Författararkiv: Erik Borälv

01
okt | 10:34

Residens Malmö – en modern samhällstjänst

Det finns inspiration och lärdomar att hämta från kommuner som använder sig av residensprogram. Malmö stad berättar här själva om sitt arbete inom digitalisering.

Man har skapat ett Malmö Tech Team som består av entreprenörer från det lokala näringslivet med uppdraget att jobba med stadens digitaliseringsarbete. Vanligtvis hade man som stad jobbat med egna resurser eller mer sannolikt upphandlat stöd. Istället förenar man nu den privata sektorn med den offentliga för att leverera digitala lösningar på de välfärdsutmaningar som Malmö står inför. Entreprenören och grundaren för teknikbolaget Bambuser, Måns Adler, leder utvecklingsarbetet.

– Jag känner mig hedrad. Det kommer att bli spännande att se hur digitala lösningar kan anpassas och effektiviseras till de olika verksamheterna i staden. Målet är att skapa mer tid för det som är viktigt för välfärden, säger Måns Adler.

Måns och Maria pratar om nya arbetssätt för digitalisering i Malmö stad.

Maria Stellinger Ernblad, Digitaliseringschef på Malmö stad och Måns Adler, lokal tech-entreprenör (Bambuser) pratar i videon om hur man som kommun kan jobba annorlunda med sin digitalisering. I våra ögon är detta ett exempel på ”residens” – Måns bjuds in att jobba på insidan av en organisation som inte är lika erfaren kring hur man snabbt och enkelt testar sig fram. Att jobba som en digital startup är inte det vanliga inom offentlig verksamhet.

Att det här är intressant visas också av att det finns ett poddavsnitt enbart om detta försök.

Kanske är det något i vattnet i Skåne? Helsingborg stad gjorde något liknande när de tog in den lokala internetstrategen Joakim Jardenberg på stadsledningsförvaltningen. Jardenberg var under två år utvecklingsledare för internet med uppdraget att optimera stadens internetrelaterade verksamhet. Utan att lägga ord i mun på Joakim eller Helsingborg så finns det också här betydande inslag av det vi ser som residens – man skapar en särskild funktion på insidan av en verksamhet, en person med för organisationen okända/ovanliga färdigheter erbjuds under viss tid vara med i ett nytt sammanhang, man söker externa perspektiv och vill göra annorlunda.

Vita husets residensprogram har förmedlat 135 personer hittills.

Inte helt olikt Malmö och Helsingborg men i ett större sammanhang finns också en förebild i hur Washington DC jobbar. Vita huset har en satsning som ser ut som en modern och civil version av värnplikt. Deras Presidential Innovation Fellow söker landets bästa ledare inom det digitala – ”Recruiting industry leaders to serve as change agents”. Man anställer personer från innovationssystemet med en lön på $134,789 under 12 månader i Washington DC. Det är värt att kika på sidorna om meet the fellows och case studies. Man har otroligt imponerande resultat i meningen att många personer fortsätter bidra efter avslutad residens. Flera deltagare har fått rollen som CTO inom myndigheter, några har varit med och grundat 18F och U.S. Digital Service.

This highly-competitive program pairs talented, diverse technologists and innovators with top civil-servants and change-makers working at the highest levels of the federal government to tackle some of our nation’s biggest challenges. These teams of entrepreneurs-in-residence and government experts take a user-centric approach to issues at the intersection of people, processes, products, and policy to achieve lasting impact at startup speed.

Vi skriver om residens i Malmö stad för att Vinnova har lanserat en utlysning Residens X. Det är en satsning som riktar sig till er som under en tid vill bjuda in en person med för organisationen obekanta färdigheter och som kan förmedla andra perspektiv. Satsningen är avgränsad till residens med relevans för innovation och som bidrar till att kompetens kommer till användning i nya sammanhang. Sista ansökningsdag är 7 november 2019.

23
sep | 16:40

Wikimedia in Residence

André Costa, operativ chef på Wikimedia Sverige, berättar kort om sina erfarnheter som ”Wikimedia in Residence” hos Riksantikvarieämbetet.

Vinnova har lanserat en utlysning Residens X, med sista ansökningsdag 7 november 2019. Det är en satsning som riktar sig till er som under en tid vill bjuda in en person med för organisationen obekanta färdigheter och som kan förmedla andra perspektiv. Satsningen är avgränsad till residens med relevans för innovation och som bidrar till att kompetens kommer till användning i nya sammanhang.

André Costa berättar om erfarenheter av residens.

Det finns en sammfattande rapport Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet som bland annat berättar om hur man utvecklade tekniska lösningar för att koppla ihop innehållet i Wikipedia och Wikimedia Commons med K-samsök. Dessa lösningar lever kvar och ger nytta över 5 år senare.

För den som vill veta ännu mer så har UR Play har ett inspelad presentation på temat hur man kan sprida världskultur i världen med hjälp av Wikipedia. En del av presentationen handlar om residens. Hur kan en myndighet som samlar världskultur sprida sin kunskap i världen? Genom att bidra med bilder, text och data i Wikipedia syns spår av samlingarna på över 120 språk, och kunskapen når långt utanför museernas väggar.

UR Play-avsnitt med Wikimdia

UR Play: Hur kan en myndighet som samlar världskultur sprida sin kunskap i världen? Axel Pettersson från Wikimedia Sverige berättar.

Residens ser olika ut beroende på område och tradition. På många håll i världen finns residensprogram där skapande personer bjuds in till en specifik plats och miljö. Det gemensamma för vistelseprogram är att de ger förutsättningar för skapande genom att aktivera och använda sig av en plats. Residens initieras för att öka utbyte av kunskap, skapa samarbeten, utveckla nya idéer och produkter men även för att ge utrymme för reflektion, nya influenser, bredda kontaktytor, och utforska egna verksamheten i en ny kontext.

Mozilla interns

Mozilla söker hela 10 olika Interns. Detta påminner mycket om residens.

Mozilla är en stiftelse utvecklar öppen mjukvara och andra lösningar som gör webben bättre och säkrare. De har en satsning som man kan säga liknar residens, kallat Internships. Det attraktiva i sammanhanget är att uppgifterna som de söker personer för har en tydlig beskrivning och profil. Som sökande utvecklare är det enkelt att se om uppgiften verkar kul och om man har rätt förutsättningar att lösa problemet.

Om det är relevant för er verksamhet att under en tid bjuda in en person med för er obekanta färdigheter och som kan förmedla nya perspektiv till organisationen, så finns nu en chans att testa satsningen på Residens X. Kanske är ni detta X?

09
aug | 15:24

Framtidens kyckling är här

Det varierar stort vilket genomslag och effekt en innovationstävling får. Tävlingen Chicken of tomorrow är ett exempel på en tävling som 70 år senare fortfarande har en enorm påverkan på hela världen. Det är en lång berättelse med inslag av kalla kriget, automation och offentlig investering i innovation. Men framför allt handlar den om butiken som vi kallar stormarknad.

Craft egg – småskalig produktion med svenska kulturhöns ger färgglada ägg, här från Gammalsvensk vit leghorn, Silverudds blå och Eksjöhöns. Dessa ägg fanns före framtidens kyckling.

Podden Freakonomics berättar historien om the supermarket (stormarknaden), en central innovation för ett urbant samhälle. När en växande del av befolkningen bor i städer så blir en fungerande infrastruktur för livsmedel allt viktigare. U.S. Department of Agriculture (USDA) var därför i början av urbaniseringen extra aktiv och investerade i forskning och infrastruktur. Man gav bland annat stöd till forskning om bättre hälsa hos boskap, och till utveckling av jordbruksmaskiner som minimerar skador på mark och grödor. Mer överraskande, USDA var också aktiv inom byggande av vägar då man insåg att bättre livsmedel har inget värde om maten inte kan fraktas från landet till städerna. Man jobbade med ett perspektiv på hela systemet. Att lämna krigets ransonering för ökat nationellt välstånd och överflöd var målet.


Poddavsnittet placerar utvecklingen även i ett politiskt perspektiv. Efter andra världskriget fanns en intensiv kamp om vilka aktörer som är bäst lämpade att styra världen. Insatserna var betydande under kalla kriget, av politiska och strategiska skäl. och påverkade alltså även livsmedelsområdet.

The general trends could best be characterized as high-volume and standardized agriculture. If you’d describe U.S. agriculture policy as “aggressive” in earlier decades, then in the Cold War era, it was pretty much on steroids. And this wasn’t just about feeding a growing U.S. population. This had a political thrust, meant to show the Soviet Union — and the rest of the world — just how mighty the U.S. was.

Innan stormarknaden så hade vi i huvudsak manuell försäljning över disk, lokala butiker med begränsat utbud av varor, ibland med bara ett slags livsmedel (ex bröd). De butikerna började på 50-talet ersättas av större butiker, som kunde ha självbetjäning och som inte bara sålde mat utan alla möjliga varor för hushållet.

I en stormarknad är livsmedlets utseende halva hemligheten (förutom priset). Det skyltas med ett stort antal av varje vara och det finns en visuell konkurrens från andra livsmedel som ligger bredvid – snyggast äpple säljer bäst.

Konceptet stormarknad är dock bara fönstret till något större och viktigare. I detta fall är poängen att det finns ett industrialiserat livsmedelssystem i bakgrunden. Automation i produktionen är en springande punkt, anpassade grödor och djur som tål behandling av maskiner en annan.

En dokumentär från 1948 om tävlingen Chicken of tomorrow. 02:23 in i klippet ser man tävlingskriterierna med viktning mellan olika parametrar.

Historiskt hade man fjärderfän för äggens skull, och det hela var en rätt självständig verksamhet. Hönsen var små, robusta, tålde väder och vind. De hittade mycket av sin egen föda, fick ibland rester och sprang relativt fritt på gårdsplan. Uttjänta hönor åts upp.

Det är en lång historia men det är med stormarknaden som kycklingen kommer in i berättelsen. För att kunna konkurrera med andra livsmedel måste man föda upp kyckling på ekonomiskt rationellt sätt. Det betyder bland annat att kycklingen behöver växa snabbt och vara sammansatt på önskvärt sätt. Lite förenklat: stora bröst och korta ben. Den behöver bli industriellt tålig och får inte bli sjuk av att växa snabbt. Målet var “breast meat so thick you can carve it into steaks”.

Historiskt hade man fjärderfän för äggen, och det hela var en rätt självständig verksamhet. Hönsen var små men robusta, tålde väder och vind. De hittade mycket av sin egen föda och sprang relativt fritt på gårdsplan. Uttjänta hönor åts upp. Det är en lång historia men det är med stormarknaden som kycklingen kommer in i berättelsen. För att kunna konkurrera med andra livsmedel behöver man kunna föda upp kyckling på ekonomiskt rationellt sätt. Det betyder bland annat att kycklingen behöver växa snabbt och vara sammansatt på önskvärt sätt: stora bröst, korta ben och bred rygg. Den behöver bli industriellt tålig och inte bli sjuk när den växer snabbt. Målet var “breast meat so thick you can carve it into steaks”.
Viktning av kriterier i bedömningen.

Ytterligare en faktor som ledde fram till tävlingen var att den dominerande kedjan av stormarknader, the Great Atlantic & Pacific Tea Company (A&P), snabbt hade lyckats ta 70% av marknaden. Det var inte uppskattat av alla, exempelvis justitiedepartementet ville se mer konkurrens och fler marknadsaktörer.

Innovationstävlingar bygger på en mycket enkel idé. Du identifierar ett problem, utlyser utmaningen och erbjuder en belöning till den som finner den bästa lösningen. Du ser till att intressera människor med rätt kunskap och expertis. Lockade av tävlingens starka motivationskraft – löftet om ett kontantpris, äran av att vara först eller bäst, tillfredsställelsen i att använda sin skicklighet för att förändra världen – lägger begåvade personer och team det de håller på med åt sidan och prioriterar istället att lösa ditt problem. [Innovationstävlingar. En guide. NESTA.]

Att initiera en tävling med hög synlighet och dela ut stora priser skulle kunna ändra uppfattningen om A&P och visa att branschen ville konsumenternas bästa. Med visst stöd av USDA arrangerade A&P innovationstävlingen Chicken of Tomorrow. Tävlingen gick 1948 och 1951.

Poultry entrepreneurs feared calamity in a postwar world where beef and pork were no longer rationed. So at an industry meeting in Canada, Howard Pierce, an Iowa poultry scientist working for the country’s largest food retailer, A&P, proposed a kind of Manhattan Project for poultry called the Chicken of Tomorrow. He suggested creating a chicken that looked like a turkey, with a broader and thicker breast and meatier thighs and drumsticks, and established the National Chicken of Tomorrow Committee…

Det är fascinerande läsning, How a massive breeding contest turned a rarely eaten backyard bird into the technological marvel that feeds the world. Artikeln berättar om bakgrunden till tävlingen Chicken of tomorrow och vägen till finalen 1951 på Razorback Stadium i Arkansas. I publiken satt 8,000 personer, ett band spelade och vicepresidenten Alben Barkley belönade vinnaren Charles Vantress med en check på $5,000.

…we’re all eating the genetic progeny of the original Chicken of Tomorrow. What it was was a contest to produce the most efficient chicken using genetic techniques basically. And it not only had to be an efficient chicken but — very heavy breasts, very light-colored feathers so that when it’s plucked it would look good under cellophane and then later plastic packaging, and the birds had to be relatively disease-resistant, so that they could be put in intensive rearing operations without dying too quickly.

De många små detaljerna i tävlingen är fascinerande (se videoklippet). Alla delstater fick var med och tävla, först regionalt och till slut i en final. Till den nationella finalen gick de 40 bästa uppfödarna. De skickade var och en 720 ägg enligt ett noga specificerat tidsschema, för att kläckningen skulle ske samtidigt oavsett vilken delstat som den tävlande kom från. Arrangörerna hade separata kläckningsbås per tävlande och man valde slumpvis ut 400 stycken från en besättning om 500 små kycklingar. Dessa fick under kontrollerade former växa till sig under 12 veckor och 2 dagar. Allt skedde anonymiserat för skötarna. De 400 kycklingarna slaktades och 50 stycken valdes ut per tävlande. Sedan bedömdes de 2000 kycklingarna (40 tävlande x 50 kycklingar) på 18 kriterier. Vann gjorde Charles Vantress från Kalifornien, som hade korsat en rödfjädrad New Hampshire med en lokal variant kallad Cornish. Inom bara några år hade denna korsning tagit över den kommersiella uppfödningen.

Det är jag som är originalet, New Hampshire Red. Bild: Bodlina. CC BY-SA 3.0

Jordbruket som industri, automation, offentliga investeringar i livsmedelssystemet, urbaniseringen och stormarknader samt kalla krigets retorik, är alla delar som leder fram till en tävling för att hitta framtidens kyckling.

Vi lever idag med resultatet av denna innovationstävling. Tidigare gick fjäderfän fritt på gårdarna, nu lever de inomhus. Fram till 50-talet hade man möjligen upp till 200 hönor, nu räknar man i 10,000-tal eller 100,000-tal per besättning. Alla gårdar hade hönor, idag är det några få producenter som står för produktionen. Hönor levde några år, en modern kyckling runt 35 dagar. Kroppsbyggnaden är helt annorlunda, med bröst som påminner om kalkon. Tävlingen påverkade så klart industrin kring uppfödning men den påverkande också själva kycklingen.

En lärdom enligt Maryn McKenna, författare av Big Chicken: The Incredible Story of How Antibiotics Created Modern Agriculture and Changed the Way the World Eats, är att vi idag riskerar upprepa några misstag när vi tar fram odlat eller konstgjort kött.

As we start to talk about lab-grown meat, there’s a valuable lesson here. Chicken breeds became intellectual property—a genetic cocktail that today is owned by only two companies in the world. I find it troubling that the same thing has happened with lab-grown meat—it’s becoming intellectual property.

Sedan 1960-talet har svenska förbrukningen av kyckling stigit från 1,6 kilo till dryga 23 kilo per person. Det hade inte hänt utan stormarknadens krav på lägre pris. Djuret som lättast gått att industrialisera är just framtidens kyckling. Den har blivit tillgänglig, överkomlig och är numera vardagsmat.

Det är en enastående transformering av ett livsmedel. Man lyckades med ambitionerna, att genom en effektiv livsmedelskedja ge konsumenterna en bra kyckling till lågt pris. Detta skrivs i en tid när debatten om köttkonsumtion och miljöpåverkan är starkare än någonsin.

Det här inlägget skrivs och publiceras på en fredag. I Sverige år 2019 betyder det tacos till kvällen. Gissa vad vi fyller våra tacos med.

Referenser

How a massive breeding contest turned a rarely eaten backyard bird into the technological marvel that feeds the world, https://aeon.co/essays/how-the-backyard-bird-became-a-wonder-of-science-and-commerce

The Surprising Origin of Chicken as a Dietary Staple, https://www.nationalgeographic.com/environment/future-of-food/poultry-food-production-agriculture-mckenna/

Today We’re Eating the Winners of the 1948 Chicken of Tomorrow Contest, https://modernfarmer.com/2014/05/today-eating-winners-1948-chicken-tomorrow-contest/

How the Chicken of Tomorrow became the Chicken of the World, https://www.iatp.org/blog/201303/how-the-chicken-of-tomorrow-became-the-chicken-of-the-world

Arbor Acres, https://youtu.be/fMb11rJt7vk

The 1948 Chicken of Tomorrow Contest Documentary, https://youtu.be/RrAV4zmZa-w

How the Supermarket Helped America Win the Cold War (Ep. 386), http://freakonomics.com/podcast/farms-race/

Kycklingen mitt i rummet, http://www.hungryandangry.se/tag/kyckling/

Fjäderfä, https://www.bondeniskolan.se/djur1/fjaderfa/

08
dec | 16:40

Hjälpmedel som ger superkrafter

Hjälpmedel fungerar ofta som kompensation för en nedsatt funktion. Men tänk om det istället var så att hjälpmedel kan ge en funktion som överstiger det vanliga. En superkraft som i seriernas tecknade värld.

I podden #ensakidag berättar Joakim Jardenberg om sina första försök att använda Nuheara IQbuds Boost. Det är nya, innovativa hörlurar som förbättrar din hörsel. Lurarna kan, selektivt, förstärka ljudet från personen på andra sidan bordet, rikta ljudupptaget enbart från en viss riktning i rummet, eller dämpa oljud i stökiga miljöer. Som en konsumentprodukt är hörlurarna dyra men inte sett till om man kan få en ”superhörsel”.


Avsnitt 278. Nuheara IQbuds Boost – imponerande lurar som förbättrar din hörsel. Video: Joakim Jardenberg.

När produkter och funktioner blir digitala så uppstår ibland möjligheten att överträffa den vanliga fysiska förmågan. Sådan innovation ger helt nya insikter om vad nästa steg i utvecklingen kan bli.

Det är inte människan som är trasig utan tekniken. Ungefär så inleder Hugh Herr sin TED-talk. Bild: Humans Invent

Det är inte människan som är trasig utan tekniken. Ungefär så inleder Hugh Herr sin TED-talk. Bild: Humans Invent

Hugh förlorade båda benen som bergsklättrare för många år sedan. Idag leder han forskningen om bionik på MIT Media Lab. Bionik är i detta sammanhang mekanik och elektronik som tillför personen kroppens ursprungliga funktion, eller till och med en utökad kapacitet!

In medicine, bionics means the replacement or enhancement of organs or other body parts by mechanical versions. Bionic implants differ from mere prostheses by mimicking the original function very closely, or even surpassing it.

Videon med Hugh är ett exempel på hur annorlunda innovation inom detta område kan vara. Nu verkar det som att vi kan se en lika spännande utveckling också inom andra hjälpmedel, exempelvis inom hörsel.


Hugh Herr is building the next generation of bionic limbs, robotic prosthetics inspired by nature’s own designs. Video: TEDTalks. 

De personer som ligger längst fram i utvecklingen – och de är verkligen extrema – skapar förmågor som inte tidigare existerat. Experimenterandet grundas ofta i ett stort personligt behov och viljan att utmana gränser. Rich Lee är en sådan person – han kallar sig själv för ”Space Gangster”, andra kallar sig för transhumanister eller cyborger. Rich har låtit operera in magneter nära örat. Genom att använda olika tekniker kan man överföra ljud via magneterna. Han tänker sig framförallt att experimentera med att kunna se genom ljud. ”Se” på samma sätt som fladdermöss ser, via ultraljud. En slags superkraft.

The first thing everyone asks is “why would you do this?” Honestly, I don’t feel the need to answer this question. People either get it or they don’t. I’m a Grinder, and we are notorious for getting it. The second question is usually “what are you going to do with it?”

Listening to music is nice and probably the most obvious answer, but I intend to do some very creative things with it. […] I can see myself using it with the gps on my smartphone to navigate city streets on foot. I plan to hook it up to a directional mic of some sort (possibly disguised as a shirt button or something) so I can hear conversations across a room.

Saken får ytterligare en dimension då Rich sägs vara på väg att förlora synen – han håller alltså på att ge sig själv ett sätt att höra/röra sig via ett nytt slags hjälpmedel. Att experimentera med kroppen på detta extrema sätt är dock inget vi rekommenderar.

Det är inte helt ovanligt med AirPods (Apples trådlösa hörlurar). De har likt IQBuds samma slags digitala ljudbehandling som möjliggör en förstärkt hörsel. Det känns som en enklare och säkrare start att prova på en digital superkraft.

29
nov | 15:46

Rullatorn 40 år

Sverige är det rollatortätaste landet i världen. Bakgrunden är att rullatorn är en svensk innovation. Aina Wifalks innovation fyller 40 i år och får sägas vara en lösning med stort värde. Det förskrivs cirka 60 000 rollatorer per år bara i Sverige.

Rullator i användning

En rullator i användning

21 år gammal (1976) tvingades Aina Wifalk ge upp studierna att bli sjuksköterska. Hon fick polio vilket tvingade henne att använda käppar för att kunna gå. Det sliter på axlar och är inte speciellt praktiskt i yrkessammanhang. Här fanns grunden till en patientinnovation – hon kunde sjukvården, hon är själv patient och använder lösningen med käppar i 20 års tid, hennes yrke var som ”handikappkurator”.

…axlar var utslitna efter att hon gått med käppar i drygt tjugo år. Hon började fundera på skonsammare sätt att hjälpa personer som har svårt att gå på egen hand, och 1978 hade hon en färdig idé till en helt ny typ av hjälpmedel på hjul. Samma år ansökte hon hos en statlig utvecklingsfond om pengar för att kunna få hjälp med att utveckla idén till färdig produkt.

Rullatorn är ett exempel på hur innovationer kommer från användare, ett mindre känt fenomen. Det är också ett exempel på en innovation som gör livet enklare, vilket är precis det vi söker i satsningen på Digitala hjälpmedel. Kanske är det en digital rullator som behövs idag?

Kanske en digital rullator? Foto: CC BY-SA 4.0

Kanske en digital rullator? Foto: CC BY-SA 4.0

När man pratar om kombinationen innovation, digitalt och individer så ligger makers nära till hands. Makerspaces kan vara ett sätt att hjälpa fler personer som Aina Wifalk att utveckla egna lösningar. En lösning är att flytta makerspacet in på sjukhuset för att kunna skapa lösningen ihop med patienterna. Vi rekommenderar den intresserade att läsa mer om MakerHealth och MakerNurse. De är projekt som sprider maker-traditionen till personal i vården, vilket visas i videon nedan.


Anna Young är en av grundarna till MakerNurse, som tar maker-området in på sjukhusen

 

Sida 1 av 3312345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter