Tris Dyson är chef för Nestas center för innovationstävlingar – och han har några viktiga tips till svenska innovationstävlingsarrangörer. Nesta är Storbritanniens motsvarighet till Vinnova och lyfts ofta upp som ett föredöme när det gäller att arrangera innovationstävlingar.
I höstas deltog Tris Dyson på Vinnovas arrangemang omkring öppna data som var en del av Internetdagarna. Just nu ansvarar han för sju tävlingar omkring öppen data och hade i december genomfört cirka hälften av dem.
– – – Detta inlägg handlar om tips från två innovationsgurus på välgörenhetsorganisationen Nesta, National Endowment for Science, Technology and the Arts. Inlägget ingår i en serie av inlägg kring innovationstävlingar med fokus på miljöteknik. Klicka här för att se alla inlägg – – –
Några av de främsta tipsen och erfarenheterna som Tris Dyson vill dela med sig av för potentiella tävlingsarrangörer och andra intresserade är:
Tris Dyson betonar att innovationstävlingar är mest lämpligt att använda när nya innovatörer förväntas kunna komma upp med nya innovativa lösningar eller när man inte är säker varifrån innovationen faktisk kan komma från. I andra fall finns det andra lösningar att ta till.
Tris och hans team fokuserar i dagsläget mycket på möjligheterna med öppna data. Hans visioner är att öppna data kommer att demokratisera myndigheters jobb, underlätta problemlösning och skapa många nya tjänster som kommer den breda allmänheten till del. Men området är fortfarande nytt och mängden innovation som hittills kommit ut ur öppen data är enligt Tris Dyson relativt begränsat, i förhållande till ambitionsnivån. Därför utvecklar och designar Nesta innovationstävlingar som och definierar tänkbara problem, eftersom man ser möjligheterna i de fall som en innovatör skulle kunna lösa problemet.
Alla områden som Nesta givit sig in på har dock inte visat sig vara det mest lämpade. Men med tävlingen The Education Open Data Challenge träffade man helt rätt: De tävlande kunde använda den öppna datan för att påverka så mycket.
En annan innovationstävlingsguru med kopplingar Nesta är Vicki Purewal. Hon var en av talarna på ett Vinnovaseminarium om pristävlingar som drivkraft för innovation i februari 2015. Kolla gärna hela programmet, och följ vad som sades genom hashtaggen #innocomp.
Vicki Purewal arbetade för Nesta i tio år, och har fortfarande uppdrag för dem men nu på frilansbasis, inom området hur man utformar innovationsprogram och designar innovationstävlingar.
Hon var bland annat ansvarig för the Big Green Challenge som lanserades 2007. Det var en innovationstävling som syftade till att seriöst minska CO2-utsläppen. Minskningen skulle ske under ett år, men vara beständig.
Några av hennes främsta tips, baserat på lärdomar från arrangemanget av The Big Green Challenge var:
Nestas omtalade tävling Longitude Prize 2014 attraherade många personer. En sak som arrangörerna insåg först efter ett tag var att det var mycket värt för många företag att enbart komma till semifinal och final. Det var viktigt för de aktuella företagen, vilket bland annat hjälpte dem att attrahera mer investeringar, etc. En sak som Nesta då gjorde var att skapa små bannerlogotyper av typen ”I’m a finalist” som företagen kunde sätta på sina webbsidor och ha med i PR-material.
En annan sak som Nesta insåg längs vägen var att det är viktigt att definiera hur man mäter framgång. Man behöver inte överarbeta detta, men Nesta insåg att det är viktigt att ha tydliga mätkriterier och ordentliga mätverktyg. Metodologin behöver bara vara ’good enough’ – det räcker. Ett exempel: Nesta bad deltagarna om kontinuerliga mätresultat som skulle lämnas in varje kvartal. Detta visade sig hämma företagen och Nesta insåg att det faktiskt skulle vara tillräckligt att bara få data i början och slutet av projektet. Fler mätpunkter än så var bara onödigt. Därför ändrade man kriterierna gällande detta.
Under den nämnda dagen i Stockholm så höll Vicki en workshop, då seminariedeltagarna skulle simulera arrangörskap och göra vissa val. Det handlade om allt från hur man definierar vinnarkriterier till vilka personer som ska vara involverade i juryarbetet, och – inte minst – hur stor prissumman skulle vara. En annan uppgift var att tänka kring hur innovationstävlingen struktureras – ska vinnarna utses direkt eller ska den genomföras som en tvåstegsraket? Att designa en tävling kräver väldigt mycket.
Syftet med workshoppen var att visa några grejer som man som arrangör behöver tänka på, och hur lätt det är att glömma bort det ursprungliga målet när man väl sätter igång.
Att genomföra en workshop likt detta är något som hon rekommenderar potentiella tävlingsarrangörer att hålla. I Nestas guide för innovationstävlingsarrangemang finns för övrigt det underlag som användes på workshoppen. Guiden finns på svenska här och på engelska här.
Här kan du lyssna på en intervju med Vicki i podcastformat:
Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.
För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu
För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se
Mkt bra genomgång. Fler tävlingar.