02
dec | 13:30

E-bok om datadrivna labb

Det finns idag ett tryck att bli mer datadriven i alla verksamheter, exempelvis genom tillämpningar av artificiell intelligens. Vinnova förväntar sig att datalabb kan utveckla tillgången till data och att det utvecklas många fler datadrivna innovationer med samhälleliga och ekonomiska värden.

Här på bloggen har vi under en tid följt några av de datadrivna labb som Vinnova satsade på för ett par år sedan. Nu har dessa blogginlägg utvecklats och fått tillägg i form av lärdomar och insikter – allt förpackat i ett behändigt nedladdningsbart pdf-format.

I boken går bland annat att läsa om följande labbsatsningar:

  • D-ICE – datadrivet labb på ICE
  • IIS Internetdatalab
  • KTH och svenska utbildningsdata
  • Darwin+ för säkrare elnät
  • xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken
  • Datadrivet skogligt labb vid SLU
  • Ladds – labb för det datadrivna samhället
  • Lantmäteriets innovationslabb
  • Green Viz Lab och miljöhänsyn
  • Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform
  • Arbetsförmedlingens arbetsmarknadslabb


Skriften ”Datalabb – för ett smartare Sverige” finns nu tillgänglig för nedladdning:

Läs den genom att klicka här!

31
okt | 22:22

Datadrivna labb skapar ett smartare Sverige

– en återblick med framtidsfokus på några satsningar

För att skapa ett smartare Sverige behöver vi bli mer datadrivna. Det gäller den offentliga sektorn, men också civilsamhället och privata företag. Att vara datadriven handlar om att använda data för att bli bättre på det man gör – och ett sätt att utveckla processer som drar nytta av data är att använda datalabb.

Under 2016-2017 utlyste Vinnova två satsningar på datadrivna labb och ett tiotal projekt fick finansiering. Sedan dess har labben genomfört diverse olika verksamhet. Tanken med satsningen på datadrivna labb var att öka den nationella kapaciteten att använda data i innovationer. Datadriven innovation ökar förutsättningarna för aktörer att skapa värden genom att använda data i lärande, beslut, varor och tjänster.

Här följer en genomgång av hur det har gått för några av labben i satsningen.


Skogsdatalabbet i Umeå drog igång med en rejäl invigning. Tanken med labbet var att skapa en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data.

Labbet har sett sig själva som en mötesplats, där storbolag, småbolag, akademiska aktörer och många fler har kunnat mötas. Förhoppningen har varit att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten.

– Det handlar om att jobba med olika typer av aktiviteter där vi visar vad data kan användas till. Vi tillgängliggör även ut en del dataset och vi skapar möten via seminarier och webinarier. Dessutom gör vi en del mer omfattande arbeten i form av case, tillsammans med andra parter, säger Anna-Lena Axelsson, som är föreståndare för labbet.

Se inslaget som gjordes strax efter starten:

Två år senare har Skogsdatalabbet breddat sin målgrupp. I början var labbet mycket inriktat på företag, men har senare även börjat inrikta sig mot forskare.

– Finansieringen av labbmiljön varierar över tid, och avgör var vi lägger fokus för stunden. Just nu har vi infrastrukturbidrag från Vetenskapsrådet. Det är samma data men olika målgrupper, säger Anna-Lena Axelsson.

Skogsdatalabbet konstaterar något som många andra aktörer också har konstaterat när det gäller data; Det räcker inte att bara publicera data och hoppas att någon använder det – man behöver göra konkreta insatser för att få användare att faktiskt efterfråga vissa data. Först då kommer tillgängliggörandet av data att vara till någon större nytta.

– Det är viktigt att vara en mötesplats med tydliga aktiviteter som drar hit människor. Att bara erbjuda data och säga ”kom hit till oss” utan att vara mer konkret – det fungerar inte så bra, säger Anna-Lena Axelsson.

Skogsdatalabbet har från start bland annat fungerat som ”matchmaker”. Att koppla ihop forskare med externa intressenter har alltid varit i fokus för Sveriges lantbruksuniversitet, men delvis tack vare labbet har labbet kunnat dra sig till nya intressenter som man inte tidigare har nått. Skogsföretag har varit på plats och diskuterat allt från laserskanning till skoglig planering, och studenter från Umeå universitet har genomfört projektarbeten i labbet. Studenterna har exempelvis byggt ihop kamerasystem för drönare som automatiskt detekterar träd och hittar olika trädarter genom att koppla ihop data från laser och kamera.

Apropå drönare så har labbet också arbetat fram drönarrelaterade utbildningar. Framöver kommer man även att ta fram utbildningspaket om hur man använder drönare för att samla in skoglig information.

För att tillgängliggöra olika typer av data arbetar man med API:er som gör att externa aktörer lättare ska kunna komma åt labbets data. Mycket av Skogsdatalabbets data är inte tillgängliga som öppna data, men sedan digitaliseringsmyndigheten DIGG skapades har man aktivt börjat arbeta med för detta.

Se inslaget som gjordes två år efter starten av Skogsdatalabbet:


Green Viz Lab är ett datalabb som handlar om miljöhänsyn i den fysiska samhällsbyggnadsprocessen. Labbets mål är att skapa lösningar för hur miljödata kan stärka kommuners beslutsunderlag kring samhällsbyggnad.

Det har drivits av Naturvårdsverket och RISE Interactive, tillsammans med RISE Acreo, OpenLab och Future Position X. Labbet har utvecklats inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Digitalt först – smartare miljöinformation.

Se och hör Annelise de Jong berätta om GreenVizLab strax efter att det drog igång:

Green Viz Lab har under projektets gång bland annat genomfört fyra experiment som alla – men på olika sätt – handlar om miljöinformation i samhällsbyggnadsprocessen.

  • Experiment nr 1: ”Databevakaren”. Det är en automatisk uppdateringstjänst som gör att GIS-data hålls aktuell utan manuell handpåläggning. Genomfört tillsammans med Strömstads kommun.
  • Experiment nr 2: ”Sound of Silence”: Ett experiment som utforskade kommunikation av naturbaserade lösningar för goda ljudmiljöer och kommunikation av ekosystemtjänster. Genomfört tillsammans med Vetlanda kommun.
  • Experiment nr 3: Kvalitetssäkring av gräsrotsskapad artdata. I detta experiment har man undersökt hur automatiska beslut kan avlasta experter och på så sätt bidra med att höja kvaliteten på inrapporterade fynd i ArtDatabanken.
  • Experiment nr 4: Små avlopp. Här automatiseras insamling av data från ett flertal uppsättningar kartlager i form av bilder med tillhörande lager-beskrivning.

– Nu ska vi ta vidare de konkreta prototyper som har tagits fram. Vi kommer till exempel att involvera konsulter, genomföra upphandlingar och gå vidare. När vi nu har upparbetat kontakter och bra samarbete så vore det galet att inte fortsätta med framtida utveckling av projekt, säger Marie Denward från Naturvårdsverket.

Hon lyfter också fram utvecklingen av det arbetssätt som projektet har bidragit till. Det handlar bland annat om horisontella innovationsprocesser och workshops. Framöver är planen att använda arbetssättet i Naturvårdsverkets ordinarie organisation.

– Det har varit en förmån att ha ett labb som detta. Vi har vågat upptäcka och pröva saker som ett vanligt projekt aldrig hade tagit chansen att göra. Nu hoppas vi kunna ta resultaten från experimenten och implementera dem i några projekt, säger Johan Wulff, som också han kommer från Naturvårdsverket.

Kolla in intervjun med Naturvårdsverkets Marie Denward och Johan Wulff, samt Victor Kardeby från RISE på slutseminariet för Green Viz Lab:


Darwin+ är ett annat datadrivet labb. Det har drivits av Energiforsk, som ägs av Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas. Labbet är ett lite mindre projekt med syfte att förbättra kvaliteten på elnätsföretagens arbete med inrapportering av problem.

DARWin är namnet på en gemensam databas för elnätsbranschen. I databasen samlar man elnätsavbrottsstatistik. Ett systematiskt branschproblem är att man ofta skickar runt filer – inte sällan i Excel – och tanken med Darwin+ var att systematisera både data och gränssnitt. Huvudsyftet med projektet var att tillgängliggöra historisk och framtida information insamlad och lagrad i Darwin.

Målet var att etablera en öppen miljö för samverkan mellan elnätsbolagen, akademi, entreprenörer och kunder. Förhoppningsvis ska det göra att det går att se mönster som kan utveckla och förnya elnäten på framtidssäkert sätt.

En viktig aspekt under projektets gång var hur det skulle kunna gå att garantera att inte skada enskilda företag eller personer, och lösningen på det blev att Darwin anonymiserade data. Det löste man genom att genom att koda inrapporterade data. Varje företag tilldelas ett specifikt företagsnummer och varje distrikt ett specifikt distrikts-id.

– Darwin+ möjliggör tillgång för bransch, akademi och andra intressenter att tillgodogöra sig historisk och framtida avbrottsstatistik. Kort sagt så får vi genom detta säkrare elnät, säger Magnus Lindén från Sweco, som håller i projektet.

Darwin+ släpptes under 2018, och en intervju med Magnus Lindén från strax innan släppet går att se här:


xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken är ett datalabb i Karlstad.

Denna satsning gick ut på att utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data där lokalsamhället är användaren. Själva satsningen skedde i stadsdelen Kronoparken i Karlstad. Inom ramen för datalabbet testade man allt från interaktiva skärmar och lokalt utvecklade applikationer till nya sätt att dela data.

Datasmart samhällsplanering, dataslöjd och metodutveckling är några av de delar som har ingått i datalabbet. xKRP har även varit med i hackatons med fokus på öppna data och datadriven innovation.

En del gick ut på att titta på hur personer som idrottar rör sig. Tanken var skapa en datainsamling av utlån av sportutrustning i Fritidsbanken, ett sportbibliotek där man kan låna sportutrustning. Just denna del fungerade dock inte alls

– Men vi lärde oss väldigt mycket av denna satsning. Det handlar om vilka förväntningar som vi som forskningsinstitut har på civilsamhället, men också vilka förväntningar som tekniskt intresserade har på personer som kanske inte alls är tekniskt intresserade. Även en hel del frågor om datalagring. Däremot ledde detta till en ansökan tillsammans med Fritidsbanken om hur vi kan hjälpa civilsamhället om hur vi kan bli bättre på datadriven innovation, säger projektledare Petter Falk.

Projektet hade ett uttalat mål om en demokratisk förankrad och användarcentrerad ansats och man har tydligt fokuserat på att ta fram användarcentrerade metoder för datadriven innovation som blir mer inkluderande.

Se och hör Petter Falk berätta om satsningen:


Under hösten 2019 startade en ny satsning på datalabb, och den här gången handlar det om allt från havet till rymden – och mycket däremellan. Läs, hör och se representanter från de åtta labben berätta mer här.

25
okt | 16:51

Elton John använder innovationstävling

En innovationstävling belönar den som först eller effektivast löser en definierad utmaning. Vad en lösning eller en utmaning är varierar så klart per område. Här kommer ett exempel på hur en innovationstävling ser ut om man heter Elton John.

The Cut är Elton Johns och YouTubes tävling för att hitta nya videos till Eltons gamla låtar.

The Cut är Elton Johns och YouTubes innovationstävling för att hitta nya videos till tre av Eltons gamla låtar.

The Cut är ”A chance for new filmmakers to create the official music videos for an Elton John classic.” Det snyggaste i denna design av tävlingen är så klart att det är det inte är vilken musiker som helst som söker ”lösningar” till nya musikvideos. Det är heller inte en dålig partner, att ha med YouTube som värd och plattform för utmaningen. Juryn består så klart av Elton och Bernie Taupin men inkluderar några ytterligare personer med ett par Golden Globes och Grammys stående i bokhyllan. Förutsättningarna är alltså skapliga.

Ett klipp som beskriver lite mer om varför man skapat tävlingen The Cut.

In celebration of Elton John and Bernie Taupin’s 50-year musical partnership, The Cut gave new, undiscovered filmmakers the chance to create the first ever music videos for three of Elton’s most iconic songs. The competition attracted attention from around the world and entries from over 50 countries.

Klippet ovan visar vinnande lösning för låten Tiny Dancer, av en Max Weiland. Det här är det teoretiskt svåra för vissa former av innovationstävlingar. När har man lyckats skapa en lösning på utmaningen och hur pass färdig behöver den lösningen vara? Hade det varit en utmaning kring programmering så hade man ställt krav på körbar kod. I andra tävlingar behöver man, exempelvis, köra sitt fordon runt en bana för att visa att lösningen fungerar och är på riktigt.

Enligt definitionen på en innovationstävling, vore det mer renlärigt om man hade krav på färdiga videos? Jo, absolut. Sådana tävlingar finns så klart också. Den mest synliga tävlingen på sin tid (1986) var Madonna och hennes låt True Blue. MTV gjorde en stor grej av det hela och spelade enbart denna låt för en hel dag. Vinnande bidrag kom från unga studenterna Angel Garcia och Cliff Guest som vann 25,000 dollar för sin sepiatonade 60-talsversion. De investerade 800 dollar på sitt bidrag.

Jag tror ändå att Max Weilands klipp ovan i sitt sammanhang uppfyller krav på tillräcklig höjd och kan anses som en komplett ”lösning” även om kravet var mer i form av ett manus för videon.

Det Max vann som pris var en komplett professionell produktion. YouTube ställer upp med riktig utrustning, proffs bakom spakarna och ett antal äkta hollywoodskådisar. Här ser man en ”making of…” som är ett populärt inslag hos många fans. Vi upplever att vi får en unik inblick i hur våra idoler egentligen är, och hur de saker vi gillar mest skapas. En making of kan vara viktigare än slutprodukten.

Den viktigaste frågan här är ändå – fungerar tävlingen? Man kan konstatera att slutresultatet överraskande väl fångar berättelsen om Kalifornien och placerar en låt från 1971 i modern tid. Låten sägs ursprungligen handla om Bernies flickvän Maxine, om personer som drogs till musiker, och de stora världshändelserna på 70-talet. Nu är det en aningen sentimental och känslosam berättelse om LA och dagens motsvarigheter, ”…life in Los Angeles from a dozen different perspectives.”

24
okt | 16:31

Google och BBC testar residens

I min bransch brukar man ställa sig frågan ”What would Google do?” för att mentalt testa om ens plan är tillräckligt smart. Att jämföra sig med de ledande aktörerna är så klart lärorikt. Frågan i detta inlägg är, vad kan Google och BBC tillsammans göra med residens?

Komikern Jessie Cave svarar i sketchformat på frågan: hur vet man om man är kär?

Komikern Jessie Cave svarar i sketchformat på frågan: hur vet man om man är kär?

Om man som Google ansvarar för en sökmotor så finns det frågor som ställs ofta men som saknar bra svar. De listar fler sådana frågor:

Se om du får ett bra svar på: hur vet man om man är kär?  Google och BBC undersöker om man istället kan producera alternativa svar genom att ta in annorlunda kompetens. 

These are some of life’s universal questions—questions that many of us, in fact, may bring to Google Search. And while Search can help us get started, we were curious to see what would happen if we brought in performing and visual artists in the UK.

Google Arts & Culture teamed up with BBC Arts to produce “You Asked, Art Answered,” our first collaboration with the BBC. In an unconventional pairing of Search Trends with art, six UK artists from different fields, including the visual arts, poetry and choreography, chose one question and created an imaginative short film to illustrate their response.

Google ihop med BBC använde sig här av en form av residens, genom att bjuda in personer som inte är så vanliga hos sökmotorn.

Filosofen och författaren Alain de Botton hade sin residens på Heathrow. Bild: CNN.

Filosofen och författaren Alain de Botton hade sin residens på Heathrow. Bild: CNN.

Det finns många försök med ”in residence”. Detta har rötter så långt tillbaka som början på 1900-talet och har genomgått ett antal omvandlingar på vägen. Det är inte ovanligt att organisationer endast fokuserar på vertikal kunskap och att det leder till brist på nya perspektiv. Då kan residens vara ett sätt att bryta upp. 

Idag tycker vi det närmast självklart att gestaltande konstnärer jobbar i glasindustrin, för att ta ett exempel. Men så har det inte alltid varit.

Roliga förebilder har – märkligt nog – varit flygplatser som använt sig av modellen writer in residence. Novelisten Tony Parson hängde på Heathrow och fångar det som vi stressade resenärer själva inte riktigt förmår uppfatta.

Airports are places of extreme emotion where people come and go and experiences begin and end.

Often when we travel we find ourselves in such a hurry to get to our end destination that we fail to appreciate the individual stories and moments happening before us.

Filosofen Alain de Botton tillbringade också tid på Heathrow. Han fångade det han såg i form av ett TV-program ihop med BBC. Klippet nedan är värt sina 8 minuter. Han noterar att flygplatser är bland de mest trista industriella byggnader som finns men att där samtidigt utspelar sig otroligt känslosamma scener. Det är sällan vi gråter i offentliga miljöer men i ankomsthallen sker det hela tiden. Däremot är det endast småbarn som visar upphetsning över något så märkligt att en människa kan flyga genom luften. Samhällets över- och underklasser är avskaffade men på flygplatser så förstärker man klassindelningen till vansinniga nivåer. Hur konstigt är det att efter en landning att höra sitt eget modersmål när det i öronen fortfarande klingar av ljudet från en afrikansk matmarknad. Det hela är ren poesi.

Video från BBC: Philosopher in Residence. Författaren och filosofen Alain de Botton observerade de koncentrerade mänskliga beteenden som uttrycks på en flygplats som Heathrow.

Vi skriver om residens för att Vinnova har lanserat en utlysning Residens X. Det är en satsning som riktar sig till er som under en tid vill bjuda in en person med för organisationen obekanta färdigheter och som kan förmedla andra perspektiv. Satsningen är avgränsad till residens med relevans för innovation och som bidrar till att kompetens kommer till användning i nya sammanhang. Sista ansökningsdag är 7 november 2019.

01
okt | 10:34

Residens Malmö – en modern samhällstjänst

Det finns inspiration och lärdomar att hämta från kommuner som använder sig av residensprogram. Malmö stad berättar här själva om sitt arbete inom digitalisering.

Man har skapat ett Malmö Tech Team som består av entreprenörer från det lokala näringslivet med uppdraget att jobba med stadens digitaliseringsarbete. Vanligtvis hade man som stad jobbat med egna resurser eller mer sannolikt upphandlat stöd. Istället förenar man nu den privata sektorn med den offentliga för att leverera digitala lösningar på de välfärdsutmaningar som Malmö står inför. Entreprenören och grundaren för teknikbolaget Bambuser, Måns Adler, leder utvecklingsarbetet.

– Jag känner mig hedrad. Det kommer att bli spännande att se hur digitala lösningar kan anpassas och effektiviseras till de olika verksamheterna i staden. Målet är att skapa mer tid för det som är viktigt för välfärden, säger Måns Adler.

Måns och Maria pratar om nya arbetssätt för digitalisering i Malmö stad.

Maria Stellinger Ernblad, Digitaliseringschef på Malmö stad och Måns Adler, lokal tech-entreprenör (Bambuser) pratar i videon om hur man som kommun kan jobba annorlunda med sin digitalisering. I våra ögon är detta ett exempel på ”residens” – Måns bjuds in att jobba på insidan av en organisation som inte är lika erfaren kring hur man snabbt och enkelt testar sig fram. Att jobba som en digital startup är inte det vanliga inom offentlig verksamhet.

Att det här är intressant visas också av att det finns ett poddavsnitt enbart om detta försök.

Kanske är det något i vattnet i Skåne? Helsingborg stad gjorde något liknande när de tog in den lokala internetstrategen Joakim Jardenberg på stadsledningsförvaltningen. Jardenberg var under två år utvecklingsledare för internet med uppdraget att optimera stadens internetrelaterade verksamhet. Utan att lägga ord i mun på Joakim eller Helsingborg så finns det också här betydande inslag av det vi ser som residens – man skapar en särskild funktion på insidan av en verksamhet, en person med för organisationen okända/ovanliga färdigheter erbjuds under viss tid vara med i ett nytt sammanhang, man söker externa perspektiv och vill göra annorlunda.

Vita husets residensprogram har förmedlat 135 personer hittills.

Inte helt olikt Malmö och Helsingborg men i ett större sammanhang finns också en förebild i hur Washington DC jobbar. Vita huset har en satsning som ser ut som en modern och civil version av värnplikt. Deras Presidential Innovation Fellow söker landets bästa ledare inom det digitala – ”Recruiting industry leaders to serve as change agents”. Man anställer personer från innovationssystemet med en lön på $134,789 under 12 månader i Washington DC. Det är värt att kika på sidorna om meet the fellows och case studies. Man har otroligt imponerande resultat i meningen att många personer fortsätter bidra efter avslutad residens. Flera deltagare har fått rollen som CTO inom myndigheter, några har varit med och grundat 18F och U.S. Digital Service.

This highly-competitive program pairs talented, diverse technologists and innovators with top civil-servants and change-makers working at the highest levels of the federal government to tackle some of our nation’s biggest challenges. These teams of entrepreneurs-in-residence and government experts take a user-centric approach to issues at the intersection of people, processes, products, and policy to achieve lasting impact at startup speed.

Vi skriver om residens i Malmö stad för att Vinnova har lanserat en utlysning Residens X. Det är en satsning som riktar sig till er som under en tid vill bjuda in en person med för organisationen obekanta färdigheter och som kan förmedla andra perspektiv. Satsningen är avgränsad till residens med relevans för innovation och som bidrar till att kompetens kommer till användning i nya sammanhang. Sista ansökningsdag är 7 november 2019.

Sida 1 av 4312345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter