24
aug | 13:38

Open and User Innovation Conference 2016, del 1

Den 14:e upplagan av en av de främsta akademiska konferenserna inom öppen innovation och användarinnovation hölls nyligen i Boston. Här följer del 1 med sammanfattande reflektioner av Vinnovas Erik Borälv och Peter Svensson.

Harvard Business School

Konferensen hölls på Harvard Business School – här en av deras innergårdar. Kuriosa är att HBS campus är resultatet av en innovationstävling som hölls 1924, med designuppgiften: ”the greatest amount of school feeling” in an “atmosphere made as inspiring as possible by the physical environment as well as by the definite ambition of the faculty to help the students be something more than mere money makers.”

Det är en tajt grupp forskare och praktiker som samlas på denna årliga konferens. Många kommer från den tradition som etablerats runt Eric von Hippel och hans forskning om användares egna innovationer. Konsumentinnovation, säger en del. Det är öppen innovation enligt bottom-up snarare än top-down, kan man säga. Det går ladda ner årets alla abstracts och papers från HBS. Vi har tidigare bloggat om 2013 och 2014 års arrangemang för den som vill läsa mer.


Eric von Hippel föreläste på Vinnova 2011. Det är en bra introduktion till vad han menar är viktigt kring användares innovationer.

Flera keynotes gjorde observationen att öppen innovation en gång i tiden ansågs främmande och till och med farligt för ekonomin. Det var relativt vanligt att företag aktivt motarbetade sådan öppenhet, som delar av it-branschens syn på användningen av open source för att ta ett exempel. Idag är det annorlunda och nästan alla it-bolag har någon slags relation till open source. Apples framgångar har delvis sin grund i att företaget har lämnat sin idé om att skapa all mjukvara själva. Förutom AppStore så har man idag över 200 mjukvaruprojekt som använder sig av öppen källkod. Det är dock inte så att öppen innovation är speciellt utbrett bland företag i allmänhet, men allt fler förstår bättre vad det är och det ”farliga” är inte en faktor på samma sätt.

Digitala globala plattformar är troligen det hetaste utvecklingsområdet, också hos forskare inom öppen innovation. Det är dagens främsta verktyg för outsourcing. Hit hör även delar av delningsekonomin och varianter av ”on-demand labor”. Ett flertal forskare har mer i detalj börjat studera arbetskraft förmedlad via plattformar. Utvecklingen av och tillväxten i tjänster som TaskRabbit, Mechanical Turk och Upwork är inte speciellt känd i Sverige vill jag påstå. Det är troligen samma fenomen som med Airbnb och Über – det tog lång tid innan det gick upp för bredare grupper vad detta är och vilka omfattande förändringar man faktiskt kan vänta sig även i Sverige. Jag tror det är svårt att få en korrekt bild av förändringen innan man själv, exempelvis, åkt Uber eller ordnat boende via Airbnb. Utan egen erfarenhet blir det lätt abstrakt och något som inte berör en själv som person. Att besöka en storstad som Boston och använda Über ger aha-upplevelser som är omöjliga att få via teoretiska resonemang. Jag noterade nyligen att min egen bostadsrättsförening har fattat beslut om att förbjuda uthyrning av lägenheten via Airbnb, vad jag kunnat uppfatta enbart baserat på teoretiska resonemang.

Miljöbild. Ett typiskt hus i området. Stor-Boston består av ett antal städer, som vi skulle betrakta mer som stadsdelar. Här Somerville.

Miljöbild. Ett typiskt hus i området. Stor-Boston består av ett antal städer, som vi skulle betrakta mer som stadsdelar. Här Somerville.

Mary Grey från Microsoft höll en keynote The Role of Worker Collaboration in Platform Economies & On-Demand Labor Markets om det som man anser vara nästa steg – kombinationen av automation och crowdwork via API:er. Man var tydlig med att de globala plattformarna kommer leda till stor tillväxt inom alla on-demand economies. Det intressanta här är att MS menar att utvecklingen leder till hybridlösningar – det handlar inte om automation eller om outsourcing till fjärran länder. Det är istället kombinationer som vinner mark – hybrider – där flöden av olika arbetsuppgifter och -resultat hanteras genom digitala plattformar. Eftersom plattformarna erbjuder sådant dynamiskt och vid behov kommer det leda till omfattande förändringar i hur vi arbetar framöver. Ett vanligt fel – menar jag – är att de flesta personer inte placerar sig själva i denna pågående förändring utan tror att det där är något som mest påverkar andra. Microsoft menar att alla kommer påverkas av plattformarna. Man kör därför exempelvis en egen variant av Mechanical Turk internt på företaget. Ett stort antal av de stora amerikanska bolagen gör likadant – för att skaffa sig egna praktiska erfarenheter men också för att påbörja en omställning hos personal och av sina utvecklingsprocesser. Omställningen kommer inte, den har alltså redan börjat.

…on-demand “crowdwork”—intelligent systems that blend AI and humans-in-the-loop to deliver paid services through an API—will dominate the future of work by both buttressing the operations of future enterprises and advancing automation.

En konsekvens av ökade inslag av crowdwork och en s.k. gig-ekonomi är att det kommer behövas andra lösningar för att kunna ta med sig referenser och arbetsprov. De bästa plattformarna ger idag information om hur bra anslutna användare av deras verktyg är, med svarstider, kostnader, kvalité och andra omdömen. Men om plattformsekonomin ska utvecklas över tid behöver sådan meta-information vara mobil mellan plattformar. Informationen behöver följa personen, inte plattformen. Relevanta lösningar saknas idag (tips till startups!). Vidare, för att ta en plats i ekonomin kring plattformar behöver leverantörer bygga API:er som går att jacka in i flödet. Om du och ditt företag kan leverera tjänster som är relevanta för plattformana så måste du kunna ta emot uppdrag och leverera resultat via API:er. Microsoft skriver mer om sin forskning och vad de ser inom området på sajten http://www.inthecrowd.org.


Amara är en icke vinstdrivande organisation som erbjuder tjänster för textning och översättning av video. Man bygger på crowdwork och ideella insatser.

Vad är ett modernt exempel på crowdwork? Kanske en startup som Amara visar vad det handlar om. Man driver en plattform och tjänst för att få textning av videoklipp. Du kan ladda upp din film och få den översatt och textad på ett antal språk. Det finns möjlighet att hjälpa till att texta på ideell nivå, det finns även kommersiella tjänster. Har man dubbla modersmål kan man enkelt hitta uppdrag via dessa plattformar.

Personer som är nya inom öppen innovation ställer ofta frågor kring vad man vinner på att jobba öppet. Deras magkänsla är tvärtom att man inte bör avslöja eller skänka bort något – är det värt något så säljer man det på en marknad. Öppenhet och innovation är ett område som är väl beforskat, speciellt kring individers drivkrafter. Varför engagerar man sig, exempelvis, i öppen källkod och skriver kod för Linux? Eller skriver artiklar på Wikipedia? Vi ska inte just nu fördjupa oss i detta svar, annat än att nämna att inom flertal branscher så kommer majoriteten av innovationerna från just användares experiment och lösningar. Det finns en onyanserad bild av att endast företag utvecklar innovationer. Den som vill veta mer rekommenderas boken The Sources of Innovation.

En presentation från TU München handlade om vad som händer när företag är öppna med sin kunskap och IP, det man ibland kallar för selective revealing. Ett aktuellt känt exempel är elbiltillverkaren Tesla, som ger bort rätten att använda deras patent. Eller IBM som skänker bort kod och it-verktyg som open source. Det står i kontrast till andra företag som använder patent eller regelverk för att låsa in eller skydda kunskap/resultat. Forskarna visar här att det finns ett antal faktorer som gör selective revealing intressant ur företagets långsiktiga perspektiv. Företagen kan öka chanserna att utvecklingen inom området följer den inriktning som man själv representerar, genom att fler använder den lösning som man gör tillgänglig. Man gör andra aktörer till följare snarare än ledare om den egna lösningen blir dominant. Man skaffar sig bättre position på området och man vinner på att fler vill samarbeta med den dominerande aktören. Det är en komplex analys med olika för- och nackdelar, men intressant då det vänder på logiken hos många.

Del 2 av reflektionerna kommer senare i veckan.

Konferensen alternerar mellan Europa och Boston. Nästa gång blir University of Innsbruck 9-12 juli 2017.

11
jul | 16:35

Datadriven cykel

Cykeln kan vara den optimala plattformen för innovation. Redan unga cyklister vet att det enkelt går att modifiera sin cykel. Cyklisterna med störst behov och intresse är nu mest intresserade av data.

Sjuans miljövänliga cykelmotor. Bild: Chris Nolan.

Sjuans miljövänliga cykelmotor. Bild: Chris Nolan.

Cykeln har till skillnad från andra fordon få förbud mot modifiering. Sök på helbilsgodkänd för exempel på en delvis oroande motsats. Vidare, en cykel är en någorlunda enkel och öppen konstruktion som är möjlig för nästan alla att modifiera. Barn kan modifiera sina cyklar – det kan vara så enkla saker som klistermärken eller coolare reflexer och handtag. Eller varför inte ett ljudsystem som förvandlar cykeln till motorcykel.


Trovärdigt konsumenttest av virtuell motor till cykel.

När det gäller cykel finns en grupp användare där många är beredda att spendera stora belopp på utrustning och rätt funktioner. I denna gröna och digitala tid borde vi egentligen se betydligt fler innovationer runt cykeln. Kanske finns det mer att lära, om vi ser till vad de mest advancerade användarna med störst behov gör.

Det är inte i alla aspekter Tour de France är en förebild, men där hittar man i alla fall världens främsta cyklister. Man tävlar i lag, som ofta ägs av cykeltillverkare eller andra framgångsrika företag. Behov, talang och pengar verkar alltså finnas gott om.

En av sponsorerna (och även ett lag) utrustar i år varje cykel med en GPS-enhet. Denna länkar vidare data till en central lastbil som producerar statistik och information i realtid. Man kan under en etapp följa exakt hur snabbt varje (198) åkare kör, visa tid och avstånd mellan den stora klungan och olika utbrytare, och se hur lång sträcka det återstår till en bergstopp eller målet. Informationen gör det till en sevärd sport också på tv – på samma sätt som realtidsdata och visualiseringar har höjt underhållningsvärdet för, säg, en femmil eller orientering. Utan data skulle man behöva nöja sig med att se tävlande lämna stadion och någon timme senare dyka upp i väntad eller oväntad ordning.


GPS-tekniken som varje cykel i TdF använder.

Om man – igen – inte blev inbjuden att köra TdF så finns alternativ. Många ”weekend warriors” använder Strava. Det är ett socialt nätverk för motionärer av olika slag. Man kan använda appar eller dela med av sina data från diverse enheter (stegräknare, klockor, pulsmätare etc) och få en samlad analys och visualisering av hur träningen går.

Det finns mängder med funktioner kopplat till Strava. Forutom de självklara med statistik finns komplexa tjänster som personlig tränare eller återkoppling i realtid under passen. En annorlunda funktion är de olika utmaningarna. De är som en slags virtuella tävlingar, men eftersom vi pratar om digitala tävlingar så kan man vara lite kreativ i vad som är en utmaning. Man har t.ex. en utmaning att cykla längsta sträckan under en kalendermånad. För May Distance Challenge ställde 253,232 personer upp i utmaningen! Vann gorde Adze med 8226 kilometer…

“Strava is crack for cyclists,” said João Correia, an agent who represents several pro cyclists, including some Strava users. “It really changed how people ride their bikes. You can compete anytime. You didn’t need a number on your back, and you don’t have to be a specific place at a specific time.”

NY Times har en artikel om att också proffscyklister börjat använda Strava för att logga hur fort man kör bestämda sträckor. Detta är något som motionscyklister länge använt som en personlig utmaning, att försöka komma med på topp10-listan för en viss stigning (kallas King of the Mountain, KOM). Nu när riktiga proffs är med så har man dödat motionärernas sportsliga chans – lika poänglöst som att försöka jämföra varvtider med en Johaug eller Northug. Det är inte alla som uppskattar när proffsen hittar Strava.

Det positiva effekten är att motionärer kan ha en relation till sina idoler och virtuellt träna ihop eller köra mot varann. Man fattar hur övernaturligt snabba deltagarna i TdF är, till exempel. Lawson Craddock kör professionellt för Cannondale och har hela sin (unga) karriär kört med Strava, och använder det som ett sätt att ha en dialog med sina fans:

“Anyone can just log on to Strava and compare their fastest time with my fastest time,” he said. “They can see what kind of training we’re doing, how fast we actually go in these races. It’s just a really interesting perspective.”

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av Vinnovas utlysning kring datadriven innovation. I den utlysningen söker vi datadrivna labb som fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område. Exemplet visar att man kan hitta tematiska områden utanför de vanliga branschuppdelningarna.

taggar: ,
22
jun | 09:26

Datadrivet precisionsjordbruk

Vilka områden har tillgång till data och skulle kunna använda dessa till innovationer? En kandidat som dyker upp är det datadrivna precisionsjordbruket.

En traktor som styr frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

En traktor som styr automatiskt frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

Svaret på frågan måste egentligen vara ”alla områden”, då de flesta inte på långa vägar utnyttjar den information man redan har tillgång till.

Hos varje företag och myndighet finns redan stora mängder data, och många genererar eller får tillgång till nya omfattande data i sin verksamhet. Undersökningar i Storbritannien visar att data sällan används trots att man vet att organisationer då kan öka sin effektivitet och lönsamhet (pdf):

Despite data-driven companies being 10% more productive than those that do not operationalise their data, most companies estimate they are analysing just 12% of their data.

Autonom styrning gör arbete oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Autonom styrning gör att vissa arbetsmoment är oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Personbilar som kan ta över styrning och farthållning under vissa förutsättningar får idag mycket uppmärksamhet. Inom jordbruket har autonoma traktorer använts i över tio år. Lösningarna kan vara ojämnt spridda men klart är att delar av jordbruket länge varit digitala. I detta fall är det andra egenskaper man är ute efter – det handlar mindre om säkerhet utan snarare om att öka precisionen i bearbetning av mark (exempelvis, att inte plöja med överlapp) eller att frigöra förarens kapacitet för att samtidigt kunna utföra andra uppgifter. Att man kan utföra sina uppgifter lika bra vid dålig sikt eller under natt spelar också stor roll. I dessa sammanhang är positionering med differentiell GPS och pekskärmar etablerade innovationer.

Ars har en artikel som beskriver mer av fördelarna som uppstår när man har en exakt karta över vad som hänt på varje bit mark.

Rose started using AutoTrac at Clear Meadow about 10 years ago. ”It’s been a huge efficiency improvement because instead of having two or three feet of overlap or leaving plants in the field, you’re dead on where you need to be,” Rose explained. Crops are planted and fed more accurately as a result. And because the machines are all networked and working from the same GPS-based field maps, farmers can go into a field and plant rows of crops and then go back into the field with a different machine and not run over those rows.

Så långt de etablerade lösningarna. Vilka är de nya och datadrivna innovationerna?

Kanske ligger framtiden i ökad precision för en datadriven odling. Detta menar i alla fall en svensk startup, Sensefarm. De utvecklar produkter uttalat för precisionsjordbruk. Lösningarna kan optimera jordbrukets avkastning genom att mäta markfuktighet, temperatur och nederbörd. I städer och parker hjälper sensorerna entreprenörer och förvaltare att sköta träd, blommor, golfbanor och gräsmattor. Detta är en slags kombination av Internet of Things, data och jordbruk.

Kontrollera temperaturerna i din betstuka eller potatisstuka och minimera lagringsförlusterna! Du behöver veta att ditt lager inte har det för varmt eller kallt. I annat fall minskar sockerhalten i sockerbetor, och potatisar förlorar vikt och kvalitet. Du riskerar stora värden när du istället för att veta temperaturen, antar att den nog inte innebär större lagringsförluster än du kan acceptera. Hög eller låg temperatur innebär att stukan måste ventileras, eller täckas med mer täckmaterial. Mätningar sker varje timme och överförs till internet via gsm-nätet. De kan sedan ses via dator eller smart mobiltelefon.

Nästa stora utvecklingsområde verkar dock vara drönare som kan effektivisera lantbruket på nya sätt. Vissa uppgifter är endast möjliga med ett fågelperspektiv  – som att kontrollera växtlighet eller överblicka viltskador. Ett gods i Skåne kan med drönare och bildbehandling se att dräneringen inte fungerar som den ska på alla delar av fälten. Man hade kunnat få tjugo procent större skörd om dräneringen hade fungerat. En sådan optimering är omöjlig genom att enbart inspektera åkrarna från marken. Teknik och datadrivna innovationer ger här möjlighet till precisionsjordbruk.

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

UAS Forum arrangerade en mässa/konferens för drönare våren 2016. Obemannat flyg är kanske en mer korrekt term. Ett antal intressanta presentationer om hur tekniken spelar roll för skog och odling finns att se i PDF-format, här ett kort urval:

Kombinationen här verkar vara ett lämpligt område för öppen innovation. De etablerade aktörerna kan erbjuda externa aktörer att bygga tjänster baserade på de data som genereras inom jordbruket. Det skulle ge möjlighet till en ny marknad där partnerskap mellan dataägare och andra aktörer skapar helt nya tekniska förutsättningar men också fler affärsmodeller.

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av Vinnovas utlysning kring datadriven innovation. I den utlysningen söker vi datadrivna labb som fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område. Exemplen visar att det ser ut att finns en potential i att öka de datadrivna innovationerna inom jordbruket.

09
jun | 12:46

Spetsanvändare väljer din musik

Vi som gillar innovation gillar även spetsanvändare. De är först med lösningar som vi andra kommer använda i framtiden. Men visste du att spetsanvändare väljer musiken du lyssnar på?

En silent disco. Bild: Underbelly Limited, CC-BY-SA.

Att lyssna på musik på ett ”silent disco”. En DJ ska alltid vara en spetsanvändare. Bild: Underbelly Limited, CC-BY-SA.

Lead users, som spetsanvändare kallas på engelska, är personer med behov som ännu inte är vanliga hos en bredare befolkning. Det utmärkande hos denna grupp är att behoven leder till experimenterande kring lösningar, ibland hela vägen till viktiga innovationer.

In other words, lead users are users of a product or service that currently experience needs still unknown to the public and who also benefit greatly if they obtain a solution to these needs. Because lead users innovate, they are considered to be one example or type of the creative consumer phenomenon, that is, those ”customers who adapt, modify, or transform a proprietary offering”.

Många användare skapar av lust, enbart för att det är kul. Det är en egenskap som ofta är beständig över tid och alltså en särskilt värdefull egenskap. För vissa grupper av användare blir lösningarna en del av personen. En t-shirt är ibland bara ett plagg men för den person som designat tröjan så är den en ”extension of self”, för att använda akademikernas term på denna drivkraft. Det är en stark motivation och kraft som saknas i mer traditionella innovationsprocesser. Någon har sammanfattat det med ”Personal needs are fine and strong, but personality is the basis and is a more permanent driver”.

Rachel Kalmar's datapunk quantified self sensor array 2. Bild: Cory Doctorow, CC-BY-SA.

Rachel Kalmar är en spetsanvändare inom Quantified Self-området. Bild: Cory Doctorow, CC-BY-SA.

I en läsvärd artikel Deras robotar vet mer om din musiksmak än du själv berättar grundarna av en startup, Echo nests, hur det går till när Spotify rekommenderar musik till varje individuell kund. Det handlar om spellistan Discover Weekly som ges nytt innehåll varje måndag – och poängen är att rekommendationerna i spellistan är utvalda just för dig. Det är en så viktig funktion att Spotify betalade 800 miljoner kronor för företaget! 40 miljoner användare har använt veckospellistan och hittills lyssnat på fem miljarder låtar. Här kan man konstatera att datadriven innovation spelar roll för ett företags framgång. Att andra musiktjänster har motsvarande funktionalitet fast med sämre precision i rekommendationerna kommer på sikt leda till en skillnad på marknaden får man anta.

De spellistor som Spotify gör kring ny musik (ny, som alltså få eller inga ännu hunnit lyssna på) kräver särskilda lösningar. Här hämtar algoritmerna in skrivna omdömen, recensioner och blogginlägg och skapar ett lärande (AI) kring vad som sägs om de nya låtarna. Man hämtar data från mellan 20 000 och 30 000 olika platser/webbsidor. I steg två studerar algoritmen vilka av Spotifys användare det är som lyssnar på denna musik? Vilka är dessa spetsanvändare, som först upptäcker och lyssnar på viss musik innan den blir spridd eller slår igenom? Man väljer ut 50 000 ”anonyma hipsters” som fungerar som en okänd smakjury. Vad de lyssnar på blir en del i hur Fresh finds-listorna sätts ihop.

Notera att lösningen är helt automatisk men fungerar ändå som en betrodd kompis som sätter ihop ett blandband till någon med liknande musiksmak. Rekommendationerna skapas av algoritmer, men bygger på utvalda personers omdömen och aktiva lyssnande. Inget är så viktigt som ny och bra musik för många personer. Musik som en ”extension of self” är precis vad det handlar om för musikälskare.

Dessa användare vet inte sig egen roll för de skapade spellistorna eller ens att de har valts ut av Spotify som just spetsanvändare. Min gissning är att om Spotify gav ut en badge till sina utvalda spetskunder så skulle många bära den med stolthet.

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av att Vinnova innan sommaren öppnar en utlysning kring datadriven innovation. Detta exempel visar hur kunders data bidrar till en smartare tjänst och som är betydelsefull för hela företagets fortsatta framgång. Kort sagt, datadriven innovation.

01
jun | 14:46

Datadriven innovation och API:er

Vinnovas kommande insats inom området datadriven innovation omfattar många aspekter. En sak är klar – det handlar om att omsätta data i innovationer. Det finns anledning att misstänka att API:er kommer vara ett viktigt inslag.

En strömkontakt är också ett slags gränssnitt

Ett slags gränssnitt med två anrop (på/av). Om på, så kommer 220 volt. Kontakter som passar kallas Schuko (Typ F, CEE 7/4).

Ett API (application programming interface) anger hur program kommunicerar med andra program. Lite förenklat – det handlar om vilka anrop som går att göra, och vilka svar man får på de anropen. Genom ett API kan du göra tillgängligt de data och funktioner som din organisation erbjuder. En användare av ditt API vet vilka anrop man kan göra och vilka slags svar/resultat man kan förvänta sig. Notera att ett API också gör det möjligt att anropa funktioner, som att skicka ett SMS till visst nummer eller vad man nu har byggt in i sitt API.

Idag besökte vi företaget 46elks. De säljer tjänster som gör det möjligt att från din webb eller app att exempelvis skicka SMS eller ringa upp telefonnummer. De erbjuder sina kunder denna funktionalitet genom ett API. Fördelen är att 46elks inte behöver installera något hos kund, inga möten behövs för att komma fram till hur man ska samarbeta, det behövs inga kurser i hur man löser skickandet tekniskt. Man läser deras dokumentation och exempel, skaffar sig ett konto online och får en nyckel till API:et, lägger in kod på sin webb/app och så är man klar.

Exempel på anrop till ett API, för att skicka ett SMS i detta fall.

Exempel på anrop till ett API, för att skicka ett SMS i detta fall.

Vi tänker sällan på detta sätt om fysiska saker och sociala överenskommelser men mycket runt omkring oss fungerar precis så – vi kommer överens om godkända input och output, som en slags förenklad modell över hur världen fungerar. Vi bestämmer i förväg hur en resurs görs tillgänglig och hur man konsumerar resursen. En leverantör av el vet att en i Sverige fungerande lösning är att erbjuda  en kontakt av typ F och att det ska komma 220 volt. Om man bygger utrustning som kräver ström så vet man på samma sätt vad man kan förvänta sig av kontakten på bilden.

Så gott som alla tjänster du använder i din mobil bygger på API:er, som Facebook, Twitter och så vidare. Ett företag som strategiskt använder API:er för att skapa affärer är Amazon (tips-tack Krohn).


En presentation från Nordic APIs som bl.a. tar upp Amazon och API:er.

CIO skriver om hur svenska aktörer som Fyndiq – ”E-handlarnas Ullared” – använder API:er för att driva försäljning. Företaget ger externa aktörer en chans att bli del av deras ekosystem. Om man vill sälja produkter från Fyndiq så skriver man ett avtal och får då tillgång till Fyndiqs API:er. Det är alltså slutna API:er endast för de med licens. Det är uppenbart att Fyndiq tjänar på att fler aktörer marknadsför och säljer varorna. Att de externa aktörerna också erbjuds en affär resulterar alltså en win-win. Utan ett API hade detta varit besvärligare att erbjuda från Fyndiq och svårare för andra att etablera återförsäljningskanaler.

OpenXC™ is an open source, data-focused API for your car

OpenXC™ is an open source, data-focused API for your car. By installing a small hardware module, the vehicle data becomes accessible to applications using the OpenXC library.

På samma sätt men i större skala jobbar biltillverkaren Ford. Till sina personbilar har man lanserat The Open XCPlatform. I princip är det är plattform som gör öppna data av bilens tillstånd, ett API helt enkelt.

Det finns en gigantisk industri kring tredjepartsartiklar (allt från trimmade motorer till tärningar att hänga i backspegeln), men här kontrollerar biltillverkaren vad som ska göras tillgängligt till tredjepartsutvecklare. Genom att ta kontroll över hur och vad man öppnar upp så kan Ford också få fördelar då externa aktörer bidrar med värdefulla modifieringar och lösningar. Studier visar att produkter som externa aktörer kan modifiera eller komplettera har en längre livscykel och därmed öka värdet på produkterna (bilarna).

OpenXC is an API to your car – by installing a small hardware module to read and translate metrics from a car’s internal network, the data becomes accessible from most Android applications using the OpenXC library. You can start making vehicle-aware applications that have better interfaces based on context, can minimize distraction while driving, are integrated with other connected services, and can offer you more insight into your car’s operation.

Ett sista exempel. Överraskande nog har Absolut (sprittillverkaren) ett API kring drinkar, ingredienser, glas och recept. Där finns också instruktioner och bilder för hur de skakas eller rörs. Det är bra läsning om hur en process med att tillgängliggöra information till alla också påverkar och utvecklar företaget internt.

Vi hjälper människor att planera fester eller andra tillfällen där vi vill närvara som varumärke. Vi är inte Twitter, och ingen lär använda vårt api som kärnan i sin affär, men om en bloggare vill använda våra recept så bjuder vi på det – det är ju så nätverksekonomin ser ut idag!

Det kan ibland vara svårt för medarbetarna utanför it att förstå vitsen med informationsstruktur, men när de ser resultatet, exempelvis filmen med de autogenererade drinkarna eller att man snabbt kan få upp en komplett Oscars-drink i samband med galan, blir det lättare att få gehör.

Vi vill i sammanhanget påpeka att API:er fungerar lika bra för alkoholfria alternativ.

 

taggar: , ,
Sida 8 av 42« Första...678910...203040...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter