Månadsarkiv: december 2014

18
dec | 12:29

Så når man ut med innovationstävlingar

nytankande-vattenmatning-glodlampa

Det finns många utmaningar för den som arrangerar innovationstävlingar. En av dem är att nå ut till presumtiva deltagare, och det är vad detta inlägg handlar om. Mer specifikt tittar vi på vilka insatser som en aktuell innovationstävlingsarrangör gör, men om de insatserna i sig är rätt eller fel återstår att se.

I förra inlägget nämndes några korta punkter, bland annat råden ”Använd en väletablerad tävlingsplattform” och ”Tveka inte att göra ett samarrangemang”.

De tipsen är relevanta och ofta är det inget självändamål att ha så många deltagare som möjligt. Bättre att rätt deltagare är med. Men ur bredd kommer spets och därmed finns samtidigt givetvis en poäng att nå en hyfsat stor mängd deltagare.

Ett av de innovationstävlingsprojekt som följs går ut på att få fram lösningar som förbättrar möjligheterna till individuell mätning och debitering av varmvattenförbrukning och de möjligheter till energieffektivisering som därigenom kan nås. Tävlingen består egentligen av två olika delar, nämligen Mättekniska lösningar installation/underhåll respektive Informationsinsamling visualisering/debitering. Tävlingen handlar lika mycket om att ändra gamla beteenden som att hitta på ny teknik.

Tävlingsarrangör är Sustainable Innovation, (Sust) och genomförs i samverkan med Riksbyggen, HSB, Intel, SvenskaBostäder och Östnor.

Enligt Joachim Lindborg på Sust är deras klart största utmaning att nå ut. Tillsammans med kollegan Jessica Kriström och övriga i gänget på Sust har han klurat på olika idéer och lösningar för att nå fram i informationsbruset:

Sust har tagit fram webbsidor, skapat en sida på Facebook, planerat frukostmöte och annonserar nu i tidningen Ny Teknik för att därigenom nå potentiella tävlingsdeltagare. Man har bland annat även fått draghjälp av ”tävlingsarrangörskollegorna” Munktell Science Park på Twitter och Green Innovation Contest på Facebook. Dessutom ger man ut ett nyhetsbrev om tävlingen.

Om detta räcker? Det återstår att se. Deadline för inlämning av tävlingsbidrag är vid årsskiftet, och ett inte helt ovanligt fenomen är att många deltagare väntar till dess att deadline är påtagligt nära. Tävlingen planeras vara helt genomförd till Susts hållbarhetsdagar den 26-27 mars. Tävlingsbidragen planeras senare även att presenteras och diskuteras under Almedalsveckan 2015.

Till sist avslutar vi med en liten film med Hanna Stensson, projektkommunikatör från en annan innovationstävling, nämligen Green Innovation Contest. När den tävlingen arrangerades förra året var målet att få in 60 deltagare – men resultatet blev det dubbla. ”Knepet” var att gå via science parks, inkubatorer, affärsrådgivare och liknande för att på så vis sprida ordet. Här i filmen hör du även henne ge sin syn på vad hon anser att en annons i tidningen ger:


P.S. I februari 2015 anordnar Vinnova konferensen ”Pristävlingar som drivkraft för innovation”. Dagen handlar om hur man kan arbeta med innovationstävlingar som ett verktyg i innovationsprocessen. Tid: 3 februari kl 10-17. Plats: Sheraton Stockholm Hotel. Anmälan här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter:
http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter:
Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

07
dec | 15:08

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson debuterar i Bryssel

I fredags gjorde vår nya forskningsminister, Helene Hellmark Knutsson, debut i Bryssel på rådsmötet där man tog beslut om rådslutsatser om medelhavssamarbetet, utvecklingen av ERA samt om forskning och innovation som källor för tillväxt. Dessutom hölls en debatt om ’responsible research and innovation’ (RRI) som handlar om hur forsknings- och innovationsprocesser ska bedrivas för samhällets bästa. Hon tog bl.a. upp att i detta ingår delar som till exempel jämställdhet, yngre forskare och samverkan mellan forskning, näringsliv och det civila samhället och inte minst hur man kan stärka samverkan mellan forskning och skola, områden som Sverige tycker är viktiga och prioriterar. Området bör vara en integrerad del av Horisont 2020. Helene, fortsatte ”I Sverige har vi flera exempel på hur man kan arbeta med redskap för ansvarsfull forskning och innovation, t.ex. så har vår största forskningsfinansiär jämställdhetsobservatörer som sitter med när beredningsgrupperna bedömer forskningsansökningar. Det är också viktigt att kvalitetssäkra rekryteringsprocesser och anslag och se till att arbetet sker på formella grunder och inom formella strukturer för att kvinnor inte ska missgynnas. Vi har därför gett ett uppdrag till en myndighet att kartlägga och analysera fördelningen av anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor ur ett jämställdhetsperspektiv”.

Flera länder kommenterade också Junckers nya Investeringsplan som bl.a. innebär att 2,7 miljarder euro tas från Horisont 2020. Ministrarna ville veta mer detaljer om paketet och var tveksamma till att ta medel från Horisont 2020 om det inte är säkert att det går till forskning och innovation. Moedas kunde inte ge något klart svar men framhöll att näringslivet förväntas vara medfinansiär i projekten vilket garanterar att det får forsknings-och innovationsinnehåll.

Helene fick också möjlighet att samtala med den nya kommissionären.

Kommissionär Moedas och forskningsminister Hellmark Knutsson, foto: Dan Andrée

Jag fick tillfälle till ett längre samtal med HHK på den lunch som ambassadör Åsa Webber bjöd in till och där fick jag tillfälle att berätta bl.a. om Brysselkontoret och vad som är aktuellt.
Hon lyssnade väldigt intresserad bl.a. om kommuner och landstings möjligheter i Horisont 2020. Vidare blev hon mycket intresserad av möjligheter till proaktiva seminarier och inspel till kommissionen.
Helene tog också upp den svenska översättningen av RRI: Ansvarsfull forskning och innovation och sa att det inte är en bra översättning och svårt att använda i Sverige. Vi kom in på att det är ett allmänt problem med ’Brysselnomenklatur’ som översätts till svenska och att det finns ett behov av att hitta bättre termer som kan användas för att kommunicera budskap i Sverige

Foto: Åsa Webber

04
dec | 12:57

God jul från oss robotar

Det var länge sedan julklapparna packades och skickades av nissar. Dina klappar har mer sannolikt hanterats av robotar.

Robotar som kör fram varor hos Amazon

Robotar kör fram varor på rad. Amazon söker nu en annan robot som kan ersätta mannen i röd tröja (inte en av tomtens nissar).

Jeff Bezos företag Amazon är en av de stora aktörerna inom försäljning på nätet och man har förnyat flera aspekter av hur försäljning och leverans går till. I början var man nog mest (ö-)känd för sin 1-click-shopping som man hävdade patent på. Senare skapade man stora värden genom att göra kundrecensioner till något användbart.


Hur paket kommer att levereras.

Bezos har nyligen gått ut med att företaget funderar på hur varor ska levereras. Det är så klart drönare man tänker sig. Man säger sig vara inne på minst 5:e och 6:e generationens drönare i sin utveckling. Från deras FAQ om drönarna som de kallar Prime Air:

Q: Is this science fiction or is this real?
A: It looks like science fiction, but it’s real. From a technology point of view, we’ll be ready to put Prime Air into service as soon as the necessary regulations are in place. The Federal Aviation Administration (FAA) is actively working on rules for unmanned aerial vehicles.

Q: One day we’ll see a fleet of Prime Air vehicles in the sky?
A: Yes. One day, Prime Air vehicles will be as normal as seeing mail trucks on the road today.

Som företag försöker man fortsatt vara innovativ. Man vet att hjälp utifrån kan vara en lösning. Ett traditionellt sätt att skaffa sig ny kunskap och ökad innovationskapacitet är att köpa upp andra företag (särskilt startups). Man betalade $775 miljoner för företaget Kiva som utvecklar robotar för professionell användning. I Amazons lager har man idag 15,000 av Kivas robotar som automatiskt hämtar varor från lagerhyllor. Det är inga små saker – de kan köra runt nära 400 kilo i taget. Amazon säger sig kunna skeppa beställningar på 13 minuter från beställning, tack vare starkt automatiserade processer.

Här bor Amazons robotar

Här bor Amazons robotar

Lagerhållning och att hämta varor sker redan utan manuella ingrepp. Men man säger samtidigt att det finns mycket kvar att utveckla. Man lanserar därför en innovationstävling, Amazon Picking Challenge, som man hoppas ska lösa en del av problemen med att plocka ihop en order av blandade varor.

This competition will challenge entrants to build their own robot hardware and software that can attempt simplified versions of the general task of picking items from shelves. The robots will be presented with a stationary lightly populated inventory shelf and be asked to pick a subset of the products and put them on a table. The challenge combines object recognition, pose recognition, grasp planning, compliant manipulation, motion planning, task planning, task execution, and error detection and recovery. The robots will be scored by how many items are picked in a fixed amount of time, with $26,000 in prizes being awarded. Participants will be encouraged to share and disseminate their approach to improve future challenge results and industrial implementations.

Det intressanta här är hur Amazon försöker förbli innovativa, och att tävlingar är ett sätt för dom att hitta lösningar. Man har en utvecklad förståelse för hur tävlingar arrangeras. De listar tydliga förutsättningar – både foton och 3D-modeller av hyllorna på lagret, man har exempel på typiska varor samt ritningar över hur packning av en leverans går till. Jag vill påstå att det är fängslande och rekommenderad läsning för alla som är nyfikna på att arrangera en egen tävling. I Amazons tävling ges en robot 20 minuter att plocka ihop så många varor som möjligt utifrån en beställning. Kivas robotar kommer köra fram en kedja av hyllor med blandade produkter som packroboten alltså ska försöka identifiera, matcha med beställningen, plocka upp, rotera om nödvändigt, och lägga i en låda för leverans. Man är ute efter så kompletta varukorgar som möjligt och sätter det före hastighet.

Anledning till att Amazon gör detta är att man är ute efter att stärka hela området runt robotar, då företaget har stora behov av fler företag som kan leverera bättre lösningar.

…commercially viable automated picking in unstructured environments still remains a difficult challenge. In order to spur the advancement of this fundamental technology we are excited to be organizing the first Amazon Picking Challenge at ICRA 2015. It is our goal to strengthen the ties between the industrial and academic robotic communities and promote shared and open solutions to some of the big problems in unstructured automation.

Robotar kan alltså lösa många av julens problem med klappar. Inte nog med det. 17 mars 2014 skrevs den första nyhetsartikeln (i sin helhet) av en robot, eller i alla fall en algoritm . Det är LA Times som låter en robot skriva nyheter om jordbävningar, helt på egen hand.

Till tomten: Jag önskar mig i julklapp en robot som skriver blogginlägg.

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter