Författararkiv: Erik Borälv

25
okt | 16:51

Elton John använder innovationstävling

En innovationstävling belönar den som först eller effektivast löser en definierad utmaning. Vad en lösning eller en utmaning är varierar så klart per område. Här kommer ett exempel på hur en innovationstävling ser ut om man heter Elton John.

The Cut är Elton Johns och YouTubes tävling för att hitta nya videos till Eltons gamla låtar.

The Cut är Elton Johns och YouTubes innovationstävling för att hitta nya videos till tre av Eltons gamla låtar.

The Cut är ”A chance for new filmmakers to create the official music videos for an Elton John classic.” Det snyggaste i denna design av tävlingen är så klart att det är det inte är vilken musiker som helst som söker ”lösningar” till nya musikvideos. Det är heller inte en dålig partner, att ha med YouTube som värd och plattform för utmaningen. Juryn består så klart av Elton och Bernie Taupin men inkluderar några ytterligare personer med ett par Golden Globes och Grammys stående i bokhyllan. Förutsättningarna är alltså skapliga.

Ett klipp som beskriver lite mer om varför man skapat tävlingen The Cut.

In celebration of Elton John and Bernie Taupin’s 50-year musical partnership, The Cut gave new, undiscovered filmmakers the chance to create the first ever music videos for three of Elton’s most iconic songs. The competition attracted attention from around the world and entries from over 50 countries.

Klippet ovan visar vinnande lösning för låten Tiny Dancer, av en Max Weiland. Det här är det teoretiskt svåra för vissa former av innovationstävlingar. När har man lyckats skapa en lösning på utmaningen och hur pass färdig behöver den lösningen vara? Hade det varit en utmaning kring programmering så hade man ställt krav på körbar kod. I andra tävlingar behöver man, exempelvis, köra sitt fordon runt en bana för att visa att lösningen fungerar och är på riktigt.

Enligt definitionen på en innovationstävling, vore det mer renlärigt om man hade krav på färdiga videos? Jo, absolut. Sådana tävlingar finns så klart också. Den mest synliga tävlingen på sin tid (1986) var Madonna och hennes låt True Blue. MTV gjorde en stor grej av det hela och spelade enbart denna låt för en hel dag. Vinnande bidrag kom från unga studenterna Angel Garcia och Cliff Guest som vann 25,000 dollar för sin sepiatonade 60-talsversion. De investerade 800 dollar på sitt bidrag.

Jag tror ändå att Max Weilands klipp ovan i sitt sammanhang uppfyller krav på tillräcklig höjd och kan anses som en komplett ”lösning” även om kravet var mer i form av ett manus för videon.

Det Max vann som pris var en komplett professionell produktion. YouTube ställer upp med riktig utrustning, proffs bakom spakarna och ett antal äkta hollywoodskådisar. Här ser man en ”making of…” som är ett populärt inslag hos många fans. Vi upplever att vi får en unik inblick i hur våra idoler egentligen är, och hur de saker vi gillar mest skapas. En making of kan vara viktigare än slutprodukten.

Den viktigaste frågan här är ändå – fungerar tävlingen? Man kan konstatera att slutresultatet överraskande väl fångar berättelsen om Kalifornien och placerar en låt från 1971 i modern tid. Låten sägs ursprungligen handla om Bernies flickvän Maxine, om personer som drogs till musiker, och de stora världshändelserna på 70-talet. Nu är det en aningen sentimental och känslosam berättelse om LA och dagens motsvarigheter, ”…life in Los Angeles from a dozen different perspectives.”

24
okt | 16:31

Google och BBC testar residens

I min bransch brukar man ställa sig frågan ”What would Google do?” för att mentalt testa om ens plan är tillräckligt smart. Att jämföra sig med de ledande aktörerna är så klart lärorikt. Frågan i detta inlägg är, vad kan Google och BBC tillsammans göra med residens?

Komikern Jessie Cave svarar i sketchformat på frågan: hur vet man om man är kär?

Komikern Jessie Cave svarar i sketchformat på frågan: hur vet man om man är kär?

Om man som Google ansvarar för en sökmotor så finns det frågor som ställs ofta men som saknar bra svar. De listar fler sådana frågor:

Se om du får ett bra svar på: hur vet man om man är kär?  Google och BBC undersöker om man istället kan producera alternativa svar genom att ta in annorlunda kompetens. 

These are some of life’s universal questions—questions that many of us, in fact, may bring to Google Search. And while Search can help us get started, we were curious to see what would happen if we brought in performing and visual artists in the UK.

Google Arts & Culture teamed up with BBC Arts to produce “You Asked, Art Answered,” our first collaboration with the BBC. In an unconventional pairing of Search Trends with art, six UK artists from different fields, including the visual arts, poetry and choreography, chose one question and created an imaginative short film to illustrate their response.

Google ihop med BBC använde sig här av en form av residens, genom att bjuda in personer som inte är så vanliga hos sökmotorn.

Filosofen och författaren Alain de Botton hade sin residens på Heathrow. Bild: CNN.

Filosofen och författaren Alain de Botton hade sin residens på Heathrow. Bild: CNN.

Det finns många försök med ”in residence”. Detta har rötter så långt tillbaka som början på 1900-talet och har genomgått ett antal omvandlingar på vägen. Det är inte ovanligt att organisationer endast fokuserar på vertikal kunskap och att det leder till brist på nya perspektiv. Då kan residens vara ett sätt att bryta upp. 

Idag tycker vi det närmast självklart att gestaltande konstnärer jobbar i glasindustrin, för att ta ett exempel. Men så har det inte alltid varit.

Roliga förebilder har – märkligt nog – varit flygplatser som använt sig av modellen writer in residence. Novelisten Tony Parson hängde på Heathrow och fångar det som vi stressade resenärer själva inte riktigt förmår uppfatta.

Airports are places of extreme emotion where people come and go and experiences begin and end.

Often when we travel we find ourselves in such a hurry to get to our end destination that we fail to appreciate the individual stories and moments happening before us.

Filosofen Alain de Botton tillbringade också tid på Heathrow. Han fångade det han såg i form av ett TV-program ihop med BBC. Klippet nedan är värt sina 8 minuter. Han noterar att flygplatser är bland de mest trista industriella byggnader som finns men att där samtidigt utspelar sig otroligt känslosamma scener. Det är sällan vi gråter i offentliga miljöer men i ankomsthallen sker det hela tiden. Däremot är det endast småbarn som visar upphetsning över något så märkligt att en människa kan flyga genom luften. Samhällets över- och underklasser är avskaffade men på flygplatser så förstärker man klassindelningen till vansinniga nivåer. Hur konstigt är det att efter en landning att höra sitt eget modersmål när det i öronen fortfarande klingar av ljudet från en afrikansk matmarknad. Det hela är ren poesi.

Video från BBC: Philosopher in Residence. Författaren och filosofen Alain de Botton observerade de koncentrerade mänskliga beteenden som uttrycks på en flygplats som Heathrow.

Vi skriver om residens för att Vinnova har lanserat en utlysning Residens X. Det är en satsning som riktar sig till er som under en tid vill bjuda in en person med för organisationen obekanta färdigheter och som kan förmedla andra perspektiv. Satsningen är avgränsad till residens med relevans för innovation och som bidrar till att kompetens kommer till användning i nya sammanhang. Sista ansökningsdag är 7 november 2019.

01
okt | 10:34

Residens Malmö – en modern samhällstjänst

Det finns inspiration och lärdomar att hämta från kommuner som använder sig av residensprogram. Malmö stad berättar här själva om sitt arbete inom digitalisering.

Man har skapat ett Malmö Tech Team som består av entreprenörer från det lokala näringslivet med uppdraget att jobba med stadens digitaliseringsarbete. Vanligtvis hade man som stad jobbat med egna resurser eller mer sannolikt upphandlat stöd. Istället förenar man nu den privata sektorn med den offentliga för att leverera digitala lösningar på de välfärdsutmaningar som Malmö står inför. Entreprenören och grundaren för teknikbolaget Bambuser, Måns Adler, leder utvecklingsarbetet.

– Jag känner mig hedrad. Det kommer att bli spännande att se hur digitala lösningar kan anpassas och effektiviseras till de olika verksamheterna i staden. Målet är att skapa mer tid för det som är viktigt för välfärden, säger Måns Adler.

Måns och Maria pratar om nya arbetssätt för digitalisering i Malmö stad.

Maria Stellinger Ernblad, Digitaliseringschef på Malmö stad och Måns Adler, lokal tech-entreprenör (Bambuser) pratar i videon om hur man som kommun kan jobba annorlunda med sin digitalisering. I våra ögon är detta ett exempel på ”residens” – Måns bjuds in att jobba på insidan av en organisation som inte är lika erfaren kring hur man snabbt och enkelt testar sig fram. Att jobba som en digital startup är inte det vanliga inom offentlig verksamhet.

Att det här är intressant visas också av att det finns ett poddavsnitt enbart om detta försök.

Kanske är det något i vattnet i Skåne? Helsingborg stad gjorde något liknande när de tog in den lokala internetstrategen Joakim Jardenberg på stadsledningsförvaltningen. Jardenberg var under två år utvecklingsledare för internet med uppdraget att optimera stadens internetrelaterade verksamhet. Utan att lägga ord i mun på Joakim eller Helsingborg så finns det också här betydande inslag av det vi ser som residens – man skapar en särskild funktion på insidan av en verksamhet, en person med för organisationen okända/ovanliga färdigheter erbjuds under viss tid vara med i ett nytt sammanhang, man söker externa perspektiv och vill göra annorlunda.

Vita husets residensprogram har förmedlat 135 personer hittills.

Inte helt olikt Malmö och Helsingborg men i ett större sammanhang finns också en förebild i hur Washington DC jobbar. Vita huset har en satsning som ser ut som en modern och civil version av värnplikt. Deras Presidential Innovation Fellow söker landets bästa ledare inom det digitala – ”Recruiting industry leaders to serve as change agents”. Man anställer personer från innovationssystemet med en lön på $134,789 under 12 månader i Washington DC. Det är värt att kika på sidorna om meet the fellows och case studies. Man har otroligt imponerande resultat i meningen att många personer fortsätter bidra efter avslutad residens. Flera deltagare har fått rollen som CTO inom myndigheter, några har varit med och grundat 18F och U.S. Digital Service.

This highly-competitive program pairs talented, diverse technologists and innovators with top civil-servants and change-makers working at the highest levels of the federal government to tackle some of our nation’s biggest challenges. These teams of entrepreneurs-in-residence and government experts take a user-centric approach to issues at the intersection of people, processes, products, and policy to achieve lasting impact at startup speed.

Vi skriver om residens i Malmö stad för att Vinnova har lanserat en utlysning Residens X. Det är en satsning som riktar sig till er som under en tid vill bjuda in en person med för organisationen obekanta färdigheter och som kan förmedla andra perspektiv. Satsningen är avgränsad till residens med relevans för innovation och som bidrar till att kompetens kommer till användning i nya sammanhang. Sista ansökningsdag är 7 november 2019.

23
sep | 16:40

Wikimedia in Residence

André Costa, operativ chef på Wikimedia Sverige, berättar kort om sina erfarnheter som ”Wikimedia in Residence” hos Riksantikvarieämbetet.

Vinnova har lanserat en utlysning Residens X, med sista ansökningsdag 7 november 2019. Det är en satsning som riktar sig till er som under en tid vill bjuda in en person med för organisationen obekanta färdigheter och som kan förmedla andra perspektiv. Satsningen är avgränsad till residens med relevans för innovation och som bidrar till att kompetens kommer till användning i nya sammanhang.

André Costa berättar om erfarenheter av residens.

Det finns en sammfattande rapport Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet som bland annat berättar om hur man utvecklade tekniska lösningar för att koppla ihop innehållet i Wikipedia och Wikimedia Commons med K-samsök. Dessa lösningar lever kvar och ger nytta över 5 år senare.

För den som vill veta ännu mer så har UR Play har ett inspelad presentation på temat hur man kan sprida världskultur i världen med hjälp av Wikipedia. En del av presentationen handlar om residens. Hur kan en myndighet som samlar världskultur sprida sin kunskap i världen? Genom att bidra med bilder, text och data i Wikipedia syns spår av samlingarna på över 120 språk, och kunskapen når långt utanför museernas väggar.

UR Play-avsnitt med Wikimdia

UR Play: Hur kan en myndighet som samlar världskultur sprida sin kunskap i världen? Axel Pettersson från Wikimedia Sverige berättar.

Residens ser olika ut beroende på område och tradition. På många håll i världen finns residensprogram där skapande personer bjuds in till en specifik plats och miljö. Det gemensamma för vistelseprogram är att de ger förutsättningar för skapande genom att aktivera och använda sig av en plats. Residens initieras för att öka utbyte av kunskap, skapa samarbeten, utveckla nya idéer och produkter men även för att ge utrymme för reflektion, nya influenser, bredda kontaktytor, och utforska egna verksamheten i en ny kontext.

Mozilla interns

Mozilla söker hela 10 olika Interns. Detta påminner mycket om residens.

Mozilla är en stiftelse utvecklar öppen mjukvara och andra lösningar som gör webben bättre och säkrare. De har en satsning som man kan säga liknar residens, kallat Internships. Det attraktiva i sammanhanget är att uppgifterna som de söker personer för har en tydlig beskrivning och profil. Som sökande utvecklare är det enkelt att se om uppgiften verkar kul och om man har rätt förutsättningar att lösa problemet.

Om det är relevant för er verksamhet att under en tid bjuda in en person med för er obekanta färdigheter och som kan förmedla nya perspektiv till organisationen, så finns nu en chans att testa satsningen på Residens X. Kanske är ni detta X?

09
aug | 15:24

Framtidens kyckling är här

Det varierar stort vilket genomslag och effekt en innovationstävling får. Tävlingen Chicken of tomorrow är ett exempel på en tävling som 70 år senare fortfarande har en enorm påverkan på hela världen. Det är en lång berättelse med inslag av kalla kriget, automation och offentlig investering i innovation. Men framför allt handlar den om butiken som vi kallar stormarknad.

Craft egg – småskalig produktion med svenska kulturhöns ger färgglada ägg, här från Gammalsvensk vit leghorn, Silverudds blå och Eksjöhöns. Dessa ägg fanns före framtidens kyckling.

Podden Freakonomics berättar historien om the supermarket (stormarknaden), en central innovation för ett urbant samhälle. När en växande del av befolkningen bor i städer så blir en fungerande infrastruktur för livsmedel allt viktigare. U.S. Department of Agriculture (USDA) var därför i början av urbaniseringen extra aktiv och investerade i forskning och infrastruktur. Man gav bland annat stöd till forskning om bättre hälsa hos boskap, och till utveckling av jordbruksmaskiner som minimerar skador på mark och grödor. Mer överraskande, USDA var också aktiv inom byggande av vägar då man insåg att bättre livsmedel har inget värde om maten inte kan fraktas från landet till städerna. Man jobbade med ett perspektiv på hela systemet. Att lämna krigets ransonering för ökat nationellt välstånd och överflöd var målet.


Poddavsnittet placerar utvecklingen även i ett politiskt perspektiv. Efter andra världskriget fanns en intensiv kamp om vilka aktörer som är bäst lämpade att styra världen. Insatserna var betydande under kalla kriget, av politiska och strategiska skäl. och påverkade alltså även livsmedelsområdet.

The general trends could best be characterized as high-volume and standardized agriculture. If you’d describe U.S. agriculture policy as “aggressive” in earlier decades, then in the Cold War era, it was pretty much on steroids. And this wasn’t just about feeding a growing U.S. population. This had a political thrust, meant to show the Soviet Union — and the rest of the world — just how mighty the U.S. was.

Innan stormarknaden så hade vi i huvudsak manuell försäljning över disk, lokala butiker med begränsat utbud av varor, ibland med bara ett slags livsmedel (ex bröd). De butikerna började på 50-talet ersättas av större butiker, som kunde ha självbetjäning och som inte bara sålde mat utan alla möjliga varor för hushållet.

I en stormarknad är livsmedlets utseende halva hemligheten (förutom priset). Det skyltas med ett stort antal av varje vara och det finns en visuell konkurrens från andra livsmedel som ligger bredvid – snyggast äpple säljer bäst.

Konceptet stormarknad är dock bara fönstret till något större och viktigare. I detta fall är poängen att det finns ett industrialiserat livsmedelssystem i bakgrunden. Automation i produktionen är en springande punkt, anpassade grödor och djur som tål behandling av maskiner en annan.

En dokumentär från 1948 om tävlingen Chicken of tomorrow. 02:23 in i klippet ser man tävlingskriterierna med viktning mellan olika parametrar.

Historiskt hade man fjärderfän för äggens skull, och det hela var en rätt självständig verksamhet. Hönsen var små, robusta, tålde väder och vind. De hittade mycket av sin egen föda, fick ibland rester och sprang relativt fritt på gårdsplan. Uttjänta hönor åts upp.

Det är en lång historia men det är med stormarknaden som kycklingen kommer in i berättelsen. För att kunna konkurrera med andra livsmedel måste man föda upp kyckling på ekonomiskt rationellt sätt. Det betyder bland annat att kycklingen behöver växa snabbt och vara sammansatt på önskvärt sätt. Lite förenklat: stora bröst och korta ben. Den behöver bli industriellt tålig och får inte bli sjuk av att växa snabbt. Målet var “breast meat so thick you can carve it into steaks”.

Historiskt hade man fjärderfän för äggen, och det hela var en rätt självständig verksamhet. Hönsen var små men robusta, tålde väder och vind. De hittade mycket av sin egen föda och sprang relativt fritt på gårdsplan. Uttjänta hönor åts upp. Det är en lång historia men det är med stormarknaden som kycklingen kommer in i berättelsen. För att kunna konkurrera med andra livsmedel behöver man kunna föda upp kyckling på ekonomiskt rationellt sätt. Det betyder bland annat att kycklingen behöver växa snabbt och vara sammansatt på önskvärt sätt: stora bröst, korta ben och bred rygg. Den behöver bli industriellt tålig och inte bli sjuk när den växer snabbt. Målet var “breast meat so thick you can carve it into steaks”.
Viktning av kriterier i bedömningen.

Ytterligare en faktor som ledde fram till tävlingen var att den dominerande kedjan av stormarknader, the Great Atlantic & Pacific Tea Company (A&P), snabbt hade lyckats ta 70% av marknaden. Det var inte uppskattat av alla, exempelvis justitiedepartementet ville se mer konkurrens och fler marknadsaktörer.

Innovationstävlingar bygger på en mycket enkel idé. Du identifierar ett problem, utlyser utmaningen och erbjuder en belöning till den som finner den bästa lösningen. Du ser till att intressera människor med rätt kunskap och expertis. Lockade av tävlingens starka motivationskraft – löftet om ett kontantpris, äran av att vara först eller bäst, tillfredsställelsen i att använda sin skicklighet för att förändra världen – lägger begåvade personer och team det de håller på med åt sidan och prioriterar istället att lösa ditt problem. [Innovationstävlingar. En guide. NESTA.]

Att initiera en tävling med hög synlighet och dela ut stora priser skulle kunna ändra uppfattningen om A&P och visa att branschen ville konsumenternas bästa. Med visst stöd av USDA arrangerade A&P innovationstävlingen Chicken of Tomorrow. Tävlingen gick 1948 och 1951.

Poultry entrepreneurs feared calamity in a postwar world where beef and pork were no longer rationed. So at an industry meeting in Canada, Howard Pierce, an Iowa poultry scientist working for the country’s largest food retailer, A&P, proposed a kind of Manhattan Project for poultry called the Chicken of Tomorrow. He suggested creating a chicken that looked like a turkey, with a broader and thicker breast and meatier thighs and drumsticks, and established the National Chicken of Tomorrow Committee…

Det är fascinerande läsning, How a massive breeding contest turned a rarely eaten backyard bird into the technological marvel that feeds the world. Artikeln berättar om bakgrunden till tävlingen Chicken of tomorrow och vägen till finalen 1951 på Razorback Stadium i Arkansas. I publiken satt 8,000 personer, ett band spelade och vicepresidenten Alben Barkley belönade vinnaren Charles Vantress med en check på $5,000.

…we’re all eating the genetic progeny of the original Chicken of Tomorrow. What it was was a contest to produce the most efficient chicken using genetic techniques basically. And it not only had to be an efficient chicken but — very heavy breasts, very light-colored feathers so that when it’s plucked it would look good under cellophane and then later plastic packaging, and the birds had to be relatively disease-resistant, so that they could be put in intensive rearing operations without dying too quickly.

De många små detaljerna i tävlingen är fascinerande (se videoklippet). Alla delstater fick var med och tävla, först regionalt och till slut i en final. Till den nationella finalen gick de 40 bästa uppfödarna. De skickade var och en 720 ägg enligt ett noga specificerat tidsschema, för att kläckningen skulle ske samtidigt oavsett vilken delstat som den tävlande kom från. Arrangörerna hade separata kläckningsbås per tävlande och man valde slumpvis ut 400 stycken från en besättning om 500 små kycklingar. Dessa fick under kontrollerade former växa till sig under 12 veckor och 2 dagar. Allt skedde anonymiserat för skötarna. De 400 kycklingarna slaktades och 50 stycken valdes ut per tävlande. Sedan bedömdes de 2000 kycklingarna (40 tävlande x 50 kycklingar) på 18 kriterier. Vann gjorde Charles Vantress från Kalifornien, som hade korsat en rödfjädrad New Hampshire med en lokal variant kallad Cornish. Inom bara några år hade denna korsning tagit över den kommersiella uppfödningen.

Det är jag som är originalet, New Hampshire Red. Bild: Bodlina. CC BY-SA 3.0

Jordbruket som industri, automation, offentliga investeringar i livsmedelssystemet, urbaniseringen och stormarknader samt kalla krigets retorik, är alla delar som leder fram till en tävling för att hitta framtidens kyckling.

Vi lever idag med resultatet av denna innovationstävling. Tidigare gick fjäderfän fritt på gårdarna, nu lever de inomhus. Fram till 50-talet hade man möjligen upp till 200 hönor, nu räknar man i 10,000-tal eller 100,000-tal per besättning. Alla gårdar hade hönor, idag är det några få producenter som står för produktionen. Hönor levde några år, en modern kyckling runt 35 dagar. Kroppsbyggnaden är helt annorlunda, med bröst som påminner om kalkon. Tävlingen påverkade så klart industrin kring uppfödning men den påverkande också själva kycklingen.

En lärdom enligt Maryn McKenna, författare av Big Chicken: The Incredible Story of How Antibiotics Created Modern Agriculture and Changed the Way the World Eats, är att vi idag riskerar upprepa några misstag när vi tar fram odlat eller konstgjort kött.

As we start to talk about lab-grown meat, there’s a valuable lesson here. Chicken breeds became intellectual property—a genetic cocktail that today is owned by only two companies in the world. I find it troubling that the same thing has happened with lab-grown meat—it’s becoming intellectual property.

Sedan 1960-talet har svenska förbrukningen av kyckling stigit från 1,6 kilo till dryga 23 kilo per person. Det hade inte hänt utan stormarknadens krav på lägre pris. Djuret som lättast gått att industrialisera är just framtidens kyckling. Den har blivit tillgänglig, överkomlig och är numera vardagsmat.

Det är en enastående transformering av ett livsmedel. Man lyckades med ambitionerna, att genom en effektiv livsmedelskedja ge konsumenterna en bra kyckling till lågt pris. Detta skrivs i en tid när debatten om köttkonsumtion och miljöpåverkan är starkare än någonsin.

Det här inlägget skrivs och publiceras på en fredag. I Sverige år 2019 betyder det tacos till kvällen. Gissa vad vi fyller våra tacos med.

Referenser

How a massive breeding contest turned a rarely eaten backyard bird into the technological marvel that feeds the world, https://aeon.co/essays/how-the-backyard-bird-became-a-wonder-of-science-and-commerce

The Surprising Origin of Chicken as a Dietary Staple, https://www.nationalgeographic.com/environment/future-of-food/poultry-food-production-agriculture-mckenna/

Today We’re Eating the Winners of the 1948 Chicken of Tomorrow Contest, https://modernfarmer.com/2014/05/today-eating-winners-1948-chicken-tomorrow-contest/

How the Chicken of Tomorrow became the Chicken of the World, https://www.iatp.org/blog/201303/how-the-chicken-of-tomorrow-became-the-chicken-of-the-world

Arbor Acres, https://youtu.be/fMb11rJt7vk

The 1948 Chicken of Tomorrow Contest Documentary, https://youtu.be/RrAV4zmZa-w

How the Supermarket Helped America Win the Cold War (Ep. 386), http://freakonomics.com/podcast/farms-race/

Kycklingen mitt i rummet, http://www.hungryandangry.se/tag/kyckling/

Fjäderfä, https://www.bondeniskolan.se/djur1/fjaderfa/

Sida 1 av 3412345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter