09
aug | 15:24

Framtidens kyckling är här

Det varierar stort vilket genomslag och effekt en innovationstävling får. Tävlingen Chicken of tomorrow är ett exempel på en tävling som 70 år senare fortfarande har en enorm påverkan på hela världen. Det är en lång berättelse med inslag av kalla kriget, automation och offentlig investering i innovation. Men framför allt handlar den om butiken som vi kallar stormarknad.

Craft egg – småskalig produktion med svenska kulturhöns ger färgglada ägg, här från Gammalsvensk vit leghorn, Silverudds blå och Eksjöhöns. Dessa ägg fanns före framtidens kyckling.

Podden Freakonomics berättar historien om the supermarket (stormarknaden), en central innovation för ett urbant samhälle. När en växande del av befolkningen bor i städer så blir en fungerande infrastruktur för livsmedel allt viktigare. U.S. Department of Agriculture (USDA) var därför i början av urbaniseringen extra aktiv och investerade i forskning och infrastruktur. Man gav bland annat stöd till forskning om bättre hälsa hos boskap, och till utveckling av jordbruksmaskiner som minimerar skador på mark och grödor. Mer överraskande, USDA var också aktiv inom byggande av vägar då man insåg att bättre livsmedel har inget värde om maten inte kan fraktas från landet till städerna. Man jobbade med ett perspektiv på hela systemet. Att lämna krigets ransonering för ökat nationellt välstånd och överflöd var målet.


Poddavsnittet placerar utvecklingen även i ett politiskt perspektiv. Efter andra världskriget fanns en intensiv kamp om vilka aktörer som är bäst lämpade att styra världen. Insatserna var betydande under kalla kriget, av politiska och strategiska skäl. och påverkade alltså även livsmedelsområdet.

The general trends could best be characterized as high-volume and standardized agriculture. If you’d describe U.S. agriculture policy as “aggressive” in earlier decades, then in the Cold War era, it was pretty much on steroids. And this wasn’t just about feeding a growing U.S. population. This had a political thrust, meant to show the Soviet Union — and the rest of the world — just how mighty the U.S. was.

Innan stormarknaden så hade vi i huvudsak manuell försäljning över disk, lokala butiker med begränsat utbud av varor, ibland med bara ett slags livsmedel (ex bröd). De butikerna började på 50-talet ersättas av större butiker, som kunde ha självbetjäning och som inte bara sålde mat utan alla möjliga varor för hushållet.

I en stormarknad är livsmedlets utseende halva hemligheten (förutom priset). Det skyltas med ett stort antal av varje vara och det finns en visuell konkurrens från andra livsmedel som ligger bredvid – snyggast äpple säljer bäst.

Konceptet stormarknad är dock bara fönstret till något större och viktigare. I detta fall är poängen att det finns ett industrialiserat livsmedelssystem i bakgrunden. Automation i produktionen är en springande punkt, anpassade grödor och djur som tål behandling av maskiner en annan.

En dokumentär från 1948 om tävlingen Chicken of tomorrow. 02:23 in i klippet ser man tävlingskriterierna med viktning mellan olika parametrar.

Historiskt hade man fjärderfän för äggens skull, och det hela var en rätt självständig verksamhet. Hönsen var små, robusta, tålde väder och vind. De hittade mycket av sin egen föda, fick ibland rester och sprang relativt fritt på gårdsplan. Uttjänta hönor åts upp.

Det är en lång historia men det är med stormarknaden som kycklingen kommer in i berättelsen. För att kunna konkurrera med andra livsmedel måste man föda upp kyckling på ekonomiskt rationellt sätt. Det betyder bland annat att kycklingen behöver växa snabbt och vara sammansatt på önskvärt sätt. Lite förenklat: stora bröst och korta ben. Den behöver bli industriellt tålig och får inte bli sjuk av att växa snabbt. Målet var “breast meat so thick you can carve it into steaks”.

Historiskt hade man fjärderfän för äggen, och det hela var en rätt självständig verksamhet. Hönsen var små men robusta, tålde väder och vind. De hittade mycket av sin egen föda och sprang relativt fritt på gårdsplan. Uttjänta hönor åts upp. Det är en lång historia men det är med stormarknaden som kycklingen kommer in i berättelsen. För att kunna konkurrera med andra livsmedel behöver man kunna föda upp kyckling på ekonomiskt rationellt sätt. Det betyder bland annat att kycklingen behöver växa snabbt och vara sammansatt på önskvärt sätt: stora bröst, korta ben och bred rygg. Den behöver bli industriellt tålig och inte bli sjuk när den växer snabbt. Målet var “breast meat so thick you can carve it into steaks”.
Viktning av kriterier i bedömningen.

Ytterligare en faktor som ledde fram till tävlingen var att den dominerande kedjan av stormarknader, the Great Atlantic & Pacific Tea Company (A&P), snabbt hade lyckats ta 70% av marknaden. Det var inte uppskattat av alla, exempelvis justitiedepartementet ville se mer konkurrens och fler marknadsaktörer.

Innovationstävlingar bygger på en mycket enkel idé. Du identifierar ett problem, utlyser utmaningen och erbjuder en belöning till den som finner den bästa lösningen. Du ser till att intressera människor med rätt kunskap och expertis. Lockade av tävlingens starka motivationskraft – löftet om ett kontantpris, äran av att vara först eller bäst, tillfredsställelsen i att använda sin skicklighet för att förändra världen – lägger begåvade personer och team det de håller på med åt sidan och prioriterar istället att lösa ditt problem. [Innovationstävlingar. En guide. NESTA.]

Att initiera en tävling med hög synlighet och dela ut stora priser skulle kunna ändra uppfattningen om A&P och visa att branschen ville konsumenternas bästa. Med visst stöd av USDA arrangerade A&P innovationstävlingen Chicken of Tomorrow. Tävlingen gick 1948 och 1951.

Poultry entrepreneurs feared calamity in a postwar world where beef and pork were no longer rationed. So at an industry meeting in Canada, Howard Pierce, an Iowa poultry scientist working for the country’s largest food retailer, A&P, proposed a kind of Manhattan Project for poultry called the Chicken of Tomorrow. He suggested creating a chicken that looked like a turkey, with a broader and thicker breast and meatier thighs and drumsticks, and established the National Chicken of Tomorrow Committee…

Det är fascinerande läsning, How a massive breeding contest turned a rarely eaten backyard bird into the technological marvel that feeds the world. Artikeln berättar om bakgrunden till tävlingen Chicken of tomorrow och vägen till finalen 1951 på Razorback Stadium i Arkansas. I publiken satt 8,000 personer, ett band spelade och vicepresidenten Alben Barkley belönade vinnaren Charles Vantress med en check på $5,000.

…we’re all eating the genetic progeny of the original Chicken of Tomorrow. What it was was a contest to produce the most efficient chicken using genetic techniques basically. And it not only had to be an efficient chicken but — very heavy breasts, very light-colored feathers so that when it’s plucked it would look good under cellophane and then later plastic packaging, and the birds had to be relatively disease-resistant, so that they could be put in intensive rearing operations without dying too quickly.

De många små detaljerna i tävlingen är fascinerande (se videoklippet). Alla delstater fick var med och tävla, först regionalt och till slut i en final. Till den nationella finalen gick de 40 bästa uppfödarna. De skickade var och en 720 ägg enligt ett noga specificerat tidsschema, för att kläckningen skulle ske samtidigt oavsett vilken delstat som den tävlande kom från. Arrangörerna hade separata kläckningsbås per tävlande och man valde slumpvis ut 400 stycken från en besättning om 500 små kycklingar. Dessa fick under kontrollerade former växa till sig under 12 veckor och 2 dagar. Allt skedde anonymiserat för skötarna. De 400 kycklingarna slaktades och 50 stycken valdes ut per tävlande. Sedan bedömdes de 2000 kycklingarna (40 tävlande x 50 kycklingar) på 18 kriterier. Vann gjorde Charles Vantress från Kalifornien, som hade korsat en rödfjädrad New Hampshire med en lokal variant kallad Cornish. Inom bara några år hade denna korsning tagit över den kommersiella uppfödningen.

Det är jag som är originalet, New Hampshire Red. Bild: Bodlina. CC BY-SA 3.0

Jordbruket som industri, automation, offentliga investeringar i livsmedelssystemet, urbaniseringen och stormarknader samt kalla krigets retorik, är alla delar som leder fram till en tävling för att hitta framtidens kyckling.

Vi lever idag med resultatet av denna innovationstävling. Tidigare gick fjäderfän fritt på gårdarna, nu lever de inomhus. Fram till 50-talet hade man möjligen upp till 200 hönor, nu räknar man i 10,000-tal eller 100,000-tal per besättning. Alla gårdar hade hönor, idag är det några få producenter som står för produktionen. Hönor levde några år, en modern kyckling runt 35 dagar. Kroppsbyggnaden är helt annorlunda, med bröst som påminner om kalkon. Tävlingen påverkade så klart industrin kring uppfödning men den påverkande också själva kycklingen.

En lärdom enligt Maryn McKenna, författare av Big Chicken: The Incredible Story of How Antibiotics Created Modern Agriculture and Changed the Way the World Eats, är att vi idag riskerar upprepa några misstag när vi tar fram odlat eller konstgjort kött.

As we start to talk about lab-grown meat, there’s a valuable lesson here. Chicken breeds became intellectual property—a genetic cocktail that today is owned by only two companies in the world. I find it troubling that the same thing has happened with lab-grown meat—it’s becoming intellectual property.

Sedan 1960-talet har svenska förbrukningen av kyckling stigit från 1,6 kilo till dryga 23 kilo per person. Det hade inte hänt utan stormarknadens krav på lägre pris. Djuret som lättast gått att industrialisera är just framtidens kyckling. Den har blivit tillgänglig, överkomlig och är numera vardagsmat.

Det är en enastående transformering av ett livsmedel. Man lyckades med ambitionerna, att genom en effektiv livsmedelskedja ge konsumenterna en bra kyckling till lågt pris. Detta skrivs i en tid när debatten om köttkonsumtion och miljöpåverkan är starkare än någonsin.

Det här inlägget skrivs och publiceras på en fredag. I Sverige år 2019 betyder det tacos till kvällen. Gissa vad vi fyller våra tacos med.

Referenser

How a massive breeding contest turned a rarely eaten backyard bird into the technological marvel that feeds the world, https://aeon.co/essays/how-the-backyard-bird-became-a-wonder-of-science-and-commerce

The Surprising Origin of Chicken as a Dietary Staple, https://www.nationalgeographic.com/environment/future-of-food/poultry-food-production-agriculture-mckenna/

Today We’re Eating the Winners of the 1948 Chicken of Tomorrow Contest, https://modernfarmer.com/2014/05/today-eating-winners-1948-chicken-tomorrow-contest/

How the Chicken of Tomorrow became the Chicken of the World, https://www.iatp.org/blog/201303/how-the-chicken-of-tomorrow-became-the-chicken-of-the-world

Arbor Acres, https://youtu.be/fMb11rJt7vk

The 1948 Chicken of Tomorrow Contest Documentary, https://youtu.be/RrAV4zmZa-w

How the Supermarket Helped America Win the Cold War (Ep. 386), http://freakonomics.com/podcast/farms-race/

Kycklingen mitt i rummet, http://www.hungryandangry.se/tag/kyckling/

Fjäderfä, https://www.bondeniskolan.se/djur1/fjaderfa/

13
jun | 18:13

Arbetsförmedlingens datalabb lanserar nya tjänster

Arbetsförmedlingens datalabb presenterar inom kort en rad nyheter. I juni lanseras en ny sökmotor för platsannonser och i höst kommer en tjänst som omfattar platsannonser för alla jobb i Sverige.

Satsningen JobTech ska skapa bättre förutsättningar för andra arbetsmarknadsaktörer än Arbetsförmedlingen att bidra till en matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare.

Jonas Södergren, projektledare på Arbetsförmedlingens satsning JobTechDev

Som en del i detta kommer JobTechDev inom kort att lansera en ny sökmotor för alla Arbetsförmedlingens platsannonser. Dessa annonser står för ungefär 35 procent av alla platsannonser på den svenska marknaden – övriga 65 procent står andra aktörer för.

Under hösten kommer JobTech att lansera en ny datainsamlingstjänst där alla platsannonser på marknaden finns med, alltså både Arbetsförmedlingens och övriga aktörers annonser.

– Den absoluta merparten av aktörerna är positiva till detta och vi ser att data är en strategisk resurs och att denna satsning kommer att bidra till en bättre matchning på arbetsmarknaden, säger Jonas Södergren, som är sektionschef på JobTechDev

Fokus är på att få annonser och data i användning, och JobTech publicerar alla sina resultat som öppen källkod vilket ska göra det lättare att återanvända material från satsningen. Se en längre intervju med Jonas Södergren här:

08
Dec | 16:40

Hjälpmedel som ger superkrafter

Hjälpmedel fungerar ofta som kompensation för en nedsatt funktion. Men tänk om det istället var så att hjälpmedel kan ge en funktion som överstiger det vanliga. En superkraft som i seriernas tecknade värld.

I podden #ensakidag berättar Joakim Jardenberg om sina första försök att använda Nuheara IQbuds Boost. Det är nya, innovativa hörlurar som förbättrar din hörsel. Lurarna kan, selektivt, förstärka ljudet från personen på andra sidan bordet, rikta ljudupptaget enbart från en viss riktning i rummet, eller dämpa oljud i stökiga miljöer. Som en konsumentprodukt är hörlurarna dyra men inte sett till om man kan få en ”superhörsel”.


Avsnitt 278. Nuheara IQbuds Boost – imponerande lurar som förbättrar din hörsel. Video: Joakim Jardenberg.

När produkter och funktioner blir digitala så uppstår ibland möjligheten att överträffa den vanliga fysiska förmågan. Sådan innovation ger helt nya insikter om vad nästa steg i utvecklingen kan bli.

Det är inte människan som är trasig utan tekniken. Ungefär så inleder Hugh Herr sin TED-talk. Bild: Humans Invent

Det är inte människan som är trasig utan tekniken. Ungefär så inleder Hugh Herr sin TED-talk. Bild: Humans Invent

Hugh förlorade båda benen som bergsklättrare för många år sedan. Idag leder han forskningen om bionik på MIT Media Lab. Bionik är i detta sammanhang mekanik och elektronik som tillför personen kroppens ursprungliga funktion, eller till och med en utökad kapacitet!

In medicine, bionics means the replacement or enhancement of organs or other body parts by mechanical versions. Bionic implants differ from mere prostheses by mimicking the original function very closely, or even surpassing it.

Videon med Hugh är ett exempel på hur annorlunda innovation inom detta område kan vara. Nu verkar det som att vi kan se en lika spännande utveckling också inom andra hjälpmedel, exempelvis inom hörsel.


Hugh Herr is building the next generation of bionic limbs, robotic prosthetics inspired by nature’s own designs. Video: TEDTalks. 

De personer som ligger längst fram i utvecklingen – och de är verkligen extrema – skapar förmågor som inte tidigare existerat. Experimenterandet grundas ofta i ett stort personligt behov och viljan att utmana gränser. Rich Lee är en sådan person – han kallar sig själv för ”Space Gangster”, andra kallar sig för transhumanister eller cyborger. Rich har låtit operera in magneter nära örat. Genom att använda olika tekniker kan man överföra ljud via magneterna. Han tänker sig framförallt att experimentera med att kunna se genom ljud. ”Se” på samma sätt som fladdermöss ser, via ultraljud. En slags superkraft.

The first thing everyone asks is “why would you do this?” Honestly, I don’t feel the need to answer this question. People either get it or they don’t. I’m a Grinder, and we are notorious for getting it. The second question is usually “what are you going to do with it?”

Listening to music is nice and probably the most obvious answer, but I intend to do some very creative things with it. […] I can see myself using it with the gps on my smartphone to navigate city streets on foot. I plan to hook it up to a directional mic of some sort (possibly disguised as a shirt button or something) so I can hear conversations across a room.

Saken får ytterligare en dimension då Rich sägs vara på väg att förlora synen – han håller alltså på att ge sig själv ett sätt att höra/röra sig via ett nytt slags hjälpmedel. Att experimentera med kroppen på detta extrema sätt är dock inget vi rekommenderar.

Det är inte helt ovanligt med AirPods (Apples trådlösa hörlurar). De har likt IQBuds samma slags digitala ljudbehandling som möjliggör en förstärkt hörsel. Det känns som en enklare och säkrare start att prova på en digital superkraft.

29
Nov | 15:46

Rullatorn 40 år

Sverige är det rollatortätaste landet i världen. Bakgrunden är att rullatorn är en svensk innovation. Aina Wifalks innovation fyller 40 i år och får sägas vara en lösning med stort värde. Det förskrivs cirka 60 000 rollatorer per år bara i Sverige.

Rullator i användning

En rullator i användning

21 år gammal (1976) tvingades Aina Wifalk ge upp studierna att bli sjuksköterska. Hon fick polio vilket tvingade henne att använda käppar för att kunna gå. Det sliter på axlar och är inte speciellt praktiskt i yrkessammanhang. Här fanns grunden till en patientinnovation – hon kunde sjukvården, hon är själv patient och använder lösningen med käppar i 20 års tid, hennes yrke var som ”handikappkurator”.

…axlar var utslitna efter att hon gått med käppar i drygt tjugo år. Hon började fundera på skonsammare sätt att hjälpa personer som har svårt att gå på egen hand, och 1978 hade hon en färdig idé till en helt ny typ av hjälpmedel på hjul. Samma år ansökte hon hos en statlig utvecklingsfond om pengar för att kunna få hjälp med att utveckla idén till färdig produkt.

Rullatorn är ett exempel på hur innovationer kommer från användare, ett mindre känt fenomen. Det är också ett exempel på en innovation som gör livet enklare, vilket är precis det vi söker i satsningen på Digitala hjälpmedel. Kanske är det en digital rullator som behövs idag?

Kanske en digital rullator? Foto: CC BY-SA 4.0

Kanske en digital rullator? Foto: CC BY-SA 4.0

När man pratar om kombinationen innovation, digitalt och individer så ligger makers nära till hands. Makerspaces kan vara ett sätt att hjälpa fler personer som Aina Wifalk att utveckla egna lösningar. En lösning är att flytta makerspacet in på sjukhuset för att kunna skapa lösningen ihop med patienterna. Vi rekommenderar den intresserade att läsa mer om MakerHealth och MakerNurse. De är projekt som sprider maker-traditionen till personal i vården, vilket visas i videon nedan.


Anna Young är en av grundarna till MakerNurse, som tar maker-området in på sjukhusen

 

22
Nov | 15:09

Bygga egna hjälpmedel

Kan man bygga sina egna hjälpmedel? Svaret är att många redan gör det, men att det så klart hänger ihop med behovet och vilken kompetens man har tillgång till. Kanske kan ett makerspace vara en del av lösningen?

Laserskäraren används för etiketten på den egentillverkade soptunnan. Foto: Linda Swirtun

På ett makerspace tillverkar man helst allt själv, inklusive soptunnor. Foto: Linda Swirtun

Vinnovas satsning 2019-2020 på digitala hjälpmedel vänder sig även till aktörer som makerspaces (eller intermediärer, om man pratar kanslisvenska). Därför gjorde vi ett besök på Stockholm Makerspace. Där finns många olika verkstäder, bland annat för spray/målning, bioteknik, sömnad, trä och metall.

Makerspacet ZB45 i Amsterdam har svetsat en halv motorcykel på ett släp för att kunna köra runt material. Foto: Erik Borälv

Makerspacet ZB45 i Amsterdam har svetsat en halv motorcykel på ett släp för att kunna köra runt material. Foto: Erik Borälv

Vill man använda föreningens laserskärare eller svets måste man först gå en kurs. Båda de maskinerna har finansierats genom crowdfunding. Dvs, medlemmarna har bidragit med egna pengar för att finansiera det som idag är den största laserskäraren på campus.


Video: Caroline Dahl är ordförande i Stockholm Makerspace och berättar vad Stockholm Makerspace gör och vilka man vänder sig till.

Utlysningen Digitala hjälpmedel ställer krav på att användarna ska vara med i projekten, på lämpligt sätt. Man kan tänka sig att ihop med makerspaces bygga sina egna hjälpmedel. Det finns ett antal förebilder inom området.

Egentillverkad belysning på en rullstol. Foto: Open Light/Made for my wheelchair. CC BY-NC-SA 3.0

Egentillverkad belysning på en rullstol. Foto: Made for my wheelchair. CC BY-NC-SA 3.0

Ett exempel är initiativet Made for my wheelchair. Man engagerar designers, makers, kodare och, så klart, brukare att experimentera. De konstaterar att det finns ingen belysning för rullstolar (ens att köpa) så de sätter igång att ta fram egna lösningar. Det intressanta i sammanhanget är att man gör open source av  konstruktionerna, så att andra kan kopiera och fortsätta utvecklingen (pdf).


Video: om projektet Open light och hur man bygger egen belysning för rullstolar.

Samma vecka när detta inlägg skrivs infaller vit måndag. Det är en motreaktion till ”black friday”, dvs shopping och reor. Det finns kampanjer för att exempelvis laga kläder i stället för att köpa nya. Detta kan sägas vara temat i filmen We are Makers, som tar sin början i att vissa förmågor försvunnit i dagens konsumtionssamhälle. ”The loss of the hand” säger de. Samtidigt finns det idag bättre förutsättningar än någonsin för att kunna vara sin egen producent, vilket filmen visar på ett bra sätt. Det är kul att se hur personerna berättar, att det till stor del handlar om att dela lösningar, lusten att visualisera och bättre förstå, att lära sig genom att göra själv. Det är mer av en cirkulär ekonomi.


We Are Makers from Learning Studio.

Skillnaden mellan att bära en snygg t-shirt och att också ha designat t-shirten handlar delvis om ens självbild men framför allt om kontroll – you own your place in life. Detta är sant även för digitala hjälpmedel.

Sida 1 av 4212345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter