Författararkiv: Sandra Olivera

Om Sandra Olivera

EU Policy Officer på VINNOVAs kontor i Bryssel
27
jan | 12:21

Horisont 2020 sätter standarder

 

Standarder är en viktig del i innovationssystemen. Att standarder agerar som en länk mellan forskning, innovation och marknader har lyfts fram i flera EU-initiativ, såsom Horisont 2020. Vad är då standarder? En standard är ett dokument som upprättas i samförstånd och godkänts av ett erkänt organ. I Sverige finns tre erkända standardiseringsorgan, SIS, Swedish Standards Institute, SEK Svensk Elstandard och ITS, Informationstekniska Standardiseringen. Dessa tre organ föreskriver gemensamma föreskriver gemensamma regler, riktlinjer eller egenskaper för aktiviteter eller deras resultat och med syftet att uppnå en optimal grad av ordning i ett visst sammanhang.

På europeisk nivå finns det i princip samma ordning som nationellt och de nationella standardiseringsorganen är medlemmar i de europeiska. I Europa finns tre standardiseringsorgan CEN (Europeiska kommittén för standardisering),CENELEC (Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering), och ETSI (European Telecommunications Standards Institute).

Men nu åter till Horisont 2020. I programmet finns det 165 topics där standardisering omnämns. Att vissa forskningsområden lämpar sig bättre än andra för standarder är tydligt. För de berörda områdena är det en god idé att redan i ansökningsfasen fundera på om ett projekt har någon koppling till en standard. Ett sätt att integrerar standard-tänket i projekten är i vissa fall att ta med något nationell standardiseringsorgan i konsortiet. Ett annat tips när det kommer till forskning och innovationsprojekt och standarder är att ha koll på om det redan existerar en standard inom området som kan påverka förutsättningarna för att uppnå relevanta resultat i det man själv tänker göra.

Värt att nämna är också att standarder verkar ta en större och större roll i EU:s initiativ särskilt när de närmar sig innovationsområdet och marknadsintroduktion. Därför kommer EU Kommissionen tillsammans med CENELEC att ta fram en guide om standarder för utvärderare av EU-projekt.

02
dec | 07:30

Möte mellan Afrika och Europa

Detta inlägg är skrivet av Christian Hansen, medarbetare på internationella avdelningen enheten för internationellt samarbete på VINNOVA. Tidigare placerad i Bryssel, numera i Stockholm och med särskilt ansvar för VINNOVAs samarbete med Indien och Afrika.

Under två dagar (28-29 november) har representanter från medlemsländer från både den Europeiska och den Afrikanska unionen (AU) träffats för diskussioner kring forsknings- och innovationssamarbeten (High Level Policy Dialogue).VINNOVA representerar Sverige på uppdrag av utbildningsdepartementet. Som bakgrund finns ett samarbetsavtal mellan EU och AU uppdelat i ett antal partnerskapskapitel. Det 8:e partnerskapet handlar om vetenskap, informationssamhället och rymd. En arbetsgrupp, benämnd Bureau, har utarbetat en strategi för hur det vetenskapliga samarbetet kontinenterna emellan bäst genomförs och under mötet låg förslag på bordet. Det är sedan upp till det toppmöte som sker i vår mellan AU och EU att fastställa strategin.

Man har valt att fokusera på ett tematiskt område för att göra det genomförbart. Området är hållbart jordbruk, som inte minst är av hög prioritet för Afrika. Det finns dock risker med ett sådant tema, då det tenderar att handla om utvecklingssamarbete snarare än forsknings- och innovationssamarbete. Att finna synergier mellan Europeiska insatser inom bägge dessa områden är viktigt, men som diskussionerna gick hamnar man lätt i utvecklingsspåret. Man kan finna det något märkligt att de utmaningar som diskuterades i princip enbart var de Afrikanska utmaningarna. Inom Horisont 2020 finns en hel utmaning definierad kring jordbruksfrågor, men Europas utmaningar nämndes knappast alls. Utan att kunna detaljer i framtida arbetsprogram under utmaning 2 inom Horisont 2020, så bör det finnas gemensamma utmaningar att tackla.

Möten av denna art kan ses som ineffektiva ibland, men det är samtidigt viktigt att sitta ner runt ett bord på internationell nivå för en dialog. Förväntar man sig stor effekt har man nog siktat för högt, men på sikt är det rätt sätt att hitta gemensamma frågor lämpliga för gemensamma insatser inom forskning och innovation.

28
nov | 15:12

Nätverksmöte

 

Jonas Brändström, Linda Bell, Kent Johansson Foto: Dan Andrée

Jonas Brändström, Linda Bell, Kent Johansson Foto: Dan Andrée

Igår eftermiddag/kväll organiserade VINNOVA ett nätverksträff för svenska representanter i Bryssel som arbetar med forsknings- och innovationsfrågor. Deltog gjorde bland annat representanter från de svenska regionkontoren i Bryssel, svenska tjänstemän från Europeiska Kommissionen samt svenska parlamentsledamoten Kent Johansson, som varit mycket aktiv under Horisont 2020 förhandlingarna. Från VINNOVA Stockholmskontor deltog vid detta tillfälle, Linda Bell, enhetschef för EU-relationer samt Jonas Brändström, enhetschef för internationellt samarbete (utanför EU). Linda nämnde särskilt vikten av ett gott samarbete mellan svenska aktörer i Sverige och i Bryssel för att lyckas med ett konkurrenskraftigt svenska deltagande under kommande programperiod.

Samtalen under kvällen kom mestadels att handla om uppstarten av Horizon 2020 efter förra veckans slutliga beslut i Europaparlamentet samt om de fortsatta förhandlingarna om partnerskapsprogrammen, Joint Technology Initiatives (artikel 187) (exemeplvis Clean Sky och ECSEL) och samarbetsprogram (artikel 185) (exemeplvis Eurostars 2). Vi fick goda nyheter från Kent som kunde berätta att Europaparlamentet behandlar alla partnerskapsprogrammen parallellt och ambitionen är att komma fram till beslut med Rådet under våren 2014 så att alla progarmmen kan starta i tid. Kent hoppas speciellt på att alla små och medelstora företag (SMF) nu skall ta chansen att delta i Horisont 2020 och han poänterade speciellt VINNOVAs viktiga roll i det arbetet.

 

26
nov | 14:39

Plenarmöte i SFIC

Dan Andrée i sin roll som SFIC ordförande tillsammans med Aimar Ferran Guijarro från Rådssekretariatet Foto: Sandra Olivera

Dan Andrée i sin roll som SFIC ordförande tillsammans med Aimar Ferran Guijarro från Rådssekretariatet Foto: Sandra Olivera

För någon vecka sedan var det plenarmöte i SFIC (Strategiska forumet för internationellt samarbete inom vetenskap och teknik). Nypremiär för ordförande och ett första test för att se om de förändringsidéer som förts fram från ordförandes sida kunde förankras. Idén är att få kommittén att arbeta mer strategiskt med frågor som rör utomeuropeiskt samarbete inom forskning och innovation. Unisont tyckte närvarande representanter att SFICs roll kunde förstärkas genom förändrade arbetssätt, men exakt hur detta nya arbetssätt kommer att se ut är ännu inte beslutat.

Bland punkterna som fanns med på agendan diskuterades även framtagandet av gemensamma principer för internationellt samarbete inom forskning och innovation. Sverige, i form av ledamoten Marija Milivojevic, har i det arbetet tagit på sig ansvar att föra frågan framåt. Nu närmast väntar ett Task Force-möte 9 december som syftar till framförallt att förbereda diskussionerna och beslutspunkterna som ska tas upp på nästa plenarmöte i februari 2014.

Sandra Olivera, Dan Andrée, Marija Milivojevic Foto: Aimar Ferran Guijarro

Sandra Olivera, Dan Andrée, Marija Milivojevic Foto: Aimar Ferran Guijarro

07
nov | 15:27

Genus i Horisont 2020

Omslaget till "Gendered Innovations"

Omslaget till ”Gendered Innovations”

Flera horisontella aspekter som rör forskning och innovation genomsyrar utformandet att Horisont 2020, genus är ett utav dem.

Genus aspekter har flyttar fram sina positioner jämfört med sjunde ramprogrammet (FP7). I FP7 omnämndes genus endast i förbigående och Kommissionen hade som målsättning att ha en rimlig balans mellan kvinnor och män i sina expertgrupper. I Horisont 2020 däremot lyfts genus aspekter i hela cykeln, från ansökan, utvärdering och implementering. Numera är det inte bara Kommissionen som ska se till att ha rimlig balans mellan könen i sina rådgivande- och utvärderingsgrupper. Grupperna ska även bestå av personer som är experter på genusfrågor (när det är relevant) för at säkra att dessa frågor även hanteras på projektnivå.

Arbetsprogrammet för Horisont 2020 kommer att uppmana till jämn könsbalans i tillsättningen av forsknings- och styrgrupper. Könsbalans i projektgrupper kan i slutändan utgöra ett rangordningskriterium för att erhålla finansiering i Horisont 2020. Dock hamnar genusaspekten efter kriterier som, hög vetenskaplig och teknisk kvalitet, relevans, inverkan och genomförande samt också andel projektbudget som tillfaller små och medelstora företag.

Men det är inte bara i tillsättningen av forskargrupper som alla, oavsett kön, ska behandlas lika. Tanken är att forskningen ska tänka genusanalys. Ett projekt finansierat under FP7 har tittat djupare på genus-frågan i forskningen och redovisar sina resultat i publikationen Gendered Innovations. Där finns bland annat metoder och praktiska exempel för genomförande av genusanalys i forskning.

Vill du veta mer om genus och EU:s ramprogram kontakta de nationella kontaktpersonerna

 

Sida 3 av 512345

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter