Författararkiv: Anders Frick

02
dec | 13:30

E-bok om datadrivna labb

Det finns idag ett tryck att bli mer datadriven i alla verksamheter, exempelvis genom tillämpningar av artificiell intelligens. Vinnova förväntar sig att datalabb kan utveckla tillgången till data och att det utvecklas många fler datadrivna innovationer med samhälleliga och ekonomiska värden.

Här på bloggen har vi under en tid följt några av de datadrivna labb som Vinnova satsade på för ett par år sedan. Nu har dessa blogginlägg utvecklats och fått tillägg i form av lärdomar och insikter – allt förpackat i ett behändigt nedladdningsbart pdf-format.

I boken går bland annat att läsa om följande labbsatsningar:

  • D-ICE – datadrivet labb på ICE
  • IIS Internetdatalab
  • KTH och svenska utbildningsdata
  • Darwin+ för säkrare elnät
  • xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken
  • Datadrivet skogligt labb vid SLU
  • Ladds – labb för det datadrivna samhället
  • Lantmäteriets innovationslabb
  • Green Viz Lab och miljöhänsyn
  • Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform
  • Arbetsförmedlingens arbetsmarknadslabb


Skriften ”Datalabb – för ett smartare Sverige” finns nu tillgänglig för nedladdning:

Läs den genom att klicka här!

31
okt | 22:22

Datadrivna labb skapar ett smartare Sverige

– en återblick med framtidsfokus på några satsningar

För att skapa ett smartare Sverige behöver vi bli mer datadrivna. Det gäller den offentliga sektorn, men också civilsamhället och privata företag. Att vara datadriven handlar om att använda data för att bli bättre på det man gör – och ett sätt att utveckla processer som drar nytta av data är att använda datalabb.

Under 2016-2017 utlyste Vinnova två satsningar på datadrivna labb och ett tiotal projekt fick finansiering. Sedan dess har labben genomfört diverse olika verksamhet. Tanken med satsningen på datadrivna labb var att öka den nationella kapaciteten att använda data i innovationer. Datadriven innovation ökar förutsättningarna för aktörer att skapa värden genom att använda data i lärande, beslut, varor och tjänster.

Här följer en genomgång av hur det har gått för några av labben i satsningen.


Skogsdatalabbet i Umeå drog igång med en rejäl invigning. Tanken med labbet var att skapa en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data.

Labbet har sett sig själva som en mötesplats, där storbolag, småbolag, akademiska aktörer och många fler har kunnat mötas. Förhoppningen har varit att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten.

– Det handlar om att jobba med olika typer av aktiviteter där vi visar vad data kan användas till. Vi tillgängliggör även ut en del dataset och vi skapar möten via seminarier och webinarier. Dessutom gör vi en del mer omfattande arbeten i form av case, tillsammans med andra parter, säger Anna-Lena Axelsson, som är föreståndare för labbet.

Se inslaget som gjordes strax efter starten:

Två år senare har Skogsdatalabbet breddat sin målgrupp. I början var labbet mycket inriktat på företag, men har senare även börjat inrikta sig mot forskare.

– Finansieringen av labbmiljön varierar över tid, och avgör var vi lägger fokus för stunden. Just nu har vi infrastrukturbidrag från Vetenskapsrådet. Det är samma data men olika målgrupper, säger Anna-Lena Axelsson.

Skogsdatalabbet konstaterar något som många andra aktörer också har konstaterat när det gäller data; Det räcker inte att bara publicera data och hoppas att någon använder det – man behöver göra konkreta insatser för att få användare att faktiskt efterfråga vissa data. Först då kommer tillgängliggörandet av data att vara till någon större nytta.

– Det är viktigt att vara en mötesplats med tydliga aktiviteter som drar hit människor. Att bara erbjuda data och säga ”kom hit till oss” utan att vara mer konkret – det fungerar inte så bra, säger Anna-Lena Axelsson.

Skogsdatalabbet har från start bland annat fungerat som ”matchmaker”. Att koppla ihop forskare med externa intressenter har alltid varit i fokus för Sveriges lantbruksuniversitet, men delvis tack vare labbet har labbet kunnat dra sig till nya intressenter som man inte tidigare har nått. Skogsföretag har varit på plats och diskuterat allt från laserskanning till skoglig planering, och studenter från Umeå universitet har genomfört projektarbeten i labbet. Studenterna har exempelvis byggt ihop kamerasystem för drönare som automatiskt detekterar träd och hittar olika trädarter genom att koppla ihop data från laser och kamera.

Apropå drönare så har labbet också arbetat fram drönarrelaterade utbildningar. Framöver kommer man även att ta fram utbildningspaket om hur man använder drönare för att samla in skoglig information.

För att tillgängliggöra olika typer av data arbetar man med API:er som gör att externa aktörer lättare ska kunna komma åt labbets data. Mycket av Skogsdatalabbets data är inte tillgängliga som öppna data, men sedan digitaliseringsmyndigheten DIGG skapades har man aktivt börjat arbeta med för detta.

Se inslaget som gjordes två år efter starten av Skogsdatalabbet:


Green Viz Lab är ett datalabb som handlar om miljöhänsyn i den fysiska samhällsbyggnadsprocessen. Labbets mål är att skapa lösningar för hur miljödata kan stärka kommuners beslutsunderlag kring samhällsbyggnad.

Det har drivits av Naturvårdsverket och RISE Interactive, tillsammans med RISE Acreo, OpenLab och Future Position X. Labbet har utvecklats inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Digitalt först – smartare miljöinformation.

Se och hör Annelise de Jong berätta om GreenVizLab strax efter att det drog igång:

Green Viz Lab har under projektets gång bland annat genomfört fyra experiment som alla – men på olika sätt – handlar om miljöinformation i samhällsbyggnadsprocessen.

  • Experiment nr 1: ”Databevakaren”. Det är en automatisk uppdateringstjänst som gör att GIS-data hålls aktuell utan manuell handpåläggning. Genomfört tillsammans med Strömstads kommun.
  • Experiment nr 2: ”Sound of Silence”: Ett experiment som utforskade kommunikation av naturbaserade lösningar för goda ljudmiljöer och kommunikation av ekosystemtjänster. Genomfört tillsammans med Vetlanda kommun.
  • Experiment nr 3: Kvalitetssäkring av gräsrotsskapad artdata. I detta experiment har man undersökt hur automatiska beslut kan avlasta experter och på så sätt bidra med att höja kvaliteten på inrapporterade fynd i ArtDatabanken.
  • Experiment nr 4: Små avlopp. Här automatiseras insamling av data från ett flertal uppsättningar kartlager i form av bilder med tillhörande lager-beskrivning.

– Nu ska vi ta vidare de konkreta prototyper som har tagits fram. Vi kommer till exempel att involvera konsulter, genomföra upphandlingar och gå vidare. När vi nu har upparbetat kontakter och bra samarbete så vore det galet att inte fortsätta med framtida utveckling av projekt, säger Marie Denward från Naturvårdsverket.

Hon lyfter också fram utvecklingen av det arbetssätt som projektet har bidragit till. Det handlar bland annat om horisontella innovationsprocesser och workshops. Framöver är planen att använda arbetssättet i Naturvårdsverkets ordinarie organisation.

– Det har varit en förmån att ha ett labb som detta. Vi har vågat upptäcka och pröva saker som ett vanligt projekt aldrig hade tagit chansen att göra. Nu hoppas vi kunna ta resultaten från experimenten och implementera dem i några projekt, säger Johan Wulff, som också han kommer från Naturvårdsverket.

Kolla in intervjun med Naturvårdsverkets Marie Denward och Johan Wulff, samt Victor Kardeby från RISE på slutseminariet för Green Viz Lab:


Darwin+ är ett annat datadrivet labb. Det har drivits av Energiforsk, som ägs av Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas. Labbet är ett lite mindre projekt med syfte att förbättra kvaliteten på elnätsföretagens arbete med inrapportering av problem.

DARWin är namnet på en gemensam databas för elnätsbranschen. I databasen samlar man elnätsavbrottsstatistik. Ett systematiskt branschproblem är att man ofta skickar runt filer – inte sällan i Excel – och tanken med Darwin+ var att systematisera både data och gränssnitt. Huvudsyftet med projektet var att tillgängliggöra historisk och framtida information insamlad och lagrad i Darwin.

Målet var att etablera en öppen miljö för samverkan mellan elnätsbolagen, akademi, entreprenörer och kunder. Förhoppningsvis ska det göra att det går att se mönster som kan utveckla och förnya elnäten på framtidssäkert sätt.

En viktig aspekt under projektets gång var hur det skulle kunna gå att garantera att inte skada enskilda företag eller personer, och lösningen på det blev att Darwin anonymiserade data. Det löste man genom att genom att koda inrapporterade data. Varje företag tilldelas ett specifikt företagsnummer och varje distrikt ett specifikt distrikts-id.

– Darwin+ möjliggör tillgång för bransch, akademi och andra intressenter att tillgodogöra sig historisk och framtida avbrottsstatistik. Kort sagt så får vi genom detta säkrare elnät, säger Magnus Lindén från Sweco, som håller i projektet.

Darwin+ släpptes under 2018, och en intervju med Magnus Lindén från strax innan släppet går att se här:


xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken är ett datalabb i Karlstad.

Denna satsning gick ut på att utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data där lokalsamhället är användaren. Själva satsningen skedde i stadsdelen Kronoparken i Karlstad. Inom ramen för datalabbet testade man allt från interaktiva skärmar och lokalt utvecklade applikationer till nya sätt att dela data.

Datasmart samhällsplanering, dataslöjd och metodutveckling är några av de delar som har ingått i datalabbet. xKRP har även varit med i hackatons med fokus på öppna data och datadriven innovation.

En del gick ut på att titta på hur personer som idrottar rör sig. Tanken var skapa en datainsamling av utlån av sportutrustning i Fritidsbanken, ett sportbibliotek där man kan låna sportutrustning. Just denna del fungerade dock inte alls

– Men vi lärde oss väldigt mycket av denna satsning. Det handlar om vilka förväntningar som vi som forskningsinstitut har på civilsamhället, men också vilka förväntningar som tekniskt intresserade har på personer som kanske inte alls är tekniskt intresserade. Även en hel del frågor om datalagring. Däremot ledde detta till en ansökan tillsammans med Fritidsbanken om hur vi kan hjälpa civilsamhället om hur vi kan bli bättre på datadriven innovation, säger projektledare Petter Falk.

Projektet hade ett uttalat mål om en demokratisk förankrad och användarcentrerad ansats och man har tydligt fokuserat på att ta fram användarcentrerade metoder för datadriven innovation som blir mer inkluderande.

Se och hör Petter Falk berätta om satsningen:


Under hösten 2019 startade en ny satsning på datalabb, och den här gången handlar det om allt från havet till rymden – och mycket däremellan. Läs, hör och se representanter från de åtta labben berätta mer här.

22
sep | 08:37

Kickstart för AI-inriktade datalabb

Representanter från åtta datalabb samlade på AI Innovation of Sweden
Representanter från åtta datalabb samlade på AI Innovation of Sweden.

Nu har en ny omgång med datalabb dragit igång sin verksamhet. Det handlar om åtta labb som var för sig – men även tillsammans – ska snabba på utvecklingen inom artificiell intelligens, AI.

Vinnova satsar under två år totalt 27 miljoner kronor på datalabben i något som, enkelt förklarat, kan sägas vara en fortsättning på Vinnovas tidigare satsningar på datadrivna labb. I den nya omgången ingår följande datalabb:

  • Svenskt språkdatalabb
  • Ocean Data Factory
  • Nationellt rymddatalabb
  • Nationellt skogsdatalabb
  • KoDa – Kollektivtrafikens Datalab
  • Datalabb för företagsdata som nationell resurs
  • Datalabb för den skogliga digitala kedjan
  • Resultaten i staten

Nyligen samlades representanter för de åtta labben på Lindholmen Science Park i Göteborg, hos AI Innovation of Sweden, som är ett nationellt center med fokus på praktiskt tillämpad AI. Syftet med samlingen var att genomföra en workshop, nätverka samt utbyta tankar, idéer och planering – kort sagt lägga grunden och skapa bästa möjliga förutsättningar för att datalabben ska bli världsledande inom respektive område.

Här följer en liten film i vilken representanterna själva berättar om planerna för respektive datalabb framöver:

13
jun | 18:13

Arbetsförmedlingens datalabb lanserar nya tjänster

Arbetsförmedlingens datalabb presenterar inom kort en rad nyheter. I juni lanseras en ny sökmotor för platsannonser och i höst kommer en tjänst som omfattar platsannonser för alla jobb i Sverige.

Satsningen JobTech ska skapa bättre förutsättningar för andra arbetsmarknadsaktörer än Arbetsförmedlingen att bidra till en matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare.

Jonas Södergren, projektledare på Arbetsförmedlingens satsning JobTechDev

Som en del i detta kommer JobTechDev inom kort att lansera en ny sökmotor för alla Arbetsförmedlingens platsannonser. Dessa annonser står för ungefär 35 procent av alla platsannonser på den svenska marknaden – övriga 65 procent står andra aktörer för.

Under hösten kommer JobTech att lansera en ny datainsamlingstjänst där alla platsannonser på marknaden finns med, alltså både Arbetsförmedlingens och övriga aktörers annonser.

– Den absoluta merparten av aktörerna är positiva till detta och vi ser att data är en strategisk resurs och att denna satsning kommer att bidra till en bättre matchning på arbetsmarknaden, säger Jonas Södergren, som är sektionschef på JobTechDev

Fokus är på att få annonser och data i användning, och JobTech publicerar alla sina resultat som öppen källkod vilket ska göra det lättare att återanvända material från satsningen. Se en längre intervju med Jonas Södergren här:

17
jun | 23:56

Datadriven samling för erfarenhetsutbyte

Företrädare för några av Sveriges främsta datadrivna labb samlades nyligen för erfarenhetsutbyte i Stockholm. Hur man hanterar GDPR, hur man går vidare när det aktuella projektet avslutas, samt hur man utvärderar nyttan av data – det var några av frågorna som diskuterades.

Under dagen diskuterades även hur andra labb bäst kan agera för att vara ett stöd i verksamheten, samt hur man skapar plattformar för att koppla ihop dataägare med analytiker, och vilka de bästa knepen är för att bäst kunna påverka beslutsfattare att vilja höja sin kompetens kring data.

Joachim Karlsson från Bisnode gör tummen upp för företagets datadrivna affärer

Joachim Karlsson från Bisnode gör tummen upp för företagets datadrivna affärer

Deltagarna fick också insikter från dataföretaget Bisnode genom den tidigare Vinnovamedarbetaren Joachim Karlsson. Han pratade om hur man bäst arbetar datadrivet och tog upp hur insikter från databearbetning exempelvis kan ge förhandsinformation om företag som är på väg att få ekonomiska problem. Han nämnde också hur man kan anpassa reklamkampanjer på ett helt nytt sätt, så att annonsörer och liknande aktörer kan erbjuda mottagare ett mer riktat/önskat innehåll till en lägre totalkostnad.

Dessutom blev det en hel del diskussion om etik och moral – något som ofta kommer upp eftersom det till syvende og sist är människor som definierar för datorer och maskiner vad som är rätt respektive fel. Bisnode, som ägs av Ratos och Bonnier tillhandahåller affärs-, marknads- och kreditinformation, etablerade förra året ett samarbete med kommenteringsföretaget Ifrågasätt. Det har man gjort för att förbättra kvaliteten på sina data – något som för Bisnode är affärskritiskt.

Erik Borälv från Vinnova berättar om en kommande utlysning kring digital säkerhet och tillförlitlighet

Erik Borälv från Vinnova berättar om en kommande utlysning kring digital säkerhet och tillförlitlighet

Allra först introducerade dock ett antal av Vinnovas medarbetare aktuella satsningar och nuvarande samt kommande utlysningar. Det handlar bland annat om testbäddar för samhällets utmaningar, artificiell intelligens, utmaningsdriven innovation, IoT-hubbar samt digital säkerhet och tillförlitlighet.

Hur blir man mer datadriven i sin egen vardag och vad kan ens egen organisation göra för att agera mer datadrivet? Det var något som alla representanter fick i uppdrag att tänka på. Följeforskaren, nämligen undertecknad, hade planerat för en post-it-session kring detta, men fick direkt mothugg från dagens deltagare. Svaren borde givetvis lämnas digitalt! Så blev det också, och de svar som gavs i gruppens gemensamma digitala forum för erfarenhetsutbyte kommer att följas upp efter sommaren. Några av de svar som gavs var:

  • Vi skulle kunna (och behöva) mäta och visualisera projektdata av olika slag! Antal involverade, utfall vs budget, milstolpar osv.
  • Digital gästbok för besökare i det fysiska labbet.
  • Vi har ju närvarodata från olika event [som skulle kunna visualiseras och analyseras, (min anm.]]
  • Antal mötesinbjudningar per dag, antal mail med kommuner per vecka, osv.
  • Hur glad man känner sig under möten.
  • Dataflöde av nya och tidigare registrerade domäner. Här kan vi göra en hel del dataanalys.
  • Puls under möten och puls i förhållande till skickade mail.

Snabbrepris av labbpresentationer

Under dagen passade labben även på att delge aktuell status för verksamheten i de egna labben. Här följer en snabbrepris av det som presenterades:

Arbetsförmedlingen är den senaste aktören in i den datadrivna labbgemenskapen. Myndigheten lanserade förra året en storsatsning på öppna data, med målet att låta tredjepartsutvecklare ta fram lösningar som bättre matchar ihop arbetssökande och arbetsgivare. Inom ramen för satsningen Jobtech driver myndigheten ett labb, vid sidan av satsningarna Jobstore och Jobtechdev som det går att se mer av i denna film.

Verksamheten för labbet är fortfarande i uppstartsfas och just nu laborerar med att utforska obrukade data, samt tittar på nya sätt att generera och kombinera data. Ett av målen är att skapa en modell som förutser framtida rekryteringsbehov. En av utmaningarna är samarbete med tredjepartsaktörer – något som Arbetsförmedlingen traditionellt sett inte ägnat sig åt, men som är centralt inom Jobtech-satsningen.

Arbetsförmedlingen/Jobtech arrangerar inom kort en meetup, där fokus är på hur man kan samarbeta och jobba med open source som strategi. Läs mer om detta här.

Green Viz Lab drog igång i höstas av Naturvårdsverket och RISE Interactive, tillsammans med RISE Acreo, OpenLab och Future Position X. Labbet är en del av Naturvårdsverkets satsning Smartare Miljöinformation och handlar om att använda miljödata för att svenska kommuner ska kunna göra en bättre stadsplanering med avseende på miljön. Projektet har ändrat inriktning under resans gång, men huvudinriktningen nu är två spår – blått och grönt.

Nyligen skickade Green Viz Lab ut sitt första nyhetsbrev för i år

Nyligen skickade Green Viz Lab ut sitt första nyhetsbrev för i år

Kommunerna har visserligen visat stort intresse för att vara med i projektet, men en utmaning är att hitta relevanta case som går att jobba vidare med. Detta har resulterat i en projektturné där labbet besöker ett antal olika kommuner. I Vetlanda mättes ljudnivåer, vilket resulterade i arbetet med en tystnadskatalog som demonstration av vad växtlighet kan bidra med. Utmaningarna till trots så fungerar samverkan bra och alla involverade aktörer verkar inse potentialen inom digitalisering och visualisering av miljödata. Man skickade nyligen ut ett nyhetsbrev och det finns numera även ett embryo till webbplats för labbet.

Visualisering från Internetstiftelsens datadrivna labb

Visualisering från Internetstiftelsens datadrivna labb

Internetstiftelsen i Sverige driver ett internetdatalabb med fokus att hindra bedrägerier – redan innan de begås. Labbet har etablerat ett nätverk med 13 deltagande aktörer i allt från Polisen och Skatteverket till Försäkringskassan samt en rad privata aktörer, såsom tidigare nämnda Bisnode. Labbet har kommit långt när det gäller utbildning och kompetenshöjande verksamhet, men inte ännu lika långt när det gäller konkreta verktyg för visualisering och analysering av data. En av de största utmaningarna för labbet är nämligen att få tillgång till data från andra aktörer. En förhoppning från Internetstiftelsen är att på sikt skapa något som liknar nederländska the Fraud Help Desk.

Ladds i Västerbotten rullar på med två projekt. Det ena projektet handlar om att öka återanvändningen och stärka lagerarbetare i återvinningsbranschen. Det andra ska ge bättre koll på besökarna på evenemanget Storumandagarna helgen efter midsommar, med hjälp av kameror och andra typer av sensorer. Projektet slutar inom kort och nu är planen att utveckla affärsmodellen i ett nytt projekt där verksamheten bedrivs utifrån seminarier. Labbet har sin webbplats på datainnovation.se.

Bygga kompetens, främja innovation, skapa samverkan. Tre viktiga områden som D-ICE lyfter fram.

Bygga kompetens, främja innovation, skapa samverkan. Tre viktiga områden som D-ICE lyfter fram.

D-ICE – datadrivet labb på ICE i Luleå som underlättar datasamverkan mellan industri, samhälle och dataanalytiker samt ICT-leverantörer. Ett pilotprojekt har drivits tillsammans med Scania och ett annat med det lokala företaget Mobilaris. En av utmaningarna för labbet har varit att hitta lämpliga projekt, men man har under resans gång också konstaterat att labbet har en viktig plats att fylla eftersom funktionen egentligen inte finns någon annanstans.

Svenska utbildningsdata i regi av KTH beskrevs nyligen i ett annat blogginlägg – då med fokus på GDPR. Några utmaningar som detta datadrivna labb har stött på är tillgången till data. Intellektuella persondata är känsliga och skolväsendet i många avseenden ickedigitalt. Förutom att det kräver manuell insamling och sammanställning så blir det även bristande enhetlighet i vad data representerar. För att projektet ska nå framgång har man konstaterat att man behöver få bättre tillgång till data och visa på nyttan av detta. Projektet har för närvarande fyra aktiva arbetspaket och den 19 juni hålls nästa projektmöte. Här är en film som gjordes i samband med projektets möte i maj på KTH om GDPR:

xKRP i Karlstad verkar för en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle och utgår från miljonprogramsområdet Kronoparken i Karlstad. Labbet har genomfört fyra aktiva projekt, bland annat dataslöjd och projekt med konsumentdata och konsumentinformation på användarens villkor. En viktig lärdom från xKRP är vikten av att sluta prata om datadrivna tjänster som en IT-fråga – eftersom det egentligen är en demokratifråga. ​

Skogsdatalabbet i Umeå är en kreativ mötesplats för tillgängliggörande och analys av skogliga data . Labbet invigdes med buller och bång i oktober och har sedan dess blivit en populär fysisk mötesplats i Sveriges lantbruksuniversitets lokaler. Man har exempelvis arrangerat ”öppet labb,” en drönarworkshop och en skogsträff enbart för kvinnor. Många aktiviteter är på gång och labbet samverkar även i Hack for Sweden, i Tillväxtverkets regeringsuppdrag, samt i diverse projekt med bland annat Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

Anna-Lena Axelsson från Skogsdatalabbet lyfter fram ett viktigt globalt mål

Anna-Lena Axelsson från Skogsdatalabbet lyfter fram ett viktigt globalt mål

Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter