Författararkiv: Peter Svensson

23
okt | 08:53

Obemannade bilar

Om 5 år så kör bilen hem den berusade pubgästen, istället för tvärtom. Vad händer när obemannade bilar, en radikal innovation, förändrar människans sätt att leva? Hur uppstår dessa innovationer?

Om några år kan det finnas obemannade fordon på våra vägar. The Economist beskriver att, förutom den uppenbara tidsbesparingen av att kunna arbeta under resan, att obemannade fordon kan förändra många olika befintliga branscher:

Cabbies, lorry drivers and all others whose job is to steer a vehicle will have to find other work. The taxi and car-rental businesses might merge into one automated pick-up and drop-off service: GM has already shown a prototype of a two-seater, battery-powered pod that would scuttle about town, with passengers summoning it by smartphone. Supermarkets, department stores and shopping centres might provide these free, to attract customers. Driverless cars will be programmed to obey the law, which means, sadly, the demise of the traffic cop and the parking warden. And since automated cars will reduce the need for parking spaces in town, that will mean less revenue for local authorities and car-park operators.

Om obemannade fordon minskar antalet olyckor så påverkar det även efterfrågan på sjukhusens akutavdelningar, minskat antal vägskyltar, och en ökning av pubar på landet.

Militären arbetar med obemannade farkoster, men då fordonen ska köra i befintlig trafik så behövs ny teknologi och nya lösningar. I USA har militärforskningsinstitut DARPA anordnat en årlig tävling, DARPA Grand Challenge, för att stimulera till innovation. Entusiasterna som tävlar och bygger bättre och bättre fordon. Det pågår ett stort antal experiment och en stor kunskap byggs upp runt om i USA. Det påminner om den värld som Bröderna Wright levde i när det första flygplanet skapades. Man gav varandra tips och lånade varandras idéer.

Innovationstävlingar är ett smart sätt för att engagera entusiaster och stimulera till radikal förändring.

 

18
okt | 18:38

Varför skapas innovationer?

Läkaren John Heysham Gibbon hade förlorat patienter vid operationer och var i behov av en maskin som kunde utföra lung- och hjärtfunktioner. Inget företag ville utveckla en sådan maskin. Heysham Gibbon bestämde sig då för att själv skapa en hjärt-lung maskin. Det tog honom ca 20 år, men den innovationen har räddat många liv.

Eric Wahlforss berättade att prototypen till ljuddelningstjänsten Soundcloud uppstod av att han som semi-professionell musiker hade behov av att skicka musikfiler med kommentarer. Nu är Soundcloud ett av Europas hetaste start-ups, med över 200 anställda.

Det  har visats gång på gång att användare är en av de viktigaste källorna till innovation. Nu senast släppte Kauffmanstiftelsen en rapport:

47% av alla innovativa företag är startade av spetsanvändare, där innovationen är baserad på och motiverat av att lösa grundarens egna behov.

Organisationer är också spetsanvändare. Ett känt exempel är NASA som stöter på många situationer där de inte hittar rätt lösningar ute på marknaden och måste själva utveckla nytt, tex glasögon i plast ”scratch-resistant lenses”.

Forskning har också visat att i alla branscher så är användare av produkter eller tjänster en betydande källa till innovation. Men det är inte så vanligt att företag och organisationer systematiskt letar efter innovation bland spetsanvändare. Dels finns det interna hinder i företagen och dels så vet man inte vem som är en innovativ spetsanvändare.

VINNOVA har nu adresserat innovationsstrategier som arbetar med spetsanvändare i en utlysning. Utlysningen syftar till att ge svenska företag och organisationer möjlighet att testa nya innovationsmetoder där de letar efter spetsanvändares innovationer eller kommande innovationer. Utlysningen öppnar måndagen den 22 oktober.

11
okt | 18:00

Vad vi vet om innovationstävlingar

Ansari X Prize lyckades med att inspirera till en begynnande kommersiell rymdindustri 2004. Vad har vi lärt oss om innovationstävlingar sedan dess? Vad gör X Prize annorlunda idag, tex i sin pågående Lunar tävling?

En välrenommerad akademisk managementtidskrift (AMP) har publicerat en artikel av Lampel, Jha och Bhalla som analyserar utvecklingen inom innovationstävlingar (tyvärr kostar artikeln). Författarna inleder med att förklara att innovationstävlingar var ett sätt att koppla framstegen inom vetenskapen till riktiga problem i den verkliga världen under 1800-talet, alltså av en tidig form av VINNOVA. Att använda vetenskap för nya produkter och tjänster blev istället under 1900-talet institutionaliserat genom stora forskningslabb i privata företag och offentliga sektorn.

Men att det finns risk för inlåsningseffekter med att äga egna forskningslabb, tex att de egna forskarna inte besitter rätt kompetens eller att man inte vet vilken kompetens som behövs för att lösa ett problem. Detta har lett till en pånyttfödelse av innovationstävlingar, och på kort tid har de utvecklats till att bli en viktig innovationsstrategi för filantroper (se tex X-prize), offentlig sektor (se tex Challenges.gov) och inte minst företag (se tex Innocentive.com).

Studien går sedan igenom hur innovationstävlingar har utvecklats de senaste åren. De tar fram de viktigaste aspekterna för att lyckas med innovationstävlingar.

  1. Deltagares olika motiv för att delta i tävlingen. Tävlingen ska vara anpassad så att de som vill tjäna pengar, men även de som tex vill testa sina ideer, ska känna sig motiverade att vara med.
  2. Tävlingen ska även främja samarbete mellan deltagarna. Mer och mer så skapas värdet inte av tävlingsmomentet utan i samarbetet mellan deltagarna för att lösa problemet. Tex så har X-prize ändrat sina regler för att snabbare nå till innovation genom samarbete.
  3. Ständig förbättring. Återkoppling från varje tävling kan förbättra nästa tävling.
  4. Lära från misslyckande. En tävling kanske inte når det förväntade resultatet, men det finns massvis med lärdomar till nästa gång.
  5. Vem väljer ut vinnarna? Antingen kan tävlingen ha tydliga mål så att ingen jury behövs, eller så behövs en jury som väljer ut vinnarna. Här är det viktigt att tänka på vad som skapar trovärdighet.

 

Jag känner inte till så många svenska innovationstävlingar. Det hade varit givande att samla de som har erfarenhet av innovationstävlingar. Hälsans Nya Verktyg i Linköping/Norrköping gjorde en spännande tävling som heter Hus söker hiss där man letar efter alternativa hissanordningar för flervåningshus utan hiss, se inspirerande bild nedan. En annan idétävling är Smart lunch med insatt arbete av bla Olle Dierks från Munktell Science Park (min kollega Peter Nõu var med i juryn). Vi har även hört att SCA har testat Innocentive-plattformen med gott resultat.

Det hade varit värdefullt om de svenska erfarenheterna kan samlas och utveckla svenska organisationers användning av innovationstävlingar. Artikeln ovan visar att det det nu finns mycket kunskap och erfarenheter utanför Sverige som man också kan använda sig av.

PS. I Storbritannien har NESTA satt upp ett institut som uteslutande arbetar med innovationstävlingar.

 

08
okt | 12:14

Det gör ont när knoppar brister

Martin Jönsson på Svenska Dagbladet tar upp problematiken med lönsamhet i tidningsbranschen. Många branscher har genom åren gått igenom stora transformationer pga yttre tryck; ny teknologi, ny lagstiftning, nya konsumtionsvanor etc. Ibland försvinner de etablerade aktörerna och ibland lyckas de anamma det nya rådande paradigmet. Att försöka gå tillbaka till de affärsmodeller som fanns innan Internet är nog svårt, även om det är smärtsamt att se sitt livsverk tyna bort och anställda förlora jobben.

Före betalväggen hade The Times på nätet 21 miljoner läsare varje månad. Idag har de… trumvirvel!… 130 000 betalande. Ingen annanstans i tidningshistorien har så många läsare – och annonsörer – skrämts bort så effektivt.

Musiker tjänar inte så mycket på sina album längre utan det är snarare konserterna som genererar intäkter. Universitet lägger ut stora delar av sitt forskningsmaterial på nätet, men tar betalt för klassrumsundervisning. Vad ska tidningarna göra för att öka sina intäkter i den här allt öppnare världen? Finns det några exempel på nya hållbara affärsmodeller inom tidningsbranschen? Ofta kommer disruptiva innovationer från entreprenörer, är det någon som känner sig manad?

PS. VINNOVA arrangerade ett seminarium ”Öppnare innovationsprocesser” angående förändringen som just nu sker i läkemedelsbranschen. Läkemedelsföretagen letar efter mer effektiva innovationsprocesser. Även i denna bransch talas det om paradigmskifte, och omstruktureringarna från in-house R&D till nätverksbaserad R&D gör ont.

25
sep | 06:42

Open source entrepreneurship

”They are sorta like frat houses for geeks.” beskriver Polaris Ventures sin satsning Dogpatch Labs, lokaler för entreprenörer i Palo Alto, New York, Cambridge (Boston), Europa (Dublin).

Det har i urminnes tider funnits klusterbildningar bland företagare. Men just nu pågår en trend att samlokalisera i samma byggnad; the Factory (Berlin), Blackbox mansion (Mountain View), fem-våningshus i Gamla Stan (Stockholm) etc. Det finns även företagshotell som drivs av att nätverka och kunskapsöverföring, ett exempel är PARISOMA i San Francisco som systerbloggen rapporterade om.

Dogpatch Labs beskriver denna företeelse som att dessa entreprenörer arbetar på samma sätt som när öppen källkod skapas:

”But we are much more than a physical space — we are a community of like minded entrepreneurs who share a spirit of “open source entrepreneurship,” the idea that, particularly at the very earliest of stages, we all benefit by fostering connection points between and amongst entrepreneurs and startups. Whether it is sharing space, sharing ideas, sharing referrals, networking, or just hanging out, we all thrive on the flow of ideas, people and relationships.”

Flygindustrin startade i en liknande kultur som Dogpatch Labs beskriver, se Stockholm School of Entrepreneurships brown-bag seminarium ”The Airplane as an Open Source Invention”. De första 40 åren, innan bröderna Wright kom upp med sin berömda design, så delade man idéer och hjälptes åt för att lyckas gå emot gravitationen. På 70-talet i Silicon Valley så var Homebrew personal computer club också en ställe där entusiaster delade med sig av sina erfarenheter, och det spelade en viktig roll i utvecklingen av persondatorindustrin.

Kanske trenden av ökad samlokalisering är ett tecken på att en ny industri föds just nu, eller är det många olika industrier som föds?

 

Sida 5 av 6« Första...23456

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter