Vad man vet om innovationstävlingar

VINNOVA arrangerade förra veckan en workshop om innovationstävlingar. Inbjudna var två av Europas främsta experter inom innovationstävlingar som delade med sig av erfarenheter kring hur tävlingar planeras och genomförs. Se deras inspelade presentationer här.

NESTA kan förenklat sägas vara VINNOVAs motsvarighet i Storbritannien. De är bl.a. experter på social innovation, men framförallt har de ett Center for Challenge Prizes som tillhör de allra mest erfarna aktörerna vad gäller innovationstävlingar. Tris Dyson och Vicki Purewal medverkade.

HYVE är ett företag som uteslutande arbetar med innovation, och ganska mycket med hjälp av crowd sourcing. De är baserade i München men har uppdrag över hela världen. HYVE är inriktade på de senaste metoderna för innovation som tar hjälp av omvärlden, nätgemenskaper och även tävlingar. Deras VD, professor Johann Füller medverkar. Deras perspektiv är lite annorlunda än NESTAs, genom att de är mer av praktiker som jobbar med främst företag.

En innovationstävling omfattar att identifiera existerande behov, söka efter förslag i en öppen tävling, samt att ta vidare de bästa förslagen till implementerade lösningar och/eller kommersialisering. VINNOVA har nyligen beviljat 13 projekt som ska använda Innovationstävlingar för att lösa utmanande problem, se Pressmeddelande.

Här följer en snabb genomgång av alla de innovationsprojekten, på en minut per projekt!

Det finns numera mängder med skrivet material om innovationstävlingar. En del menar att McKinsey-rapporten And the winner is… är en bra start, andra säger att rapporten är korrekt men att sättet att göra tävlingar utvecklats sedan den skrevs år 2009.

Ett sista avslutande gott exempel på en innovationstävling som både inkluderar sociala aspekter och miljö:

NESTA har sökt sociala innovationer med avsikten att minska utsläpp av koldioxid. Det nationella målet är att minska CO₂ med 36% till år 2020. Genom sociala pristävlingar och engagemang hos flera hundra olika lokala initiativ nådde man minskningar redan idag på mellan 10-46 %.

De har sammanfattat sina erfarenheter på mycket tilltalande sätt, i skriften Using social challenge prizes to support people-powered innovation. Det är kort och bra läsning för alla som funderar på hur det offentliga kan ge stöd för samhället (i vid mening) att lösa sina mest angelägna behov. Man har summerat sina erfarenheter i denna skrift och rekommenderar en femstegsmodell:

1. Challenge prize: a clearly defined challenge is set and a prize is offered to the most successful solution(s).
2. Outcome-focused: this approach rewards performance – the prize is awarded for solutions that prove themselves successful against measurable criteria.
3. Staged process: taking respondents through a series of clearly defined stages, which start with a low barrier to entry and become increasingly more demanding. Participants receive non-financial and/or small-scale financial support at each stage.
4. Not prescriptive: how the problem is tackled is left entirely to competitors to decide. It requires the organiser to be genuinely open to not knowing what the most effective types of solutions will be.
5. Open: barriers to entry are low, with eligibility criteria kept to a minimum.