25
maj | 17:31

Datadriven innovation i Amsterdam

Bland oss byråkrater har datadriven innovation varit ett av de hetaste områdena på senare tid. Eftersom Vinnova har en kommande satsning inom datadriven innovation kommer vi ge några exempel som inspiration och bakgrund. Först Amsterdam.

Datadriven innovation omfattar många slags data

Datadriven innovation omfattar många slags data

Begreppet datadriven innovation (DDI) används mer och mer på fler håll. Aktörer som OECD och EU har gedigna underlag som beskriver vad nationer bör tänka på för att på bästa sätt dra nytta av en ständigt växande mängd digital information. OECD menar att satsningar på datadriven innovation nu är lika centrala som satsningar på traditionell forskning och utveckling, ”DDI requires the attention of policy makers involved in innovation, just like R&D today”.

…countries – and governments in particular – risk under-investing in data and data analytics and may end up giving access to data for a narrower range of uses than socially optimal. This risks undermining countries’ capacity to innovate, as data and its analysis have become a fundamental input to innovation, akin to research and development (R&D).

Alldeles för många organisationer och beslutsfattare har ännu inte fått upp ögonen för hur avgörande för Sveriges och Europas framtida konkurrenskraft datadriven innovation kommer att bli. Särskilt it-aktörer i Sverige har länge argumenterat att tillväxten kommer i allt större grad från stora data och analyser av data. EUs prognoser visar att en väl fungerande digital inre marknad kan skapa 340 miljarder högre BNP i EU, och en betydande del av det ökade värdet kan kopplas till just data.

Harvard Business School (HBS) har skrivit utförligt om datadriven innovation utifrån aspekten styrning av en stad. I Data-Driven City Management beskriver HBS hur Amsterdam med data vill göra staden ”smartare” kring sina typiska utmaningar. Man har ovanligt många och smala gator, så smala att enbart cyklar kan mötas. Man har stora mängder turister som smidigt behöver förflytta sig i staden och man vill samtidigt behålla sin profil med gröna transporter och kommunikationer.

Many major cities recognize the opportunity to improve urban life with data analytics, and are exploring how to use information technologies to develop smarter services and a more sustainable footprint. Amsterdam, which has been working toward becoming a “smart city” for almost 7 years, offers insights into the complexities facing city managers who see the opportunity with data, but must collaborate with a diverse group of stakeholders to achieve their goals.

Denna video beskriver just hur Amsterdam jobbar datadrivet – i detta fall genom att använda olika social media för att förstå vad som händer i staden och bättre kunna hjälpa turister i staden.

När man tänker på hur många personer som befinner sig samtidigt i centrala Amsterdam, och att både lokalbor och turister under hela dagen delar information i olika sociala media (incheckningar, tweets, likes, foton, etc) och att staden genom att analysera själva innehållet i informationen, särskilja vad fast boende respektive tillfälliga besökare gör, hur grupper av personer under dagen förflyttar sig i miljön, så förstår man att det finns massor att lära – självklart i realtid men också på lång sikt.

Kommissionär Carlos Moedas talar på nytt sätt om sina prioriteringar kring forskning och innovation – Open Science, Open Innovation och Open to the World. Det handlar just om att göra tillgängligt offentligt finansierad forskning och information – dvs data. Tillgängligt här betyder alla medborgare, och den aspekten är den mest centrala då det möjliggör innovation från långt fler aktörer än vad traditionella insatser lyckas med. Vi kommer återkomma till dessa relaterade frågor, som hur datadriven innovation hänger ihop med sakernas internet, molnlösningar och personliga data.

14
sep | 16:59

Användare forskar om miljön

Digital teknik och nätet gör det möjligt för alla att bidra till forskning om miljön. I hundratals projekt samlas användare för att bygga egna instrument för att kartlägga miljöföroreningar. Nätet gör det möjligt att delta i sådan medborgarforskning på riktigt.

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Vetandets värld i Sveriges Radio har ett inslag om hur användare med hjälp av fritt tillgängliga ritningar (s.k. open design) bygger mätinstrument och laboratorieutrustning som kan mäta luftföroreningar, vattenkvalitet eller analysera blodprover för att upptäcka sjukdomar. Plötsligt kan man vem som helst delta i att kartlägga miljöföroreningar. Genom nätet kan man organisera sig så att man också får en systematisk påverkan.

Ett liknande exempel: i samband med olyckan i Fukushima saknades information om strålning och miljön runt omkring. Man kan också konstatera att människor inte litade på myndigheternas besked om tillståndet. Man sa att det inte var farligt men kunde samtidigt inte visa data som visade det.

Grupper av makers grupperade sig och började bygga egna mätare av strålning. Man skapade också en organisation kring insamling av egna mätningar. Initiativet kallas Safecast.

”Because Safecast is a very lean, scrappy, punk-rock organization to some extent, we were able to move really fast and just get things done,” says Bonner. They immediately began working on developing their own open source hardware and software platforms. They designed mobile GPS-enabled counters that could be strapped to cars, bicycles, quadcopters, or put in rucksacks, and could be set to record readings every five seconds.

On the software end they created a platform that allowed the data recorded by the counters to be uploaded via safecast.org to online maps where the readings could be viewable by all. The Safecast iOS app also allows people to find out what the radiation level is at their current position, based on the 12 million + unique data points they have collected so far.

Alla svenska kommuner mäter detaljer om den lokala miljön, som bullernivå och luftkvalité. Helsingborgs har ett annorlunda projekt kring ett stadstäckande nätverk av sensorer som ska göra sådana mätningar. Det speciella med projektet är att nätverket ska vara öppet och du ska kunna ha din egen mätstation säger Andreas Krohn, projektledare för Öppna Helsingborg till InternetWorld.

Helsingborg ska inte äga alla mätdetektorer, utan planen är att såväl privatpersoner som företag ska kunna koppla in sig i kommunens öppna nätverk. Ju fler sensorer desto mer värdefull blir varje datapunkt. En nyligen lanserad förstudie med ett mindre antal enheter ska ge insikt i hur ett större nätverk skulle kunna skapas. Prototyperna är byggda med hjälp av Arduino och kan till en början mäta temperatur och ljudnivå, men planen är att komplettera detektorerna med ytterligare typer av sensorer för mätning av bland annat syre- och kolmonoxidnivåer.

Som sagt, alla kommuner måste göra liknande mätningar av miljön. Helsingborgs nya bidrag är två – först att man är tydlig med att alla insamlade data ska vara tillgängliga för var och en, och sedan att det ska vara möjligt att själv bidra till att fler lokala mätningar görs.

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

I ett blogginlägg Så byggde vi prototypen av Helsingborgs öppna sensornätverk förklarar projektet hur man i en förstudie sätter ihop moduler som mäter temperatur, ljudnivå, luftfuktighet och CO2-nivåer. Det finns beskrivningar av utrustningen så att andra ska kunna bygga sin en egen mätstation.

Jag kan inte tänka mig en bättre drivkraft. Som invånare hittar man inte alltid det egna engagemanget för kommunens miljöarbete, men om man ger mig chansen att få reda på detaljerad fakta om miljön på gatan utanför min bostad eller runt skolan där barnen går så uppstår helt andra motiv och drivkrafter. Det blir plötsligt på riktigt, nästan lika brännande viktigt som i fallet med Fukushima.

 

21
aug | 15:13

The long trail

The long tail är en metafor för en digital marknad – även nischade udda innovationer kan skala ekonomiskt genom att internet ger möjlighet att hitta tillräckligt många kunder. The long trail är möjligen en metafor för att vägen fram till en innovation är lång och krokig.

doorsensor

Så här ska en innovativ dörrsensor inte se ut. CC-BY: Solarbotics.

Innovationer går inte att förutse men uppstår heller inte av slump. Systematiskt ledarskap (innovation management) är sättet man kan ta kontroll över sina innovationsprocesser.

Denna blogg har tidigare berättat om hur Inwido, en av Europas största tillverkare av fönster och dörrar, använde sig av öppen innovation. Man arrangerade en tävling och sökte förslag från aktörer med nya möjligheter inom fönster & dörrar, speciellt inom ”the Digitalization of Windows and Doors”.


En recension av en nöjd kund.

Några centrala detaljer bör noteras:

  • Man definierar tydligt området inom vilket man söker förslag
  • Man söker brett och hoppas på att få kontakt med idag obekanta aktörer
  • Man har en process på plats i förväg för att ta idéerna vidare och mejsla fram en innovation som genererar intäkter.

Här är ett urval av resultat som företaget nådde genom tävlingen:

  • 16 business ideas thrown up in the air and pitched to Inwido’s board of managers.
  • 5 business critical challenges were defined by Inwido needing outside solutions, each competing for investment, glory and fame.
  • 50 enthusiastic entrepreneurs participating in Compete & Incubate Innovation Challenge.
  • Of those are about 50 percent Swedish and 50 percent from other countries.
  • 8 Thursdays have we met, discussed and analysed ideas, angles and business models.
  • 5 interesting and inspiring speakers have helped us on the way.
  • 4 experienced business developers from Ideon Innovation and ALMI have helped all entrepreneurs in the process.
  • 2 concrete business opportunities between existing incubator companies and Inwido and its suppliers
  • 1 lead between one Inwido supplier and Lund university for finding a solution on a tech issue
  • >100 hours have been spent in business coaching over 8 weeks
  • 8 of 22 ideas are from other countries
  • An infinite amount of coffee mugs have touched our lips.

Ett av förslagen som kom in var om tunna magnetsensor för dörrar och fönster. Förslaget vann inte tävlingen.


Videopitch för dörrsensorn.

Personerna gick ändå vidare med utveckling. Man jobbade vidare flera år.

Sensorn som monteras med en självhäftande yta, kommunicerar trådlöst med tekniken Z-wave och kan via en internetansluten gateway och en molntjänst kontrolleras från en mobil. Den kan då skicka meddelanden när en dörr eller ett fönster öppnas, eller om något fönster lämnats öppet.

Utvecklingsarbetet har pågått i ett par år, från en centimetertjock prototyp till den nuvarande knappt tre millimeter tjocka sensorn.

Nyligen sökte man finansiering via crowdfunding och har med $67,869 lyckats nå långt över målet. Man kan konstatera att en strategisk insats kring innovation kan ta tid. En innovationstävling leder till många olika delresultat, också oväntade. Tre år senare kommer denna idé så långt att man nu är tio anställda och lyckas söka medel genom crowdfunding.

 

14
aug | 17:54

Kunderna skapar produkten och betalar för det

Det verkar nästan en omöjlig uppgift – att få kunderna att själva skapa en produkt och sedan dessutom garanterat köpa ett exemplar. I själva verket är det tvärtom. Som kund är det vi själva skapat bland det mest värdefulla som finns.

Bild: Mark Smith. CC-BY

Bild: Mark Smith. CC-BY

Idag låter många branscher kunderna stå för en del av produkten. Exempelvis, att sätta ihop biljetter och boende är något vi kunder gärna gör själva, trots att det tar lång tid. Att kunna kontrollera och skräddarsy varje aspekt av en resa är ibland viktigt. Paketresan är inte alls död, men heller inte ’där det händer’.

Att kunden betalar för att göra arbetet är inte så ovanligt. Vinintresserade betalar gärna för möjligheten att jobba på en vingård och hjälpa till med skörden. Det man betalar för är djup kunskap om hur vin produceras, det unika och personliga i att bo på vingård, och så klart upplevelsen. Oavsett kostnad, man köper garanterat ett vin man själv varit med att skörda.

En del skulle beskriva detta som tjänstefiering. Vi ser det gärna som ett exempel på öppen innovation, då flera aktörer bidrar på olika sätt i skapandet av produkten. Att skapa en slags infrastruktur som i sin tur låter andra (kunder eller användare) att bygga vidare, förädla och bidra till innovationen är elegant. En del kallar det en mer demokratisk innovationsprocess.

Att transformera varor till tjänster är ett sätt att skapa nya värden. Tjänster är ofta byggda så att nyttan framgår mer direkt, och ger därför ofta ett högre värde för kunden. Teknikproducenterna kan istället för att sälja färdiga saker i lådor hyra ut utrustning och ta betalt för användning. Att ta betalt för flygmotorer per flygtimme, antalet kilometer transporterade bussåkare, antal lagrade megabyte av fotografier är klassiska exempel på hur man kan gå från fysisk vara till tjänst.

Bild: Meshu.io. Ett smycke baserat på fem punkter på en karta.

Bild: Meshu.io. Ett smycke baserat på fem punkter på en karta.

Svenska startupen Tingeer lanserar en tjänst där kunder kan personlisera smycken. Tillverkningen sker med 3D-printing. Allt är metoder för att kunna ge kunden något mer unikt. Det är så klart effektivt och miljömässigt bra att tillverka smyckena först efter beställning, att endast tillverka i de material och med en formgivning som efterfrågas. Att ett personligt smycke borde gå ta ett högre pris för är också en fördel.

Jag vill påstå att en mer utvecklad förebild på området är Meshu. Man låter kunderna använda Google Maps som grund för design av örhängen, broscher och ringar. Det är en svårslagen lösning då man återanvänder en existerande och ofta använd infrastruktur. De favoritplatser som man lagt in på kartor representerar ofta något personligt och viktigt. Här blir skiljelinjen mellan företagets och kundens bidrag otydlig. Klart är att så personliga smycken är värdefulla.

 

12
jun | 09:48

Makerspace++

Runt om i landet pågår en mängd aktiviteter kring makerspaces. VINNOVA har en utlysning för Makers öppen fram till 25 augusti 2015. Målet med utlysningen är att hjälpa att skapa hållbara miljöer och områden för makers. Vi har besökt ett mycket sådant makerspace – kanske det största av dom alla. Artisan’s Asylum norr om Boston är en imponerande miljö.

Entrén till Artisan's Asylum

Entrén till Artisan’s Asylum

Redan vid entrén ser man något som avslöjar att detta inte är ditt vanliga garage eller källarlokal. Det finns en tavla över lokalerna, och man behöver en karta för att ta sig fram. Det är stort (40,000 square foot) och mängder med utrustning. Man har funnits i fem år, har runt 550 medlemmar och 170 olika studios. Vi har besökt Artisan’s tidigare och spelade då in lite filmklipp.

Stompy är en gigantisk hexapod som med sina sex ben är stor nog för att kunna gå över bilar.

Stompy är en gigantisk hexapod som med sina sex ben är stor nog för att kunna gå över bilar.

Det är en blandning av olika projekt, en del förhållandevis enkla experiment med trycksaker, en omfattande egen produktion av cyklar, mycket baseras på att återanvända andras ”skräp” och skapa något nytt. Det finns också stora installationer med forskningsrelevans (en del personer från MIT har sina privata projekt här). Skunk är en person som återanvänder metallskrot och bygger konstverk, robotar och rymdskepp. Han har kurser i hur man svetsar och hans presentation av hur det går till är intressant.

Skunkadelia

Skunkadelia

För att bättre förstå hur det ser ut rekommenderar vi följande video.


Filmen är en utmärkt presentation av detta makerspace.

 

Sida 9 av 42« Första...7891011...203040...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter