Författararkiv: Anders Frick

14
maj | 18:14

Så tacklas GDPR av KTH:s datadrivna labb

Den 25 maj införs den allmänna dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation, GDPR, som är efterföljaren till personuppgiftslagen PUL. Den som hanterar data i olika former har flera utmaningar framför sig. Det utbildningsdatalabb som projektleds av KTH bjöd nyligen in till en träff med fokus på GDPR. Syftet var att alla projektdeltagare skulle lära sig mer om GDPR – inte minst för att kunna staka ut den framtida vägen för projektet.

Utgångspunkten för projektet är att samla in mängddata om elever och studenter i form av studiepoäng samt en mängd andra data. Syftet är att förbättra undervisning och utbildning samt ge stöd för pedagogiska insatser. Att minska mängden studieavbrott är exempelvis en klart uttalad ambition. Projektet drivs av KTH tillsammans med Lernia, Academy, Utbildningsföretagen, Mälardalens högskola, Sanoma Utbildning, Konkret Utveckling, och RISE SICS.

Utbildningsdataprojektet står nu inför tre vägval när det gäller hur de utbildningsrelaterade datamängderna ska hanteras:

  • Att skapa en egen form av ”Trafiklab”, där data på aggregerad nivå delas via API. Informationen i databasen är av relativt öppen karaktär och kan användas av en stor mängd olika aktörer.
  • Att skapa en typ av ”kvalitetsregister”, på liknande sätt som sjukvården idag gör. En sådan typ av register är dedikerad till registerorganisationen och respektive data syns bara hos respektive enhet. Registeransvarig har tillgång till hela databasen och kan erbjuda analyser på aggregerad nivå, men i övrigt är registret restriktivt.
  • Att skapa en typ av ”forskningsdatabas”, där enbart forskare kommer åt informationen. Det handlar om en bred bas av information, men ändamålet är forskning snarare än verksamhetsförbättring.
Robin Roy från KTH berättar om GDPR

Robin Roy från KTH berättar om GDPR

För att ge projektmedlemmarna överblick och insikt i vilket vägval som bör väljas så höll KTH:s blivande dataskyddsombud – nuvarande personuppgiftsombud – Robin Roy en introduktion till vad GDPR egentligen innebär. Han är för övrigt även projektledare för en webbutbildning om GDPR som hela KTH:s personal nu genomgår.

Robin gav ett smakprov på vad GDPR kommer att innebära. Han berättade om allt från den enskildes rättigheter och principer för behandling av personuppgifter till anonymisering/pseudonymisering och uppförandekoder och certifiering. Hela presentationen finns tillgänglig här.

Datadrivet labb på KTH – möte om GDPR #theta360 – Spherical Image – RICOH THETA


Hela utbildningsdataprojektet samlade på KTH för en workshop om GDPR. Klicka på bilden för att snurra.

Med nyvunna kunskaper om GDPR genomfördes en workshop i flera steg, där projektdeltagare gemensamt och individuellt fick argumentera för och emot de tre vägval som projektet står inför. För tillfället sammanställs resultatet under ledning av KTH:s Gunnar Karlsson och Inger Aspåker. Senare under maj månad kommer resultatet att presenteras för projektdeltagarna så att ett slutligt beslut kan tas om inriktningen.

Underlaget till workshopen på KTH. Klicka på bilden för att se den i större format.

Underlaget till workshopen på KTH. Klicka på bilden för att se den i större format.

I övrigt genomför man i projektet nu en behovskartläggning för de viktigaste utmaningarna vad gäller tillgång och utnyttjande av data, samt håller på att ta fram former för utbyte och sammanställning av data. Detta fungerar sedan som underlag för de så kallade arbetspaketen nr 3 och nr 4. Arbetspaket nr 1 har möte i mitten av maj och arbetspaket 2 arbetar med en sammanställning av undersökningar från andra länder som verkar praktiskt applicerbara. Sedan ett besök hos Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, tidigare i år är nu också arbetspaket 5 igång

Nu införs GDPR, the General Data Protection Regulation (EU 2016/679). Här är några viktiga tips och saker att tänka på. Tipsen och rekommendationerna kommer från tre experter på personuppgiftslagen PUL och efterföljaren GDPR. I filmen ses Martin Ståhl från Sanoma Utbildning, Jacob Dexe från RISE SICS, samt Robin Roy från KTH. Såväl Sanoma Utbildning som RISE SICS och KTH är med i projektet för det datadrivna labbet med fokus på utbildningsrelaterade data.

16
apr | 14:18

Hack for Sweden – helghackaton som siktar mot året runt

I helgen arrangerades Hack for Sweden, Sveriges främsta myndighetshackaton. Vinnarbidraget blev Momentum AI med Match Yourself, en tjänst där arbetssökandes personlighetsdrag med hjälp av öppna data matchas med tillgängliga arbeten. Ytterligare fyra vinnare korades i olika kategorier. Detta är femte året i rad som tävlingen arrangeras och nu är ambitionen att det ska bli en satsning som arrangeras året runt.

Hack for Sweden har genom åren blivit en framgångssaga för hur öppna data från olika svenska myndigheter kommer till nytta. I år stod Arbetsförmedlingen som värd för evenemanget och regeringen har utlovat en fortsättning åtminstone också under nästa år.

Öppenhet i fokus för Hack for Sweden

Att samla utvecklare och kreatörer för en intensiv helg har genom åren resulterat i många bra och användbara resultat. En väsentlig och positiv bieffekt är att många myndigheter själva har behövt fokusera sitt arbete med den egna organisationens öppna data – helt enkelt för att ha några data att erbjuda deltagarna under hackatonet.

Inför årets upplaga samlades de deltagande myndigheterna vid tre tillfällen och då gavs möjlighet att diskutera idéer, utmaningar och upplägg med andra myndighetsrepresentanter.

– Som dataägare är det bekvämt att fokusera på sina egna data, men vi fick myndigheterna att tänka till ett extra varv och fundera på i vilka former som ens egna myndighetsdata faktiskt gör skillnad för medborgare i samhället. Kort sagt: Vilka utmaningar och samhällsproblem går att lösa med hjälp av ens egna data, gärna i kombination med andra organisationers data, säger Caroline Ekstrandh från Arbetsförmedlingen som är utmaningsansvarig för årets Hack for Sweden.

Juryn i Hack for Sweden 2018

Resultatet blev sex olika kategorier med utmaningar; “How You doin’ Sweden?”, “Smells like Green Spirit”, “May the Force be with you”, “AI have a Dream”, “I like the way you move” och “Rythm of the Algorithm” som alla syftar till att lösa de olika samhällsutmaningar som medarrangerande myndigheter varit med och arbetat fram.

Vinnare i Hack for Sweden 2018

– Det viktigaste har varit att försöka balansera utmaningarna mellan att vara alltför stora och fluffiga, vilket ger en luddighet i vad vi önskar lösa, och att vara alltför smala vilket skulle göra utmaningarna till rena beställningsjobb, säger Caroline Ekstrandh.

Omkring 200 personer deltog på Hack for Sweden i helgen och mycket av kommunikationen sköttes via Slack. Framöver är ambitionen att Hack for Sweden visserligen fortsätter som en helgaktivitet vid utvalda tillfällen, men också att det blir något som lockar utvecklare året runt.

Hack for Sweden 2018 hölls på Norrsken House i Stockholm

– Vi ser Hack for Sweden som ett embryo till ett ekosystem för ett smartare Sverige och vi vill lyfta det till att bli ”Hack for Sweden 365”, något som ska ske varje dag och inte bara under en helg. Vi ser att myndigheterna kan kliva fram i innovationssystemet och vara en bra första kund eller att hjälpa entreprenörer att hitta mixade affärsmodeller och i förlängningen lösa framtida samhällsutmaningar, säger Magnus Enzell på Finansdepartementet.

Tillväxtverket fick i höstas i uppdrag att ta fram en plattform för öppen och utmaningsdriven innovation där offentliga aktörer ska kunna publicera utmaningar när som helst på året, och inte enbart i samband med ett specifikt evenemang.

– Det handlar både om att skapa en samlingsplats för innovationstävlingar och större hackatons men också om att lista och visualisera aktuella samhällsutmaningar baserat på offentliga aktörers behov. Vi sneglar exempelvis en hel del på chellenges.org när vi nu håller på att utveckla vår egen plattform, säger Angela Yong, som förra året var projektledare för Hack for Sweden men som nu håller i plattformssatsningen för Tillväxtverket.

Ett nedslag från helgen blev ett inslag om Hack for Sweden 2018. I filmen syns bl.a. Åsa Zetterberg, Anders Lagerqvist, Magnus Enzell, Britta Duve Hansen, Erik Sandström och Angela Yong.


Hack for Sweden 2018 i siffror:

  • 200 deltagare
  • 48 timmar
  • 39 olika team
  • 34 inlämnade tävlingsbidrag
  • 30 myndigheter
  • 6 tävlingskategorier
  • 3 utmaningar i varje tävlingskategori

Se gärna de intervjuer som Hack for Sweden själva gjorde med ett antal myndighetsföreträdare:

https://www.youtube.com/channel/UC-dICY0izVpAse7rb9k4KPQ/videos

Filmer från tidigare års Hack for Sweden finns här:

https://www.youtube.com/user/hackforsweden/videos

Alla utmaningar finns här:

https://drive.google.com/drive/folders/14ZcqqPR3V6AxJpIeF6T22dTpXtiRpHLo

Här finns alla tävlingsbidrag:

https://hackforsweden.devpost.com/submissions


Här är de fem vinnarbidragen i Hack for Sweden 2018:

The Hack for Sweden Award

Momentum AI med Match Yourself

Eric Leijonmarck

Birger Moëll

Viktor Qvarfordt

Anton Osika

 

Best Visualization/data analysis

Overstellar med Biolog

Daniel Eriksson

Anna-Karin Bergkvist

Sini Tinfors

 

Best use of deep tech

None med Resilient distributed crisis information

Johan Dahlberg

Robin Audeer

Steinar Stuflangsson

 

Best benefit for the public

Division by Zero med Location rank

Ludvig Persson

Rafal Paliwoda

Anton Fenske

 

Participants choice award

Delta med Delta  

Alexander Tuoma

Jonas Valfridsson

Karl-Oskar Rikås

Emelie Lou-Lou Pei

Isak Lindhé

Jesper Fridedors

Bilder från Hack for Sweden 2018. Foto: Erik Borälv och Anders Frick

14
apr | 12:58

Värdeskapande i fokus när regeringen undersöker datadriven innovation

Regeringen vill ta reda på hur Sverige ska lyckas bäst inom öppna data och datadriven innovation. Därför genomför just nu konsultbolaget Gartner en undersökning på uppdrag av Finansdepartementet. Fokus på undersökningen är värdeskapande.

Tidigare har man haft väldigt mycket fokus på att göra data tillgängliga i form av öppna data och delvis på att utveckla tävlingar och andra utmaningar, men inte så mycket kring värdeskapande. Nu jobbar vi fram ett underlag som har fokus på de sektorer och ekosystem där det går att få stort värdeskapande, säger Håkan V Nilsson på Gartner.
analystema
Han och hans kollegor har nu gjort ett antal djupintervjuer och identifierat nio olika fokusområden, bland annat befrämjande av datadriven innovation, beredskap för datadriveninnovation samt sektorer och dess mognadsgrader. Intervjuerna ska nu kompletteras med en bredare undersökning bland personer med intresse av och förståelse för området.

På basis av djupintervjuerna har vi nu tagit fram en enkät som ska ge ytterligare information för att kunna ge Finansdepartementet ett bra underlag för att få till ett värdeskapande, säger Håkan V. Nilsson.

Den som vill kan lämna synpunkter i enkäten som finns här.

Delar av det underlaget i sin nuvarande form går att ta del av i denna PDF-fil. Den slutliga rapporten kommer att överlämnas till Finansdepartementet under sommaren.

Se och hör Håkan V. Nilsson introducera undersökningen om värdeskapande kring öppna data och datadriven innovation:

11
okt | 17:58

Inviger skogsdatalabb med VR och statistikutforskning

Skogsdatalabbet i Umeå

Den 19 oktober är det dags för invigning av Skogsdatalabbet i Umeå – ett av de labb som ingår i Vinnovas satsning på datadrivna labb. Under hela dagen kommer besökare att kunna bekanta sig med labbet och vilka möjligheter som det ger. På eftermiddagen är det ”öppet labb” där det bland annat finns möjlighet att besöka skogen i VR, modellera utvecklingen i en naturskog med Heurekasystemet eller utforska statistik från Riksskogstaxeringen. Aktiviteterna under invigningsdagen kommer även att webbsändas för den som inte kan vara på plats.

Just nu utvecklas labbets webbsidor och nyligen har det blivit tillskott i form av en blogg där den intresserade bland annat kan läsa om en workshop med vinnaren av Hack for Sweden 2017, leveransen av referensdata till skogsmätningsbolaget Katam och när Skogsdatalabbet hjälpte Lumberscan med drönarfotografering av ett virkesupplag.

Ansvarig för Skogsdatabloggen är Anna-Lena Axelsson som förutom Skogsdatalabbet även koordinerar Program Skog, ett av tio program inom SLU:s miljöanalys. På bloggen kommer det framöver också att dyka upp inlägg från personer som arbetar inom de olika verksamheter och projekt som ingår i SLU:s skogliga miljöanalys.

Skogsdatalabbet blir en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data. Verksamheten syftar till att skapa en kreativ mötesplats som främjar användning av data och den senaste tekniken. Tanken är att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten.

Fotnot: Följ gärna Skogsdatalabbet på Facebook.

Hallå där Anna-Lena Axelsson, hur går det med med invigningsplaneringen?

– Det är mycket praktiskt som ska ordnas. Nu i eftermiddag ska vi testa ljudet inför videosändningen och jag vet att planeringen av själva invigningsceremonin är i full gång. Klart är att något ska sågas av, men det är inte bestämt om detta ska ske IRL eller i VR.

Varför genomför ni en invigning likt denna?

– En invigning är ett bra sätt att uppmärksamma en ny verksamhet både externt och internt. Det är också alltid bra att ha ett konkret mål att jobba mot, själv jobbar jag väldigt effektivt nära deadline. Jag tror också mycket på spontana möten under trevliga former för att nya idéer ska komma fram och utvecklas.

Vilka är dina egna favoritaktiviteter under invigningen?

– Själva invigningen blir såklart kul då Skogsfakultetens externa råd och SLU:s vicerektor deltar, men jag ser också fram emot minglet under lunchen och även förmiddagens webb-sända session då vi ska presentera verksamheten och de personer som arbetar i labbet.

Vad händer efter invigningen – vilka projekt har ni närmast på gång?

– Vi planerar just nu en workshop om träd och skog i tätorter och funderar över hur man skulle kunna samla relevanta data för att underlätta medborgardialog. Dagarna innan invigningen deltar Skogsdatalabbet i en konferens om grön infrastruktur i Uppsala som ordnas av Svenska IALE. Sen händer det mycket kring beslutet om fortsatt laserscanning och de möjligheter som öppnas på grund av detta. Själv reser jag till Helsingfors i morgon bitti för en workshop om analys av långa tidsserier från Riksskogstaxeringarna i Finland, Norge och Sverige.

På vilket sätt hoppas du att labbet främst kommer till användning?

– Något väldigt konkret är de projekt där vi tillgängliggör data från några olika försöksområden, men jag hoppas även att Skogsdatalabbets samlade kompetens kring analys och förädling av data i form av vår personal ska användas mer och av fler framöver. Vi märker även att det är många som vill delta i våra webb-sända aktiviteter och vi kommer att satsa på att utveckla former för möten via webben.

13
sep | 17:02

Nu går starten för årets datadrivna labb

Delat lärande är ett viktigt inslag för satsningen på datadrivna labb

Delat lärande är ett viktigt inslag för satsningen på datadrivna labb

Sverige ska öka den nationella kapaciteten att använda data i innovationer. Datadriven innovation ska öka förutsättningarna för aktörer att skapa värden genom att använda data i lärande, beslut, varor och tjänster. Det är utgångspunkten för Vinnovas utlysning kring datadrivna labb, som ingår i programmet Öppen innovation. Den gemensamma nyckeln är att använda datadriven innovation för att bli starkare.

Fyra labb fick finansiering i den nya utlysningen och satsningen är en fortsättning på förra årets utlysning, då sex labb fick finansiering. För att hjälpa labben och ge en kickstart bjöd Erik Borälv och Alexander Alvsilver på Vinnova nyligen in till en kickoff. Syftet var att ge inspiration, bygga nätverk, få tips från andra labb, men även att förbereda utvärdering och diskutera eventuell följdfinansiering.

Data i användning är det enda som skapar värde. Med de orden inledde Erik Borälv dagen, och denna mening påminde alla om anledningen till Vinnovas engagemang i datadrivna labb. Erik tog upp det faktum att det pågår relativt mycket forskning kring data i Sverige – men framförallt på de mest grundläggande nivåerna i form av insamling, analys och bearbetning. Däremot är det sämre ställt med tillgängliggörande av data och lösningar där data används för nya eller förbättrade tjänster, beslut eller lärande – det vill säga datadriven innovation.

Erik Borälv presenterar framgångsfaktorer för datadrivna labb

Erik Borälv presenterar framgångsfaktorer för datadrivna labb

– En labbmiljö är en långsiktig verksamhet. En framgångsrik labbmiljö kännetecknas bland annat av att den fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område, har en utvecklad systematik för att sprida resultat på skalbart sätt och fungerar som en öppen arena dit relevanta aktörer är välkomna. Andra viktiga faktorer är att den ger tekniskt stöd för tillgängliggörande och återanvändning av data, bedrivs i samverkan med relevanta aktörer och har en varaktighet som sträcker sig längre än till ett enstaka projekt, säger Erik Borälv.

Han lyfte fram Trafiklab som ett föredöme när det gäller data inom kollektivtrafiken. Trafiklab är en mycket väl förankrad spelare som är välkänd av kollektivtrafikaktörerna. Labbet samlar data från de aktörer som inte själva klarar det (exempelvis små bussbolag) och all data finns tillgängliga på en samlad plats. Trafiklab bygger API:er runt tidtabeller och andra efterfrågade data, man har stort antal anrop och har blivit en del av den dagliga produktionen för många aktörer. På plussidan är också att Trafiklab genomför en mängd olika aktiviteter som hjälper externa aktörer, exempelvis Trainhack, samt att man standardiserar datakällor och format samt ger aktörerna tillgång till enkla verktyg i form av API:er och API-licenser.

Elias Arnestrand från Trafiklab fanns på plats och höll en genomgång av Trafiklab. Även om namnet antyder att det handlar om ett labb med fokus på trafik så konstaterades det snabbt att Trafiklab numera används i den dagliga verksamheten för många aktörer – allt från appanvändare till personer som utvecklat smarta speglar som visar upp när nästa buss går från den närliggande hållplatsen. Idag görs drygt 50 miljoner(!) anrop per vecka till Trafiklabs API:er.

Elias Arnestrand introducerar Trafiklab

Elias Arnestrand introducerar Trafiklab

Snabbintroduktion av de datadrivna labben

Alla labb kommer under hösten att presenteras närmare här på bloggen – men här följer en kort introduktion baserat på det som labbens representanter själva sa under introduktionsdagen.

D-ICE – datadrivet labb på ICE

Dagen inleddes med Josefin Hedberg från det datadrivna labbet på ICE. Hon berättade om SICS ICE i Luleå som skapar plattformar för big data-analys avsedda för svensk industri och samhällsfunktioner. Projektets mål är att underlätta samverkan kring data mellan industri, samhälle och dataanalytiker samt ICT-leverantörer genom att tillhandahålla både en fysisk och digital plattform, nätverksaktiviteter, datacenterresurser, mjukvara och API:er. Idag har man två aktiva pilotprojekt – ett med Volvo och ett med Scania.

– Vi vill särskilt skapa ett sätt för dataägare att dela data med andra i sina värdekedjor, sa Josefin Hedberg under dagen.

Se även tidigare blogginlägg om D-ICE

IIS Internetdatalab

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, som bland annat driver toppdomänen .se, har startat ett datadrivet labb för preventionssamverkan. Det innebär samverkan mellan organisationer som har ett gemensamt intresse av att enklare synliggöra bedrägerier som sker på eller med hjälp av Internet. IIS driver labbet i samarbete med aktörer såsom Bisnode, Skatteverket, Läkemedelsverket och Polisen.

– Projektet går bland annat ut på att utveckla kompetens, metodik, verktyg och datamängder som aktörerna sedan ska kunna användas i sina egna verksamheter. Det långsiktiga målet är att förebygga missbruk samt skydda företag och invånare i Sverige, säger Rickard Dahlstrand, som håller i projektet tillsammans med IIS abuseansvarige Peter Forsman.

KTH och svenska utbildningsdata

Utgångspunkten för detta projekt är att samla in mängddata om elever och studenter. Det kan handla om allting från vilka kurser som är mest populära till hur många poäng som den studerande tar, men också andra typer av data. Syftet är att förbättra undervisning och utbildning och ge stöd för pedagogiska insatser. Projektet drivs av KTH tillsammans med Lernia, Academy, Utbildningsföretagen, Mälardalens högskola, Sanoma utbildning, Konkret Utveckling, och RISE SICS.

– Vi är övertygade om att utbildningsdata kan driva innovation för utbildning. Ett spännande pilotprojekt går ut på att förutsäga studieavbrott, säger Gunnar Karlsson, projektledare som även är professor i teletrafiksystem på KTH.

Darwin+ för säkrare elnät

Darwin+ är ett mindre projekt som är en vidareutveckling av Darwin, och syftet är att förbättra kvaliteten på elnätsföretagens arbete med inrapportering av problem etc. Idag skickar man ofta runt Excelfiler mellan olika mottagare, men tanken är att systematisera data och gränssnitt. Målet är att etablera en öppen miljö för samverkan mellan elnätsbolagen, akademi, entreprenörer och kunder och man hoppas att kunna se mönster som kan utveckla och förnya elnäten på framtidssäkert sätt.

– I labbmiljön kommer företag och andra aktörer ges möjlighet att pröva lösningar på ett strukturerat sätt och vi hoppas att kunna skapa förutsättningar för att minska antalet fel inrapporterade som okända, säger Magnus Lindén från Sweco, som håller i projektet.

Se även tidigare blogginlägg om Darwin+

xKRP Community Experience Data Lab Kronoparken

Datalabbet xKRP verkar för en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle och utgår från miljonprogramsområdet Kronoparken i Karlstad. Det syftar till att utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data med lokalsamhället som utgångspunkt. Man har redan fyra aktiva projekt, bland annat dataslöjd och kontaktvägar inom ”Hallå konsument!” med konsumentdata och konsumentinformation på användarens villkor.

– Vi utgår från data i vardagen och arbetar case- och projektbaserat. Med oss finns idéburna organisationer, forskningsinstitut, statliga verk, landsting, universitet och startupföretag. Vi jobbar hela tiden både med spridning och uppskalningsmetoder, säger Petter Falk, som är föreståndare för xKRP, och som deltog via film.

Se även tidigare blogginlägg om xKRP

Datadrivet skogligt labb vid SLU

Sveriges lantbruksuniversitet har drivit skogligt laboratorium sedan 1923, men genomför nu en datadriven satsning. Det blir en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data. Verksamheten syftar till att skapa en kreativ mötesplats som främjar användningen av den senaste tekniken inom 3D-fjärranalys och de data och analysverktyg som förvaltas inom SLU:s miljöanalys. Den 19 oktober invigs labbet i Umeå – och alla är välkomna!

– Tanken är att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten, säger föreståndare Anna-Lena Axelsson, som är forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning och även håller i labbets föredömliga närvaro på Facebook.

Se även tidigare blogginlägg om skogsdatalabbet

Green Viz Lab och miljöhänsyn

Miljöhänsyn i den fysiska samhällsbyggnadsprocessen. Det är inriktningen på det datadrivna labb som drivs av Research Institutes of Sweden (RISE). Green Viz Lab ska utgöra en nationell resurs för arbete med grön infrastruktur och visualiserade beslutsunderlag för planprocessensaktörerna. Huvudsyftet med plattformen är att bidra till miljöinnovation, verksamhetsutveckling och förändringsarbete för behovsaktörerna. Annelise de Jong och Jonas Lindqvist från RISE Interactive och RISE Acreo berättade om labbet som ska ta fram en digital infrastruktur för öppen innovation, som väsentligt ökar takten att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Labbets mål är att skapa lösningar för hur miljödata kan stärka kommuners beslutsunderlag kring samhällsbyggnad och arbetet sker i samarbete med Naturvårdsverket, Openlab KTH samt Future Position X.

Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform

Helsingborg är en av landets första kommuner som tillgängliggör en öppen databas för plats- och evenemangsdata. Med hjälp av databasen kan vem som helst ta del av – och bygga tjänster kring – öppna data för vad som händer i kommunen. I enlighet med Helsingborg stads princip Öppna allt har man bland annat släppt plats- och evenemangsdata. I databasen publiceras evenemang av underhållnings- eller nöjeskaraktär som är öppna för alla, riktar sig till privatpersoner och äger rum i Helsingborgs kommun. Nu ska Helsingborg skapa en smart programmerbar stad med möjligheter för flera aktörer i samverkan genom öppna API:er för att främja invånare och besökares upplevelser av staden.

– Målet är att skapa en öppen plattform med ett ramverk och metodik för fortsatt innovation. Vi utgår från sensorer, beacons samt plats- och evenemangsdatabasen för att skapa Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform. Som ett delmål i projektet ska en affärsmodell skapas för staden och dess samarbetsparter, säger Conny Dagland, som tillsammans med Björn Westerlund håller i satsningen.

Ladds – labb för det datadrivna samhället

I Västerbotten pågår verksamheten i labbet ”Ladds” – ett labb som ska möjliggöra datadrivna innovationer som stödjer ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet för både stad och omland. Man ska under hösten starta två projekt som är inriktade mot dessa mål. Det ena projektet handlar om att öka återanvändningen och stärka lagerarbetare i återvinningsbranschen, och mer specifikt Returbutiken i Umeå. Ett annat projekt som ska starta är hjälpa evenemang på landsbygden att få bättre beslutsunderlag genom att göra det möjligt att fånga in data om evenemanget och dess besökare.

– Det handlar helt enkelt om att sätta upp sensorer av olika slag och mäta hur många som besöker de olika deleventen inom eventet, hur många som är barn, hur många som är vuxna, var besökarna kommer ifrån och vad de tycker, säger projektledare Thomas Kvist, som bidrog via ett filmat inslag.

Se även tidigare blogginlägg om Ladds

Lantmäteriets innovationslabb

Den allra största satsningen som Vinnova gjorde kring datadrivna labb förra året var Lantmäteriets innovationslabb. Labbet består av en virtuell miljö som ger möjlighet att dela och ta del av data och diverse tillämpningar, men tyvärr fanns inte möjlighet att ta del av projektledaren Anders Enmarks pitch under dagen. Däremot har Ateas nyhetstjänst Voister en nypublicerad film med Anders där han presenterar hur man tar allmänheten till hjälp för att identifiera fastighetsgränser och liknande.

Följeforskare

Anders Frick (jag som skriver denna text) tipsade om att boka upp besök med mig men även att gå med i den interna diskussionsgruppen som vi har skapat. Gruppen är enbart till för projektdeltagare för de datadrivna labb som fått Vinnovastöd 2016 eller 2017: https://www.facebook.com/groups/1874298626120265

Gunnar Karlsson presenterar insikter från dagens workshop

Gunnar Karlsson presenterar insikter från dagens workshop

Slutsatser från dubbelworkshop

På eftermiddagen hölls en tvådelad workshop, om utmaningar och delat lärande, samt om framgångsfaktorer. Några av de slutsatser som kom fram i diskussionen om hur man vet om ett labb är framgångsrikt var följande:

  • Mått
    • Det viktiga är *att* man mäter, siffrorna i sig fångar inte alltid sanningen
  • Nytta kan skapas på många olika sätt
    • Labbet kan agera som expert och ge svar på frågor
    • Man kan bygga ett starkt nätverk och agera mäklare
    • Man har användare av sina data/resurser (ibland många, i andra fall få men mer strategiska användare)
  • Känd
    • Man kan skapa debatt, som ett slags resultat och nytta
    • Man kan bidra till andra aktörer och deras pågående debatt
    • Synas i olika media/press
    • Följare i sociala media
    • Känd inom vs. utom branschen
  • Nya aktörer
    • Få kontakt med aktörer man idag inte känner till
    • Engagera externa aktörer att jobba åt labbet, exempelvis crowdsourcing/citizen science
    • Kommuner och allmänhet
  • Beslut
    • Samma beslut, men snabbare processer

Sida 2 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter