25
mar | 11:50

Obligationer som drivkraft för social innovation

Bild. CC BY-SA 2.0 Plane Stupid.

Bild. CC BY-SA 2.0 Plane Stupid.

I Storbritannien prövar de många olika sätt att arbeta med sociala innovationer. Ett av experimenten kallar de social impact bonds. De har intressanta egenskaper som kan vara värda att fundera över.

Vissa teman som tas upp inom social innovation kan vara sånt som skapar stora rubriker, som exempelvis samhällets påverkan på klimat och miljö, hotade djur, missbruk av olika slag och samhällets olycksbarn, etc. Det ska därför sägas, att här finns många (politiska) överväganden som behöver göras. Denna blogg fokuserar på sätt att hitta bättre och effektivare instrument från den offentliga sidan, som ett förtydligande bara.

SvD idag skriver Nima Sanandaji om social impact bonds:

Social impact bonds går ut på att den offentliga sektorn avsätter en budget för att försöka nå en målsättning. Tydliga kriterier för framgång slås fast och olika föreningar eller företag kan ta på sig att utföra arbetet. Om projekten når framgång blir belöningen god. Annars kommer den helt eller delvis att utebli.

I en kommunikativ policy-mening ligger UK långt före på detta område. Där har till exempel vår motsvarighet NESTA (the National Endowment for Science, Technology and the Arts) gett ut en The Open Book of Social Innovation, som på 200 sidor ’describes the hundreds of methods and tools for innovation being used across the world, as a first step to developing a knowledge base.’

Det är troligen inte belöningarna i sig som är receptet på framgång. Att noga utveckla och definiera de existerande problemen samt att sätta upp målsättningar och kriterier verkar var det som är avgörande. Evidence, säger de själva om sånt.

Man har i UK sökt sociala innovationer med avsikten att minska utsläpp av koldioxid. Det nationella målet är att minska CO2 med 36% till år 2020. Genom sociala pristävlingar och engagemang hos 355 olika lokala initiativ nådde man minskningar redan idag på mellan 10-46 %.

Man har sammanfattat sina erfarenheter på mycket tilltalande sätt, i skriften Using social challenge prizes to support people-powered innovation. Det är kort och bra läsning för alla som funderar på hur det offentliga kan ge stöd för samhället (i vid mening) att lösa sina mest angelägna behov. Man har summerat sina erfarenheter i denna skrift och rekommenderar en femstegsmodell:

  1. Challenge prize: a clearly defined challenge is set and a prize is offered to the most successful solution(s).
  2. Outcome-focused: this approach rewards performance – the prize is awarded for solutions that prove themselves successful against measurable criteria.
  3. Staged process: taking respondents through a series of clearly defined stages, which start with a low barrier to entry and become increasingly more demanding. Participants receive non-financial and/or small-scale financial support at each stage.
  4. Not prescriptive: how the problem is tackled is left entirely to competitors to decide. It requires the organiser to be genuinely open to not knowing what the most effective types of solutions will be.
  5. Open: barriers to entry are low, with eligibility criteria kept to a minimum.
22
mar | 15:12

På överflödets marknad blir allt tjänster

20130309_LDP002_0

Har du hyrt ut din bostad när du är på semester eller lånat ut din bil (mot betalning) när du ändå sitter på jobb? Då är du med i en växande global trend av att hyra ut överflödig kapacitet.

På grund av att internet sänker kostnaderna (transaktionskostnader) för att köpare och säljare av dessa uthyrningstjänster ska finna varandra, så har dessa företeelser exploderat i omsättning och betydelse de senaste åren. För en kort summering av ”peer-to-peer rental” läs i the Economist, här. Att hyra ut överflödig kapacitet är början på en helt nya typer av företag som kommer att förstöra för etablerade marknadsaktörer. Det mest kända exemplet denna typ av startups är AirBnB.

Vi vet att pga internets framväxt har det blivit enklare för företag att involvera sina användare i innovationsprocesserna, se LEGO. Internet har också har skapat än bättre marknader för second hand försäljning, tänk Blocket och Craig’s list. En av många intressanta aspekter med just ”Peer-to-peer rental” eller som det också kallas ”the sharing economy” är att det ökar möjligheten att köpa tjänster istället för varor. Den här växande företeelse sätter press på de stora företagens affärsmodeller och kan tvinga dem att hyra ut deras varor istället för att sälja dem. På överflödets marknad blir alla transaktioner tjänster.

 

 

 

17
mar | 15:29

Rapport från Travelhack 2013

Travelhack 2013

Travelhack 2013 samlade drygt 20 lag över en helg med målet att ta fram tjänster som gör kollektivt resande mer attraktivt. Till sin hjälp har laget ett antal öppna datakällor med främst trafikdata. Här följer tre intervjuer med deltagare, inklusive vinnarlaget.

Travelhack 2013
Stämningsbild just innan målgång.

Vi intervjuade några av deltagarna på plats. Laget Reskänsla berättar lite om hur det är att vara på ett hackathon.

Ett lag som gjorde en mycket snygg och personlig pitch var Resledaren. Intervjun med två personer i laget gjordes i pausen under tiden när juryn valde vinnare. Det visade sig att detta lag skulle vinna hela tävlingen. Grattis!

Travelhack 2013

Travelhack är ett samarbete mellan Samtrafiken, SL och Viktoria Swedish ICT. Samtrafikens VD Gerhard Wennerström berättar om hur de tänker kring innovation i kollektivbranschen.

 

14
mar | 10:33

Biverkningsforskning via internetsökningar

flu trends

Vi vet att Google genom att analysera våra sökningar kan följa och visa influensans utbredning och tillstånd i världen. Nu visar det sig att man också kan göra viss biverkningsforskning för läkemedel genom precis samma teknik.

Det är åter de stora sökmotorernas loggar som kommer till hjälp. New York Times skriver om att forskare på Stanford och Columbia University använt sig av sökdata från många miljoner användare för att hitta hittills okända (och oönskade) interaktioner mellan läkemedel. Man har använt sökmotorerna från Google, Microsoft och Yahoo.

Dr. Altman på Stanford undrade om det gick att få tag på information om interaktioner mellan läkemedel på nytt sätt.

He turned to computer scientists at Microsoft, who created software for scanning anonymized data collected from a software toolbar installed in Web browsers by users who permitted their search histories to be collected. The scientists were able to explore 82 million individual searches for drug, symptom and condition information.

The researchers first identified individual searches for the terms paroxetine and pravastatin, as well as searches for both terms, in 2010. They then computed the likelihood that users in each group would also search for hyperglycemia as well as roughly 80 of its symptoms — words or phrases like “high blood sugar” or “blurry vision.”

Man fann att personer som sökte på två läkemedel – paroxetine och pravastatin – också sökte på hyperglykemi eller dess associerade symptom (80 stycken). Skillnaden mot personer som enbart sökte på ett av läkemedeln var stor – 10 % jämfört med 4-5 %. De som sökte på båda läkemedelen och symptomen gjorde det inom kort tid. 30 % av personerna gjorde det samma dag, 40% inom samma vecka och 50 % inom samma månad. Det verkar alltså som man identifierat en oönskad interaktion mellan just dessa två läkemedel.

The researchers said they were surprised by the strength of the “signal” that they detected in the searches and argued that it would be a valuable tool for the F.D.A. to add to its current system for tracking adverse effects. “There is a potential public health benefit in listening to such signals,” they wrote in the paper, “and integrating them with other sources of information.”

Rimligen går det göra motsvarande datasökningar inom helt andra områden, för att hitta hittills okända samband. Att analysera loggar för att hitta mönster borde kunna ge resultat som man annars skulle ha mycket svårt att komma åt, pga brist på data eller för att beteenden inte är möjliga att spåra av annan anledning (integritet, skala, kostnader, exakthet etc).

12
mar | 16:26

Öppen innovation av ett svenskt företag!

– Men hur organiserar man för öppen innovation? sa en chef på ett svenskt fordonsföretag.

På en konferens på Harvard universitetet som vi deltog på konstaterades det att etablerade företag måste organisera sig annorlunda för att lyckas på ett strukturerat sätt ta in extern hjälp vid produkt- och tjänsteutveckling. Och det är inte enkelt! Det krävdes ett krismedvetande pga dålig lönsamhet hos Procter&Gamble och LEGO för att göra stora förändringar. I deras omorganisationer så öppnade de upp sina innovationsprocesser mot användare och externa forskare för att öka träffsäkerheten i produktlanseringar.

Ett spännande experiment i Skåne har nu gett oss inspiration här i Sverige. Fönster- och dörrtillverkaren Inwido nyligen testat en egenskapad innovationsprocess. De anordnade en tävling ”Compete and Incubate Innovation Challenge” tillsammans med forskningsparken Ideon riktad mot studenter och forskare vid Lunds universitet. Jag intervjuade Inwidos VD Håkan Jeppsson för att bättre förstå denna satsning.

hakanjeppsson

Bolagets DNA: Inwido har en omsättning på 5 miljarder kronor och är ett holdingbolag för många små bolag i flera länder. Tanken var att bygga en kritisk massa av fönster- och dörrtillverkare. Pga finanskrisen 2008 så ändrades bolagets strategi till att växa organiskt, då implementeras även en produktutvecklingsstrategi i det stora arbetet med att få på plats en sammanhängande väg framåt. Men det är en konservativ bransch ”ett fönster är ett fönster” vilket gör det svårt att få fram nya perspektiv och möjligheter. Många tillverkare ser också nästa led som kund och tänker inte direkt på slutanvändaren, vilket gör det svårare att få fram nya erbjudanden för slutkund.

Bakgrund till satsning på externa utvecklingsprojekt: Jeppsson arbetar med att hitta synergieffekter internt och minskar bla antal fabriker man äger. Han har en erfarenhet från andra konservativa branscher såsom pappersindustrin. Vis av erfarenhet så vill han inte bygga upp en egen FoU organisation, då det finns risk att en sådan inte kopplas ihop med marknadsbolagen utan lever sitt eget liv (kanske tom växer och kostar). Istället så tänker Jeppsson att det vore bra om man kan få ett yttre tryck på de interna utvecklingsprocesserna.

Samarbetspartner: I diskussion med forskningsparken Ideons ledning sätter de ihop en innovationstävling kring fem viktiga områden för Inwido. Ett sådant område var intelligenta fönster. Inwido engagerar chefer med ansvar för utveckling i sina olika bolag.

Genomförande: Man marknadsför tävlingen mestadels internt på Lunds Universitet, men gör det på engelska så att utländska studenter och forskare ska kunna vara med. De bjöd med en journalist från början som skrev flera artiklar. Man utlovar hjälp och stöd att förverkliga idéerna från både Inwido och Ideon. De tävlande träffas varannan torsdag för en inspirationsföreläsning och diskussion kring idéerna. Inwido uppmuntrar vid något tillfälle att olika tävlande borde samarbeta. Man tog hjälp av en dansk konsultfirm, Implement Consulting Group, för att få hjälp med att att hålla i processen med alla :

Vi kommer att ha flera seniora resurser till förfogande för att bemöta de affärsidéer som uppkommer och ska försöka både svara på frågor och inspirera och utmana. Vi hoppas att vi genom detta projekt kommer att få ta del av helt nya sätt att arbeta och kunna skapa nya kreativa nätverk utanför de vi har kring Inwido i dag

Enligt Jeppsson var det också en fördel att träffas på Ideon istället i Inwidos lokaler. Ideon andas innovation och entreprenörskap.

Viktiga aspekter: För Jeppsson är det viktigt att skapa en ”sense of urgency” då man är van att kunna dra ut på utvecklingsprojekt i flera år i fönsterbranschen och i andra konservativa branscher. Genom att skapa en tävling och ha klara start och slutdatum så blir idéerna snabbt konkreta och man har utsållningstillfällen.

Organisatorisk förändring: Jeppsson har fått säga till VDarna i dotterbolagen att de ska prioritera denna satsningen, och att de måste avsätta resurser för att medverka i ”Compete and Incubate Innovation Challenge”.

Resultat: 22 idéer kom in till starten av tävlingen. Vid första sållningstillfället blev ca 16 idéer kvar och till sist korade man 7 vinnare som Inwido på olika sätt förpliktigade sig att hjälpa vidare. Efter tävlingen så tar projekten olika vägar. Det kan vara att någon vill starta bolag (och kanske bli en underleverantör på sikt), medan andra är nöjda med att få utveckla innovationen till fungerande prototyp och sedan tar Inwido över. Jeppsson är redan nöjd med resultatet av ”Compete and Incubate Innovation Challenge” pga att det har gett avsedd effekt internt, dvs man har hittat ett sätt att ta fram nya produkter/tjänster och man har visat för hela organisationen att detta är viktigt.

Men det ska mycket spännande att följa dessa externa utvecklingsprojekt!

Alla sju vinnarprojekten har fortsatt och är igång 9 månader efter att tävlingen avslutats. Jeppsson betonar att det kanske inte handlar om ”grandiosa” innovationer, utan snarare nya applikationesområden och inkrementala förbättringar. Utvecklingsprojekt kanske är bättre än innovationsprojekt. Men projekten verkar handla om nya funktionaliteter snarare än bättre processer vilket bådar gott för att kunna öka omsättningen.

Exakt vad projekten handlar om vill Inwido hålla för sig själva i detta utvecklingsstadium.

 

 

Sida 29 av 42« Första...1020...2728293031...40...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter