herr sin TED-talk.

Bild: Humans Invent

Bild: Humans Invent

Hugh förlorade båda benen som bergsklättrare för många år sedan. Idag leder han forskningen om bionik på MIT Media Lab. Bionik är i detta sammanhang mekanik och elektronik som tillför personen kroppens ursprungliga funktion, eller till och med en utökad funktion/kapacitet!

In medicine, bionics means the replacement or enhancement of organs or other body parts by mechanical versions. Bionic implants differ from mere prostheses by mimicking the original function very closely, or even surpassing it.

Vi har tidigare skrivit om hur 3D-printing gjort det möjligt för en snickare och en hobby-mekaniker att bygga egna, bättre proteser. Det finns ett nätverk E-nable som består av +1000 personer som tillverkar 3D-printade proteser för en bråkdel av normalt pris – hundralappar, i stället för tio- eller hundratusentals kronor. (tipstack Stockholm Makerspace)

Ännu mer nytänkande är OS i hjälpmedel för funktionshindrade, s.k. Cybathlon.

Videon med Hugh på TED är klart sevärd. Den är möjligen även ett exempel på hur otroligt annorlunda innovation inom detta område kan vara, dvs långt från gårdagens proteser. När får vi se en lika spännande utveckling inom andra tillgängliga lösningar, som för vanlig webb och vardagliga sysslor?

Inte en helt vanlig protes, utan en förbättrad eller förstärkt funktion (bionik).

Inte en helt vanlig protes, utan en förbättrad eller förstärkt funktion (bionik).

20
aug | 18:13

Matförgiftad twittrade och stängde smutsig restaurang

Inom öppen innovation betyder crowden ofta allt. Det är de externa, ofta obekanta nätverken och personerna som ger ökad kapacitet till lösningar och insikter. I detta inlägg löser crowden problemet med matförgiftningar.

CC: Philo Nordlund

CC: Philo Nordlund

Man skulle kunna beskriva öppen innovation med att alla som jobbar med innovation redan är sysselsatta till 100%, och för att öka sin innovationskapacitet kan man försöka jobba snabbare, mer övertid, anställa fler – eller ta hjälp av de som inte jobbar hos dig.

Bill Joy på Sun sägs ha sagt ”No matter who you are, most of the smartest people work for someone else”. Det är sant för alla företag, inklusive NASA och Google. Det gör inte så mycket, för man kan ju i alla fall använda de smarta krafter som finns där ute. Vi vet att sådant samarbete mellan företag och crowden fungerar väl, till exempel i tävlingar som i länkarna ovan.

Matförgiftad Chicago-bo

Matförgiftad Chicago-bo

Vad händer idag om någon skulle råka bli matförgiftad på krogen? En del personer skulle twittra om det, på samma sätt som man självklart twittrar bilder på det man äter. Chicago Department of Public Health insåg att här finns en crowd som kan hjälpa till i deras jobb med säker mat. Man skapade en Twitter bot som övervakade lokala tweets om matförgiftning. Man identifierade snabbt 133 restauranger i riskzonen; 21 stängdes efter granskning och 33 fick anmärkningar.

The Chicago bot was pretty simple, as Twitter-reading computer programs go. It searched for tweets geo-located to Chicago and its surrounding suburbs that mentioned ”food poisoning.” Human staff then read the tweets to determine if they were relevant. (Sounds fun.) Staff marked tweets as relevant or not relevant, to give the algorithm data to better learn what tweets to pull in the future. Then staff members responded to relevant tweets themselves.

Chicagos lösning är inte bara ett enkelt exempel på hur en crowd kan lösa (identifiera) problem. I öppen innovation-anda delar staden även med sig av källkoden för Twitter boten på Github. 2-0 till Chicago.

11
aug | 17:35

Open and User Innovation Workshop

Den 12:e internationella konferensen Open and User Innovation hölls i Boston i somras. Här följer sammanfattande reflektioner av VINNOVAs Peter Svensson och Erik Borälv.


Deltagarna och Harvard Business School, som en drönare ser det.

Den årliga konferensen ”open and user innovation” hölls på Harvard Business School (HBS) i år. Vi fick bl.a. lära oss att 50% av deras MBA-alumner är entreprenörer 12 år efter de har tagit examen och att entreprenörskap är en del av det obligatoriska programmet på MBA-utbildningen. En reflektion är att HSB ville göra tydligt att de är en viktig del av USAs entreprenöriella ekonomi, inte begränsat till finans och konsulting. Man har nyligen startat ett Innovation Lab, i-Lab.

Man kunde utskilja ett antal huvudteman, de största var: Contests and Crowdsourcing, User innovation, Lead users, Crowdfunding, Law & IP & Policy, User Health, Open source. Det finns abstracts för alla presentationer (PDF) och nästan samtliga slides från presentationerna finns att ladda ner.

Crowdfunding expanderar och möjliggör för ”user innovators” att få finansiering och sprida sina nya tjänster eller produkter. Det är viktigt att särskilja mellan olika typer av crowdfunding-projekt när man analyserar: equity, reward-based, lending, donations. Ethan Malik, Wharton, visade att crowdfunding sprids ut runt om i hela landet (data från USA). Givetvis är det relativt mest i NYC, Silicon Valley, LA och Boston, men investeringar görs även i andra delar av landet. Det är ju en stor skillnad mot traditionella VC-investeringar som investerar mestadels in några få regioner.

David Anton har forskat djupare på vad syndromet not-invented-here (NIH) egentligen är. Forskningen är precis påbörjad men han har hittat dessa områden 1) Measurement of NIH 2) Consequences of NIH 3) Contexts of NIH 4) Countermeasures of NIH 5) Levels of analysis (individual, organizational). NIH är en av de viktigaste orsakerna till varför etablerade företag har svårt att ta tillvara på innovationer som uppstår utanför företagets organisatoriska gränser.

Tim Schweisfurth presenterade ny forskning kring att företag som vill innovera behöver inte bara tänka på hur mycket de investerar i egen forskning utan även på hur de kan förstå användarnas problem. Ett sätt kan vara att anställa användare av företagets produkter och/eller tjänster. På så sätt så har de en kunskap om vilka problem användarna har. Dessa användare har också lättare att förstå spetsanvändarna på utsidan av företaget. Och det är spetsanvändarna som har högst sannolikhet att komma på innovationer.

NineSigma kallar sig själva för en ”broker between innovation seekers and the innovation community”. Man är ett stöd för de organisationer som vet om att man borde syssla med öppen innovation men som behöver få styrning eller hjälp med det arbetet. De pratade om sin affärsmodell som från 2009 baserades på fria sökningar för innovationer, där kunden bara betalade om en innovation hittades. I så fall betalade kunden en viss procent på värdet av avtalet mellan lösning och kund. Modellen höll ett tag men var egentligen till ingens fördel. Idag har man helt gått över till en s.k. ”flat fee”, och alla är mer nöjda; kunden vet om en fast kostnad i förväg, mäklarna får ett stabilt flöde av intäkter.  Som konsulter inom öppen innovation har man två huvudsakliga inslag som skapar värde: (1) att kunna formulera företagens problem så att det blir intressant och begripligt även externt, och (2) att kunna matcha aktörer och lösningar från helt olika domäner. En kund känner ofta alla inom sin bransch, men vet sällan om relevanta aktörer lite vid sidan om (trots att de kan hålla på med liknande verksamhet).

Karim Lakhani på HBS forskar om innovationstävlingar. Han berättade att själva HBS campus är resultatet av en tävling 1924! En gång i tiden var marken sumpmark och man anordnade en tävling för att formge området och byggnaderna. Tävlingen hölls i två steg. Steg ett fick 200 bidrag, och till steg två bjöds 6 finalister in. Man använde sig av blind utvärdering av förslagen.

The competition cost more than $40,000, but those involved agreed it created an opportunity for thoughtful and thorough consideration of the School’s needs. The guidelines emphasized that the new site maintain close relations physically, intellectually, and socially with the Cambridge campus. The design, it noted, should encourage an exchange of ideas among students and “the greatest amount of school feeling” in an “atmosphere made as inspiring as possible by the physical environment as well as by the definite ambition of the faculty to help the students be something more than mere money makers.”

NASA är kanske inte den första organisationen man kommer att tänka på när det gäller öppen innovation, men man hör till de allra främsta inom området. Nyckelpersoner där säger att det började med att de gick kurser på just HBS om hur man kan använda innovationer från externa aktörer, och man har sedan dess lyckats omsätta det i praktiken. Man är särskilt framgångsrik med att lägga ut uppdrag i form av tävlingar. Jeffrey Davis gick igenom lärdomar, och återupprepade not-invented-here som ett betydande hinder, samt att man måste se till att problemägaren inte också ser sig som problemlösaren (vilket annars sker med automatik).

Jeffrey R. Davis från NASA

Jeffrey R. Davis från NASA

Joel Wooten har forskat på innovationstävlingar och hans slides (PDF) är mycket läsvärda (menar vi som jobbar med tävlingar…). De olika bidragen som kommer in i en tävling löser det uppsatta problemet olika väl. Det finns många sätt att lösa uppgiften på vilket ger en stor spridning i prestanda, dvs det är inte enbart små inkrementella förbättringar. Man har konstaterat att det finns en s.k. Bannistereffekt vilket innebär att många tävlande lag gör bättre från sig efter ett genombrott i en tävling. Bannister var först under 4 minuter på en mile; när väl han klarade drömtiden så började många andra också klara tiden. Samma sak gäller innovationstävlingar och Wooten har analyserat denna effekt på snyggt sätt.

Andrew Torrance talade om ett spännande nytt forskningsområde där User Innovation sker i extra hög grad. Det är ett område som kallas Synthetic biology, och som lockar helt nya aktörer. Det är inte biologer som är mest aktiva utan istället makers, ingenjörer och framförallt datavetare som använder nya sätt att skapa syntetiskt liv. Tidskriften Nature har ett specialnummer om detta. Mest spännande tyckte jag att tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM) är.

Denna workshop är mycket fokuserad kring teorierna om User Innovation som Eric von Hippel beskrivit. Han avslutade med en önskan om att forskarna på området ägnar tid och kraft att analysera hur innovation av användare sker. Vi vet att mycket görs genom trial and error. Kan vi och företag bygga toolkits som bättre underlättar trial and error? Hans egen poäng var:

High value solutions are distributed, meaning we have to search crowds to find high value solutions. Crowdsourcing is a way to find high-value solutions.

Vi flög (så klart) till Boston för att delta i workshopen. När man flyger till USA så går det inte undvika att fundera på flygsäkerhet och in- och utcheckningar. Det är ju inga roliga eller enkla processer. Det var därför intressant att se att amerikanska Transportation Security Administration (TSA) också vill förenkla flygandet. Man har en innovationstävling kring hur man kan skapa snabbare flöden genom säkerhetskontrollen. Ett oväntat men välkommet grepp!

TSA is looking for the Next Generation Checkpoint Queue Design Model to apply a scientific and simulation modeling approach to meet queue design and configuration needs of the dynamic security screening environment with TSA Pre✓™.This is an Ideation Challenge with a guaranteed award for at least one submitted solution.

taggar: ,
Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter