18
okt | 10:55

Forum öppna data, del 1

3 oktober hölls första träffen i Forum öppna data. Detta är ett försök (experiment) att fånga upp några tweets, länkar och kommentarer från dagen.

Nästa möte Forum öppna data är 7 november. Anmälan krävs.

15
okt | 10:57

Utlysning öppna datakällor 2

Idag öppnar VINNOVA en andra omgång i utlysningen Öppna datakällor (PDF). Lite förenklat, inriktningen är på två saker: (i) skalbara och generella lösningar som (ii) är fria för andra att upprepa.

Computer Sweden skrev kort om detta idag. Bilden nedan försöker illustrera vilka moment som ingår i denna utlysningsomgång. Det är s.k. förberederade insatser, både administrativa och tekniska. Det kan vara juridiska underlag, verktyg för inventering, handledningar, återanvändningsbara moduler etc.

I våras hade VINNOVA en utlysning som var inrikad på projekt som ville tillgängliggöra en datakälla. 22 projekt fick stöd, inom olika ganska olika områden – där finns bl.a. trafikdata, kulturarv, Nobelpris, kommundata, och länkade data.

Vårt mål med denna andra utlysningsomgång är att den ska erbjuda en komplementerande insats till det tidigare stödet.

 

11
okt | 18:00

Vad vi vet om innovationstävlingar

Ansari X Prize lyckades med att inspirera till en begynnande kommersiell rymdindustri 2004. Vad har vi lärt oss om innovationstävlingar sedan dess? Vad gör X Prize annorlunda idag, tex i sin pågående Lunar tävling?

En välrenommerad akademisk managementtidskrift (AMP) har publicerat en artikel av Lampel, Jha och Bhalla som analyserar utvecklingen inom innovationstävlingar (tyvärr kostar artikeln). Författarna inleder med att förklara att innovationstävlingar var ett sätt att koppla framstegen inom vetenskapen till riktiga problem i den verkliga världen under 1800-talet, alltså av en tidig form av VINNOVA. Att använda vetenskap för nya produkter och tjänster blev istället under 1900-talet institutionaliserat genom stora forskningslabb i privata företag och offentliga sektorn.

Men att det finns risk för inlåsningseffekter med att äga egna forskningslabb, tex att de egna forskarna inte besitter rätt kompetens eller att man inte vet vilken kompetens som behövs för att lösa ett problem. Detta har lett till en pånyttfödelse av innovationstävlingar, och på kort tid har de utvecklats till att bli en viktig innovationsstrategi för filantroper (se tex X-prize), offentlig sektor (se tex Challenges.gov) och inte minst företag (se tex Innocentive.com).

Studien går sedan igenom hur innovationstävlingar har utvecklats de senaste åren. De tar fram de viktigaste aspekterna för att lyckas med innovationstävlingar.

  1. Deltagares olika motiv för att delta i tävlingen. Tävlingen ska vara anpassad så att de som vill tjäna pengar, men även de som tex vill testa sina ideer, ska känna sig motiverade att vara med.
  2. Tävlingen ska även främja samarbete mellan deltagarna. Mer och mer så skapas värdet inte av tävlingsmomentet utan i samarbetet mellan deltagarna för att lösa problemet. Tex så har X-prize ändrat sina regler för att snabbare nå till innovation genom samarbete.
  3. Ständig förbättring. Återkoppling från varje tävling kan förbättra nästa tävling.
  4. Lära från misslyckande. En tävling kanske inte når det förväntade resultatet, men det finns massvis med lärdomar till nästa gång.
  5. Vem väljer ut vinnarna? Antingen kan tävlingen ha tydliga mål så att ingen jury behövs, eller så behövs en jury som väljer ut vinnarna. Här är det viktigt att tänka på vad som skapar trovärdighet.

 

Jag känner inte till så många svenska innovationstävlingar. Det hade varit givande att samla de som har erfarenhet av innovationstävlingar. Hälsans Nya Verktyg i Linköping/Norrköping gjorde en spännande tävling som heter Hus söker hiss där man letar efter alternativa hissanordningar för flervåningshus utan hiss, se inspirerande bild nedan. En annan idétävling är Smart lunch med insatt arbete av bla Olle Dierks från Munktell Science Park (min kollega Peter Nõu var med i juryn). Vi har även hört att SCA har testat Innocentive-plattformen med gott resultat.

Det hade varit värdefullt om de svenska erfarenheterna kan samlas och utveckla svenska organisationers användning av innovationstävlingar. Artikeln ovan visar att det det nu finns mycket kunskap och erfarenheter utanför Sverige som man också kan använda sig av.

PS. I Storbritannien har NESTA satt upp ett institut som uteslutande arbetar med innovationstävlingar.

 

11
okt | 08:56

Danmark öppnar upp data

Det mest överraskande i Danmarks initiativ att öppna offentliga data är två detaljer: argumenten för att göra det, samt vilka personer som berättar om initiativet.

As Minister for Finance, of course this is a great day. This project provides us with a more modern public sector and enables us to work more intelligently so that our money in municipalities or at the treasury can be spent as wisely as possible.

Det är danska finansministern Bjarne Corydon som berättar om initiativet, och säger att man gör detta för att spara beräknade 260 miljoner danska kronor. Besparingen kommer från en minskad parallellregistrering och effektivare återanvändning av redan inrapporterad data. Vinsten uppstår redan på myndighetsnivå.

Financial benefits from open basic data

I ett antal andra länder har finansen varit en begränsande instans – man har inte sett de direkta ekonomiska fördelarna med att öppna data. Det inbegriper så klart frågan om myndigheter som delvis finansieras genom att ta betalt för data, men frågan är bredare än så. Inte sällan motiveras öppna offentliga data med ökad transparens och höga demokratiska värden, men då syns endast kostnaden och inte eventuella intäkter i argumentationen. Därför är danskarnas initiativ aningen ovanligt.

Core aim of the plan is to reduce internal transaction costs and double work in the public sector as a whole, while simultaneously providing the public with a valuable resource for growth and innovation.

Den data man tänker öppna och ge fri tillgång till är:

  • Januari 2013: all grundläggande geodata, till exempel fastighetsregistret (cadastral map), höjdkartor, vattenvägar etc.
  • Januari 2013: bolags- och företagsdata
  • Sommaren 2013: register över fastigheter och bostäder (building and dwelling register) som en öppen webbtjänst (dessa registerdata är öppna sedan 2002)
  • 2014: företagsdata, om företags ägarstruktur och firmatecknare

Man har satt ihop en skrift Good basic data for everyone – a driver for growth and efficiency (PDF), som är enkel och läsvärd. Den går igenom motiven för att öppna upp och hur man själva resonerar, ”data will be financed by the government and released to the public and the private sectors”. Det är mycket tydligt att man har som mål att ta bort de mest debatterade hindren, ”red tape and the price of data may prevent both entrepreneurs and established businesses…”. Man har långsiktiga mål om att data ska vara s.k. länkad data och distribueras via en central nod (i slutet av 2013).

Danmark har erfarenhet av att tillgängliggöra offentliga data. 2002 öppnade man upp adressregistret över fastigheter och bostäder. Man har gjort studier på effekten (PDF), och funnit att det finns betydande vinster.

The conclusion of the study is that the direct financial benefits from the agreement for society in the period 2005-2009 amount to around EUR 62 million (~DKK 471 million). Until 2009 the total costs of the agreement has been around EUR 2 million.

In 2010 it is estimated that social benefits from the agreement will be about EUR 14 million, while costs will total about EUR 0.2 million. Around 30% of the benefits will be in the public sector and around 70% will be in the private sector.

09
okt | 06:40

Ful-innovation, kopiering eller remix?

Att lansera en tjänst som är baserad på eller inspirerad av annan existerande tjänst, vad är det värt? En del avfärdar det som ”kopia” och att det inte är värt något alls, andra säger att idéer är som luft och att allt handlar om marknadsföring och försäljning.

Denna fråga, möjligen en avvägning mellan kreativitet och att framgångsrikt lansera ett erbjudande är vanlig. Inom media finns denna spänning mellan de som anser sig skriva text i ”original” jämfört med de som sammanställer eller lutar sig mer på andras texter. Inom webbtjänster är denna skillnad och motsättning mycket tydlig. De som kommer sent med sin lösning anses snylta på någon annans goda idé. Oliver Samwer från Rocket Internet är just ett omtalat exempel på detta. Rocket Internet har som idé att på andra marknader lansera egna implementeringar av existerande tjänster, innan de ursprungliga tjänsterna hittar dit. Det som gör dom så kontroversiella är också sättet de väljer att agera – hårt och resultatdrivet, vilket möjligen kan uppfattas som för kallt och beräknande.

“In the internet industry, there are Einsteins and there are Bob the Builders. I’m a Bob the Builder,” förklarade Oliver Samwer sin inställning.

“I execute,” he explained, in reference to his Bob the Builder comment, “others have great ideas,” he continued. Cartoon analogies ran rampant. In drawing comparisons between financing European-built companies with the US, Samwer reflected; “here, we just don’t have enough Scrooge McDucks.”

På ett sätt går det inse att denna kopiering upprör, på ett annat sätt är debatten svår att förstå för att den just väcker så starka känslor. När våra mobilleverantörer och livsmedelskedjor kopierar varandras upplägg så ser vi väl sällan en debatt kring kopiering av tjänster? Det som vi funderar på är hur vi bäst ger stöd för innovation och skapar mest värde på sikt. Då uppstår frågor kring när och på vilket sätt som vi ska skydda tidiga tjänster och de entreprenörer som är villiga att våga satsa.

Vad innebär det då att vara ursprunglig, att ha en idé i original? Det finns idag ett överflöd av idéer och möjliga tjänster. Jag vet inte vad detta leder till. Kanske att allt är en remix? Det finns en bra video (15 minuter) på detta tema, Everything is a remix, av Kirby Ferguson. Rekommenderas. Jag gillar speciellt den historiska tillbakablicken över varför vi talar om kopior och varför vi ofta försökt hindra kopior.

 

taggar: ,
Sida 38 av 42« Första...102030...3637383940...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter