Taggarkiv: innovationstävling

09
aug | 15:24

Framtidens kyckling är här

Det varierar stort vilket genomslag och effekt en innovationstävling får. Tävlingen Chicken of tomorrow är ett exempel på en tävling som 70 år senare fortfarande har en enorm påverkan på hela världen. Det är en lång berättelse med inslag av kalla kriget, automation och offentlig investering i innovation. Men framför allt handlar den om butiken som vi kallar stormarknad.

Craft egg – småskalig produktion med svenska kulturhöns ger färgglada ägg, här från Gammalsvensk vit leghorn, Silverudds blå och Eksjöhöns. Dessa ägg fanns före framtidens kyckling.

Podden Freakonomics berättar historien om the supermarket (stormarknaden), en central innovation för ett urbant samhälle. När en växande del av befolkningen bor i städer så blir en fungerande infrastruktur för livsmedel allt viktigare. U.S. Department of Agriculture (USDA) var därför i början av urbaniseringen extra aktiv och investerade i forskning och infrastruktur. Man gav bland annat stöd till forskning om bättre hälsa hos boskap, och till utveckling av jordbruksmaskiner som minimerar skador på mark och grödor. Mer överraskande, USDA var också aktiv inom byggande av vägar då man insåg att bättre livsmedel har inget värde om maten inte kan fraktas från landet till städerna. Man jobbade med ett perspektiv på hela systemet. Att lämna krigets ransonering för ökat nationellt välstånd och överflöd var målet.


Poddavsnittet placerar utvecklingen även i ett politiskt perspektiv. Efter andra världskriget fanns en intensiv kamp om vilka aktörer som är bäst lämpade att styra världen. Insatserna var betydande under kalla kriget, av politiska och strategiska skäl. och påverkade alltså även livsmedelsområdet.

The general trends could best be characterized as high-volume and standardized agriculture. If you’d describe U.S. agriculture policy as “aggressive” in earlier decades, then in the Cold War era, it was pretty much on steroids. And this wasn’t just about feeding a growing U.S. population. This had a political thrust, meant to show the Soviet Union — and the rest of the world — just how mighty the U.S. was.

Innan stormarknaden så hade vi i huvudsak manuell försäljning över disk, lokala butiker med begränsat utbud av varor, ibland med bara ett slags livsmedel (ex bröd). De butikerna började på 50-talet ersättas av större butiker, som kunde ha självbetjäning och som inte bara sålde mat utan alla möjliga varor för hushållet.

I en stormarknad är livsmedlets utseende halva hemligheten (förutom priset). Det skyltas med ett stort antal av varje vara och det finns en visuell konkurrens från andra livsmedel som ligger bredvid – snyggast äpple säljer bäst.

Konceptet stormarknad är dock bara fönstret till något större och viktigare. I detta fall är poängen att det finns ett industrialiserat livsmedelssystem i bakgrunden. Automation i produktionen är en springande punkt, anpassade grödor och djur som tål behandling av maskiner en annan.

En dokumentär från 1948 om tävlingen Chicken of tomorrow. 02:23 in i klippet ser man tävlingskriterierna med viktning mellan olika parametrar.

Historiskt hade man fjärderfän för äggens skull, och det hela var en rätt självständig verksamhet. Hönsen var små, robusta, tålde väder och vind. De hittade mycket av sin egen föda, fick ibland rester och sprang relativt fritt på gårdsplan. Uttjänta hönor åts upp.

Det är en lång historia men det är med stormarknaden som kycklingen kommer in i berättelsen. För att kunna konkurrera med andra livsmedel måste man föda upp kyckling på ekonomiskt rationellt sätt. Det betyder bland annat att kycklingen behöver växa snabbt och vara sammansatt på önskvärt sätt. Lite förenklat: stora bröst och korta ben. Den behöver bli industriellt tålig och får inte bli sjuk av att växa snabbt. Målet var “breast meat so thick you can carve it into steaks”.

Historiskt hade man fjärderfän för äggen, och det hela var en rätt självständig verksamhet. Hönsen var små men robusta, tålde väder och vind. De hittade mycket av sin egen föda och sprang relativt fritt på gårdsplan. Uttjänta hönor åts upp. Det är en lång historia men det är med stormarknaden som kycklingen kommer in i berättelsen. För att kunna konkurrera med andra livsmedel behöver man kunna föda upp kyckling på ekonomiskt rationellt sätt. Det betyder bland annat att kycklingen behöver växa snabbt och vara sammansatt på önskvärt sätt: stora bröst, korta ben och bred rygg. Den behöver bli industriellt tålig och inte bli sjuk när den växer snabbt. Målet var “breast meat so thick you can carve it into steaks”.
Viktning av kriterier i bedömningen.

Ytterligare en faktor som ledde fram till tävlingen var att den dominerande kedjan av stormarknader, the Great Atlantic & Pacific Tea Company (A&P), snabbt hade lyckats ta 70% av marknaden. Det var inte uppskattat av alla, exempelvis justitiedepartementet ville se mer konkurrens och fler marknadsaktörer.

Innovationstävlingar bygger på en mycket enkel idé. Du identifierar ett problem, utlyser utmaningen och erbjuder en belöning till den som finner den bästa lösningen. Du ser till att intressera människor med rätt kunskap och expertis. Lockade av tävlingens starka motivationskraft – löftet om ett kontantpris, äran av att vara först eller bäst, tillfredsställelsen i att använda sin skicklighet för att förändra världen – lägger begåvade personer och team det de håller på med åt sidan och prioriterar istället att lösa ditt problem. [Innovationstävlingar. En guide. NESTA.]

Att initiera en tävling med hög synlighet och dela ut stora priser skulle kunna ändra uppfattningen om A&P och visa att branschen ville konsumenternas bästa. Med visst stöd av USDA arrangerade A&P innovationstävlingen Chicken of Tomorrow. Tävlingen gick 1948 och 1951.

Poultry entrepreneurs feared calamity in a postwar world where beef and pork were no longer rationed. So at an industry meeting in Canada, Howard Pierce, an Iowa poultry scientist working for the country’s largest food retailer, A&P, proposed a kind of Manhattan Project for poultry called the Chicken of Tomorrow. He suggested creating a chicken that looked like a turkey, with a broader and thicker breast and meatier thighs and drumsticks, and established the National Chicken of Tomorrow Committee…

Det är fascinerande läsning, How a massive breeding contest turned a rarely eaten backyard bird into the technological marvel that feeds the world. Artikeln berättar om bakgrunden till tävlingen Chicken of tomorrow och vägen till finalen 1951 på Razorback Stadium i Arkansas. I publiken satt 8,000 personer, ett band spelade och vicepresidenten Alben Barkley belönade vinnaren Charles Vantress med en check på $5,000.

…we’re all eating the genetic progeny of the original Chicken of Tomorrow. What it was was a contest to produce the most efficient chicken using genetic techniques basically. And it not only had to be an efficient chicken but — very heavy breasts, very light-colored feathers so that when it’s plucked it would look good under cellophane and then later plastic packaging, and the birds had to be relatively disease-resistant, so that they could be put in intensive rearing operations without dying too quickly.

De många små detaljerna i tävlingen är fascinerande (se videoklippet). Alla delstater fick var med och tävla, först regionalt och till slut i en final. Till den nationella finalen gick de 40 bästa uppfödarna. De skickade var och en 720 ägg enligt ett noga specificerat tidsschema, för att kläckningen skulle ske samtidigt oavsett vilken delstat som den tävlande kom från. Arrangörerna hade separata kläckningsbås per tävlande och man valde slumpvis ut 400 stycken från en besättning om 500 små kycklingar. Dessa fick under kontrollerade former växa till sig under 12 veckor och 2 dagar. Allt skedde anonymiserat för skötarna. De 400 kycklingarna slaktades och 50 stycken valdes ut per tävlande. Sedan bedömdes de 2000 kycklingarna (40 tävlande x 50 kycklingar) på 18 kriterier. Vann gjorde Charles Vantress från Kalifornien, som hade korsat en rödfjädrad New Hampshire med en lokal variant kallad Cornish. Inom bara några år hade denna korsning tagit över den kommersiella uppfödningen.

Det är jag som är originalet, New Hampshire Red. Bild: Bodlina. CC BY-SA 3.0

Jordbruket som industri, automation, offentliga investeringar i livsmedelssystemet, urbaniseringen och stormarknader samt kalla krigets retorik, är alla delar som leder fram till en tävling för att hitta framtidens kyckling.

Vi lever idag med resultatet av denna innovationstävling. Tidigare gick fjäderfän fritt på gårdarna, nu lever de inomhus. Fram till 50-talet hade man möjligen upp till 200 hönor, nu räknar man i 10,000-tal eller 100,000-tal per besättning. Alla gårdar hade hönor, idag är det några få producenter som står för produktionen. Hönor levde några år, en modern kyckling runt 35 dagar. Kroppsbyggnaden är helt annorlunda, med bröst som påminner om kalkon. Tävlingen påverkade så klart industrin kring uppfödning men den påverkande också själva kycklingen.

En lärdom enligt Maryn McKenna, författare av Big Chicken: The Incredible Story of How Antibiotics Created Modern Agriculture and Changed the Way the World Eats, är att vi idag riskerar upprepa några misstag när vi tar fram odlat eller konstgjort kött.

As we start to talk about lab-grown meat, there’s a valuable lesson here. Chicken breeds became intellectual property—a genetic cocktail that today is owned by only two companies in the world. I find it troubling that the same thing has happened with lab-grown meat—it’s becoming intellectual property.

Sedan 1960-talet har svenska förbrukningen av kyckling stigit från 1,6 kilo till dryga 23 kilo per person. Det hade inte hänt utan stormarknadens krav på lägre pris. Djuret som lättast gått att industrialisera är just framtidens kyckling. Den har blivit tillgänglig, överkomlig och är numera vardagsmat.

Det är en enastående transformering av ett livsmedel. Man lyckades med ambitionerna, att genom en effektiv livsmedelskedja ge konsumenterna en bra kyckling till lågt pris. Detta skrivs i en tid när debatten om köttkonsumtion och miljöpåverkan är starkare än någonsin.

Det här inlägget skrivs och publiceras på en fredag. I Sverige år 2019 betyder det tacos till kvällen. Gissa vad vi fyller våra tacos med.

Referenser

How a massive breeding contest turned a rarely eaten backyard bird into the technological marvel that feeds the world, https://aeon.co/essays/how-the-backyard-bird-became-a-wonder-of-science-and-commerce

The Surprising Origin of Chicken as a Dietary Staple, https://www.nationalgeographic.com/environment/future-of-food/poultry-food-production-agriculture-mckenna/

Today We’re Eating the Winners of the 1948 Chicken of Tomorrow Contest, https://modernfarmer.com/2014/05/today-eating-winners-1948-chicken-tomorrow-contest/

How the Chicken of Tomorrow became the Chicken of the World, https://www.iatp.org/blog/201303/how-the-chicken-of-tomorrow-became-the-chicken-of-the-world

Arbor Acres, https://youtu.be/fMb11rJt7vk

The 1948 Chicken of Tomorrow Contest Documentary, https://youtu.be/RrAV4zmZa-w

How the Supermarket Helped America Win the Cold War (Ep. 386), http://freakonomics.com/podcast/farms-race/

Kycklingen mitt i rummet, http://www.hungryandangry.se/tag/kyckling/

Fjäderfä, https://www.bondeniskolan.se/djur1/fjaderfa/

07
sep | 14:51

Maskinerna tävlar

Slå ihop två av världens mest kända innovationstävlingarna och du får tävlingen Microtransat Challenge. Det nya är att det är maskinerna som tävlar mot varandra.

Vinnarbåten Sailbuoy är en havsgående autonom segelbåt. Foto: Offshore Sensing.

Vinnarbåten Sailbuoy är en havsgående autonom segelbåt. Foto: Offshore Sensing.

Sedan 2005 har man arrangerat Microtransat Challenge, en utmaning att segla över Atlanten med obemannade farkoster. Den 26 augusti 2018 fick regattan en deltagare i mål för första gången! Den norska 2 meter långa farkosten behövde 79 dagar för att segla från Kanada till Irland. Båten var fjärrstyrd under den 2700 sjömil långa överfarten (sträckan är 1700 sjömil flygvägen).

Den trevande utvecklingen påminner om Orteig Prize. Raymond Orteig var hotellägare som ville se ökad turism över Atlanten. Han formulerade en utmaning år 1919 med prissumman $25,000. Att lyckas innebar en flygning på 5794 km och var då omöjligt att lösa. Tävlingen fick inga lyckade försök utan stängde 1924 ofullbordad. Men nu hade den tekniska utvecklingen kommit igång på allvar och man bestämde sig för att ge utmaningen fem år till.

Gentlemen, as a stimulus to courageous aviators, I desire to offer, through the auspices and regulations of the Aero Club of America, a prize of $25,000 to the first aviator of any Allied country crossing the Atlantic in one flight from Paris to New York or New York to Paris, all other details in your care.

1927 tog Charles Lindbergh 33 timmar på sig för att som första person flyga från Long Island och landa i Paris. Han slog nio andra tävlande lag. En del lag misslyckades med livet som insats och totalt dog 21 personer i olika försök. Men säkerheten ökade snabbt och åren efter den lyckade flygningen ökade antalet flygpassagerare i USA med 30 gånger. Man säger att Orteigs satsning påverkade så att det satsades 16 gånger prissumman i olika innovationer för flyg.


Video: historiska bilder med (dåligt) självkörande bilar i DARPAs Grand Challenge.

DARPA Grand Challenge hade en lika trevande inledning på sin utmaning år 2004. DARPA (Defense Advanced Research Projects Agency) hade som långsiktigt mål att en tredjedel av amerikanska militära fordon skulle vara autonoma 2015. Kongressen satsade $1 miljon som pris. Utmaningen var att utveckla ett fordon som autonomt kör en förbestämd sträcka på 240 km genom Mojaveöknen. Över 100 lag deltog och bästa bidraget kom 11 km innan man fastnade på en sten. Redan året efter klarade fem lag hela sträckan! Vann gjorde ett lag från Stanford på strax under 7 timmar. Denna tävling anses vara anledningen att vi kommit långt inom självkörande fordon.

Innovationstävlingar får idag nytt liv genom kombinationen automation och AI. I sina mer underhållande versioner kan det leda till nya idrottsgrenar, där maskinerna tävlar om att bli svensk mästare. Mer spännande är vad kombinationen innebär för innovation.

All you need to compete is computational infrastructure for your AI/ML design, testing, and training. All drone aspects – platform, GPUs, sensors, simulations, and datasets – will be provided. Our goal is to make AI/ML quality the only discriminator.

Lockheed Martin lanserar en innovationstävlingen AlphaPilot på detta spår. Man ska utveckla en drönare för (drone) racing. Bidragen ska inte bara klara av att autonomt flyga en komplex bana, utan målet är att vinna över en drönare som flygs av en mänsklig pilot. $2 miljoner i priser anger att man menar allvar.


Video: utmaningen är att använda AI för en autonom drönare som ska tävla – och vinna – över en mänsklig pilot.

 

06
mar | 12:10

Engagemang nyckeln till framgång

Smart_Living_Challenge

Smart Living Challenge är en internationell innovationstävling som genererar affärsmöjligheter och idéer för en hållbar livsstil i urbana miljöer. Den arrangeras av Munktell Science Park med projektledaren och innovationstävlingsveteranen Olle Dierks i spetsen. Tävlingen avslutades redan i somras och nu håller Olle Dierks, tillsammans med Svenska institutet, som bäst på att planera fortsättningen.

Några tips och råd baserade på arrangörernas erfarenheter är:

  • Se till att skapa engagemang i alla led
  • Ta dig tid att lyssna in projektintressenternas önskemål
  • Ha en riktigt duktig projektledare
  • Var tydlig i projektkommunikationen och arbeta med förväntningsmallar
  • Vänj dig själv och andra med att dela idéer
  • Få deltagarna att känna sig utvalda
  • Använd gärna 60-sekunderspitchar i filmformat
  • Tänk internationellt
  • Ha en multidisciplinär jury och en duktig jurysekreterare
  • Se till att ha många vinnare
  • Följ upp tävlingsresultatet och missa inte nätverksmöjligheterna

Smart Living Challenge arrangerades av flera anledningar, bland annat för att marknadsföra Sverige som innovativt land. Förhoppningen var att låta tävlande ta fram produkter, tjänster eller andra lösningar som gör det lättare att leva ett smartare och mer hållbart liv. Totalt kom drygt 300 inlämnade förslag och resultatet blev 15 vinnare, som alla föredömligt presenteras på webben.

Se till att skapa engagemang i alla led

Munktell Science Park hade redan från start en internationell inriktning och arrangerade tävlingen tillsammans med bland andra Svenska institutet. Enligt Olle Dierks var det avgörande för att tävlingen skulle bli unik. I samband med detta samarbetade man mycket med ambassader och konsulat runt om i världen. I de fall där engagemanget var stort bland tävlingens intressenter så blev också utfallet gott.

Ta dig tid att lyssna in projektintressenternas önskemål

Hur skapar man då nyss nämnda engagemang? Enligt Olle Dierks är en nyckelfaktor att lyssna på inblandade intressenter – allt från partners och ambassadörer till jurymedlemmar och ängelinvesterare. Det kräver tid och engagemang, men resultatet blir också bra.

Ha en riktigt duktig projektledare

Att driva en innovationstävling är inget som går att göra med vänsterhanden. Fullt fokus krävs, men med bra tekniska hjälpmedel och en stödjande organisation så är ingenting omöjligt. Självklart beror det också på vilken tävlingstyp som arrangeras. Det är skillnad på en tvåveckorstävling på Crowdspring och en långkörare som Smart Living Challenge.

Olle Dierks rekommenderar projektverktyget Basecamp som är webbaserat, enkelt och relativt billigt. De flesta projektverktyg har idag grundläggande funktioner som kalender, listor, filhantering, idéhanteringsstöd etc., och vilket verktyg man väljer är således mest en smaksak. I arbetet med Smart Living Challenge användes Basecamp för att dra igång ett 30-tal olika projektrum, främst baserade på geografisk tillhörighet. Utöver detta använde man också verktyget Brightidea, för idéhantering, juryarbete, synlighet på webben och dylikt.

Var tydlig i projektkommunikationen och arbeta med förväntningsmallar

Ju mer öppen innovation, desto mer måste styras – åtminstone på ramverksnivå. Munktell Science Park har därför tagit fram en manual med information om vad som förväntas av alla parter. Som komplement till det är projektverktygen förberedda, så att när exempelvis jurymedlemmarna loggar in så finns redan en lista med evenemang, diskussionstrådar och planeringsdokument. På så sätt kommer personerna direkt in i processen.

Vänj dig själv och andra med att dela idéer

”Att sprida en idé är ofta första steget mot att få den förverkligad. Genom att öppet publicera sin idé i en tävling kan idébäraren nå ut till många på kort tid. Att visa upp sin idé genom en seriöst arrangerad tävling med tillgång till erfarna affärsutvecklare, potentiella framtida kunder och investerare kan ge både god genomslagskraft såväl som nödvändig återkoppling för att kunna ta idén vidare, vilket kan medföra nytta i andra former än en vinst.” Det skriver Olle Dierks i en artikel, och menar att en öppen miljö där idéer kan frodas är ett bra sätt att uppmuntra idéspridning.

Det kan t.ex. åstadkommas genom öppna och/eller gemensamma workshops där flera olika aktörer deltar. Givetvis finns det fall där det kan krävas patent eller andra skydd för IP-rättigheter, men dessa fall är normalt få. (Och: Det skadar heller inte att ha patent – men egenvärdet i att automatiskt alltid patentera allt är rätt lågt.)

Få deltagarna att känna sig utvalda

Också här är nyckeln engagemang. Skapa social närvaro och känslan av att ha roligt med problemlösningar. Läs på vad som får folk i communities att engagera sig och arbeta med det. I arbetet med Smart Living Challenge har inbjudningarna visserligen gått väldigt brett, men ambitionen är att deltagarna ska känna sig personligt utvalda – det ger resultat.

För att nå rätt personer är en utmaning är att vända sig till grupper av personer som man normalt inte arbetar med. Lösningen på det är att jobba genom nätverks nätverk. Engagera nätverken i processen och låt rätt kontaktytor verka.

Använd gärna 60-sekunderspitchar

Att låta deltagarna skapa korta videofilmer på ca en minut är ett effektivt sätt att få dem att sammanfatta det viktigaste. Det är inte enkelt, för det är ofta många saker som man vill pressa in i en film. Men det är ett effektivt sätt att koka ner allting till en aptitlig munsbit där tittaren kan se vilka människor som ligger bakom idén och vilka tankar de har. Jämför t.ex. med sajten Kickstarter där i princip alla projekt som söker crowdfunding har en pitchvideo.

Även för en jury är en kortfilm ett smart sätt att snabbt få koll på om ett projekt är intressant eller inte.

Som arrangör gäller det då att föregå med gott exempel och göra samma sak. Presentera därför dina tävlingsidéer etc. på liknande sätt som du vill att tävlingsdeltagarna gör. Just så gör f.ö. just nämnda Smart Living Challenge.

Tänk internationellt

Smart Living Challenge har utgångspunkten varit internationellt fokus. Enligt Olle Dierks har det varit relativt lätt att arbeta internationellt, beroende på stort engagemang bland de involverade och att Sverige har så högt anseende i många länder. Ofta finns det även speciallösningar att ta till här och där: I Sydafrika blev till exempel Smart Living Challenge en del av ett större program.

Som arrangör är det lätt att fastna i svenska spår, men exempelvis finns tävlingsplattformen InnoCentive som har över 300.000 användare – många av dem välutbildade. Trots detta är antalet svenskar som använder sig av plattformen väldigt få. Olle Dierks menar att potentialen här är jättestor. Ta materialet som är inriktat mot den svenska marknaden, tweaka det en aning – och lansera!

InnoCentive är givetvis inte den enda plattformen för tävlingar – det finns fler. När det gäller hjälp med logotyper, grafisk design och liknande vill Olle tipsa om CrowdSpring och 99designs. Och när det gäller en del väldigt högtflygande projekt så kan man kolla in X Prize.

Ha en multidisciplinär jury och en duktig jurysekreterare

Juryn måste vara engagerad och därför är fysiska möten viktigt. Av den anledningen hade Smart Living Challenge en svensk jury – trots tävlingens internationella inriktning. Juryn kompletterades dock med en internationell rådgivningsgrupp. Juryn träffades fem gånger och majoriteten av diskussionerna handlar om vad som är viktigt för tävlingarna. Olle Dierks uppmanar också alla att ha en riktigt bra jurysekreterare – det lönar sig!

Se till att ha många vinnare

Munktell Science Park har använt sig av och utvärderat tävlingsformatet i allt från logotypetävlingar till lunchtävlingar (som t.ex. Smart Lunch). Genom att ha en relativt stor mängd vinnare – just Smart Lunch hade 10 vinnare och Smart Living Challenge 15 vinnare – så får man mervärde genom att vinnarna själva interagerar med varandra.

Följ upp tävlingsresultatet och missa inte nätverksmöjligheterna

Som arrangör är det lätt att pusta ut och blicka mot nya mål så fort som tävlingen är över, men en viktig detalj är att följa upp tävlingsresultatet, så att alla goda idéer faktiskt tas omhand. Vinst i form av stöd att komma vidare med sin idé är givetvis en bra idé, men ibland är det inte bara vinnaren som har idéer som förtjänar att följas upp.

Utöver detta är det smart att dra igång ett nätverk för semifinalister/finalister/vinnare etc. Sådana som startas tenderar till att vara långlivade och ge medlemmarna möjlighet att kontakta varandra även långt efter tävlingens slut. Det menar Olle Dierks och säger även att det finns en stor poäng i att underhålla dessa nätverk genom att vid senare tillfällen t.ex. bjuda in till workshops etc.

Framtidstanke: Ha en så rejäl prispeng som möjligt

Med stora prissummor så ökar intresset. Olle Dierks har inte själv arbetat med stora prissummor, men tror att detta skulle bidra positivt på flera sätt. Ett tips till framtida arrangörer är därför att se till att ha en så stor prissumma som bara är möjligt.

slcrobo


Framgångsfaktorer för innovationsupphandling i tävlingsformat

I höstas arrangerade nämnda Munktell Science Park en workshop kring nyttor, framgångsfaktorer och svårigheter med innovationsupphandling. När det gäller just framgångsfaktorer så kom man fram till ett antal punkter, varav några listas här:

  • Det behövs en vilja för att kunna förändra
  • Leverantörerna måste också förstå behovet
  • Beställarsidan måste ha tillräcklig kompetens
  • Det behövs ett reflekterande på alla nivåer
  • Det behövs fler framgångsrika exempel att luta sig mot
  • Innovationstävlingar kan ha en kompletterande funktion i upphandlingsprocessen
  • Lagen om offentlig upphandling är ganska tillåtande – det som bromsar är snarare oftast inställningen.

02
mar | 09:20

Teknisk innovationsutmaning – även för icke-tekniker

Oceanhamnen är namnet på Helsingborgs nya stadsdel i de södra delarna av staden. Där ska fyra kvarter med bostäder – totalt 320 lägenheter – samt tre kontorsbyggnader uppföras fram till år 2035.  Området ska enligt Helsingborgs stad bli en förebild för hållbar stadsutveckling och därför har staden tillsammans med medarrangörer inbjudit till en innovationstävling som fokuserar på effektivare insamling av matavfall, toalettavfall (så kallat svartvatten) samt disk-, bad- och tvättvatten (så kallat gråvatten).

blackwaterbild

Tävlingen går under namnet Blackwater & Food Waste Challenge och i igår var det deadline för alla tävlingsbidrag. Inom kort hålls nomineringsträff och prisutdelning sker i slutet av april. De fyra utmaningarna; ”användare”, ”kök & badrum”, ”anläggning”, samt ”resursoptimering” utgör fyra tävlingskategorier, och vinnare i respektive kategori får 20.000 kronor, som delas ut i samband med IWA Sveriges och Svenskt Vattens vårmöte.

blackwater-omraden

Trots att tävlingen alltså precis har haft deadline för inlämning av tävlingsbidrag så har arrangörerna redan dragit en hel del erfarenheter – och här är några av deras insikter/tips:

  • Inled gärna med en kickoff
  • Det tar tid för tävlingsinformation att nå ut
  • Se och lär av arkitektbranschen

Inled gärna med en kickoff

Arrangörerna upplevde det som positivt att inleda med en kickoff. Det beror delvis på att man kunde börja kommunicera tävlingen redan innan själva tävlingsinbjudan var färdig – det räckte att bjuda in till kickoff – vilket gjorde att arrangörerna vann lite extra tid. Genom att tidigt sätta datum för kickoff, tvingade man också sig själva att hålla tempo i planeringen.

Till kickoffen kom visserligen främst många av de redan kända leverantörerna, men det var en bra början till spridning och det gav också en mycket bra möjlighet till möten och mingel.

Det tar tid för tävlingsinformation att nå ut

Arrangörerna har märkt att det har varit bra att ha en relativt lång annonseringstid – framför allt för att nå ut utanför den närmaste kretsen av intressenter. Man upplever att det tar tid för informationen att spridas och nå ut, speciellt till andra länder.

Än så länge är det oklart hur många och hur bra tävlingsbidrag som har kommit in, men att döma av det som har kommit in i skrivande stund så har tävlingen nått fram bra internationellt.

Enligt processledaren Stefan Persson beror det framförallt på att projektgruppen redan från början utnyttjat sitt stora kontaktnät, och att arrangörerna har varit verksamma på sociala medier – framför allt Linkedin – i kombination med bearbetning av personliga kontakter vid upprepade tillfällen.

Se och lär av arkitektbranschen

Stefan Persson tycker att det finns mycket att lära av arkitektbranschen där vanan är lång av att arbeta med liknande tävlingar. Branschen har också utvecklat standarder som är bra att känna till om man vill nå ut till arkitekter. Blackwater & Food Waste Challenge har inte följt arkitektbranschen fullt ut, men har haft nytta av dialogen med arkitekter som är vana vid arkitekttävlingar.

En speciell utmaning för denna innovationstävling är att arrangörerna, trots stort tekniskt fokus, även söker efter lösningar från icke-tekniker. Det berättar Bengt Malmberg, som är affärsutvecklare på Sustainable Business Hub i Skåne.

Han säger att man har ett stort nätverk av miljöteknikrelaterade personer och företag, men att det är värre när det kommer till beteendevetare, designers och liknande – för det är just den typ av människor som kan behövas när det handlar om allt från att designa nya toalettstolar till vacuumsystem.

Enligt Marinette Hagman, ansvarig för forskning och utveckling på Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) så har en av tävlingens största utmaningar varit att få ut info om tävlingen till den kreativa näringen och till dem som kan tänkas komma med nya inslag. Lösningen på detta har bland annat varit att vända sig direkt till exempelvis arkitektstudenter på akademiska institutioner i närområdet.

En hel del frågor har kommit in under utlysningsperioden, och dessa har kontinuerligt besvarats på en FAQ.

Tävlingen Blackwater & Food Waste Challenge genomförs av Helsingborgs stad tillsammans med NSVA, NSR, WIN och Sustainable Business Hub. Tävlingen finansieras delvis av Vinnova och Urban Magma. Den 20 oktober hölls ovan nämnda kickoff – klicka här för att se filmer från detta tillfälle.


Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu
För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

23
feb | 08:51

Gurutips för effektiva innovationstävlingar

Tris Dyson

Tris Dyson är chef för Nestas center för innovationstävlingar – och han har några viktiga tips till svenska innovationstävlingsarrangörer. Nesta är Storbritanniens motsvarighet till Vinnova och lyfts ofta upp som ett föredöme när det gäller att arrangera innovationstävlingar.

I höstas deltog Tris Dyson på Vinnovas arrangemang omkring öppna data som var en del av Internetdagarna. Just nu ansvarar han för sju tävlingar omkring öppen data och hade i december genomfört cirka hälften av dem.

– – – Detta inlägg handlar om tips från två innovationsgurus på välgörenhetsorganisationen Nesta, National Endowment for Science, Technology and the Arts. Inlägget ingår i en serie av inlägg kring innovationstävlingar med fokus på miljöteknik. Klicka här för att se alla inlägg – – –

Några av de främsta tipsen och erfarenheterna som Tris Dyson vill dela med sig av för potentiella tävlingsarrangörer och andra intresserade är:

  • Se till att tävlingarna genomförs i flera olika steg – det bidrar bland annat till en mer intressant tävlingsprocess
  • Dela också ut en del mindre pris längs vägen – det underlättar för nya innovatörer som vill vara med i tävlingen
  • Det svåraste är att definiera tävlingens mål på ett tydligt sätt – så lägg mycket energi på att försöka göra det bra
  • Gör gärna en medial grej av tävlingarna och låt allmänheten bli engagerad
  • Ett problem som ska lösas behöver ha en social aspekt, men också ha marknadspotential
  • Det måste potentiellt sett finnas folk som faktiskt skulle kunna lösa det uppsatta problemet
  • Viktigt är att ha tillgång till den rätta kretsen av potentiella tävlande
  • Prissumman måste vara tillräckligt hög för att attrahera tävlande, men inte så hög att den distraherar på så vis att folk kan tro att det aktuella problemet är näst intill olösbart
  • Innovationstävlingar är faktiskt inte alltid rätt verktyg att använda

Tris Dyson betonar att innovationstävlingar är mest lämpligt att använda när nya innovatörer förväntas kunna komma upp med nya innovativa lösningar eller när man inte är säker varifrån innovationen faktisk kan komma från. I andra fall finns det andra lösningar att ta till.

Tris och hans team fokuserar i dagsläget mycket på möjligheterna med öppna data. Hans visioner är att öppna data kommer att demokratisera myndigheters jobb, underlätta problemlösning och skapa många nya tjänster som kommer den breda allmänheten till del. Men området är fortfarande nytt och mängden innovation som hittills kommit ut ur öppen data är enligt Tris Dyson relativt begränsat, i förhållande till ambitionsnivån. Därför utvecklar och designar Nesta innovationstävlingar som och definierar tänkbara problem, eftersom man ser möjligheterna i de fall som en innovatör skulle kunna lösa problemet.

Alla områden som Nesta givit sig in på har dock inte visat sig vara det mest lämpade. Men med tävlingen The Education Open Data Challenge träffade man helt rätt: De tävlande kunde använda den öppna datan för att påverka så mycket.


Från en guru till en annan…

En annan innovationstävlingsguru med kopplingar Nesta är Vicki Purewal. Hon var en av talarna på ett Vinnovaseminarium om pristävlingar som drivkraft för innovation i februari 2015. Kolla gärna hela programmet, och följ vad som sades genom hashtaggen #innocomp.

2015-02-03 14.44.34 Vicki presenterar 

Vicki Purewal arbetade för Nesta i tio år, och har fortfarande uppdrag för dem men nu på frilansbasis, inom området hur man utformar innovationsprogram och designar innovationstävlingar.

vicki-liten

Hon var bland annat ansvarig för the Big Green Challenge som lanserades 2007. Det var en innovationstävling som syftade till att seriöst minska CO2-utsläppen. Minskningen skulle ske under ett år, men vara beständig.

Några av hennes främsta tips, baserat på lärdomar från arrangemanget av The Big Green Challenge var:

  • Se till att hålla fast vid ditt mål. Om du väl har bestämt dig för ett mål, håll då fast vid det. Det är väldigt lätt att i senare faser av tävlingsarrangemanget glömma bort det ursprungliga målet.
  • Tillåt dig viss flexibilitet när det gäller justering av regeluppsättningen under tävlingens gång, till exempel när det gäller hur tävlingsresultat ska avrapporteras
  • Hjälp till att boosta de företag som har gått vidare i tävlingen från det första urvalet
  • Arrangera gärna en workshop baserad på Nestas guide för att känna på vilka utmaningar som man som arrangör kan tänkas möta

Nestas omtalade tävling Longitude Prize 2014 attraherade många personer. En sak som arrangörerna insåg först efter ett tag var att det var mycket värt för många företag att enbart komma till semifinal och final. Det var viktigt för de aktuella företagen, vilket bland annat hjälpte dem att attrahera mer investeringar, etc. En sak som Nesta då gjorde var att skapa små bannerlogotyper av typen ”I’m a finalist” som företagen kunde sätta på sina webbsidor och ha med i PR-material.

nesta-finalist-logo BGC-FINAL-LOGO-1

En annan sak som Nesta insåg längs vägen var att det är viktigt att definiera hur man mäter framgång. Man behöver inte överarbeta detta, men Nesta insåg att det är viktigt att ha tydliga mätkriterier och ordentliga mätverktyg. Metodologin behöver bara vara ’good enough’ – det räcker. Ett exempel: Nesta bad deltagarna om kontinuerliga mätresultat som skulle lämnas in varje kvartal. Detta visade sig hämma företagen och Nesta insåg att det faktiskt skulle vara tillräckligt att bara få data i början och slutet av projektet. Fler mätpunkter än så var bara onödigt. Därför ändrade man kriterierna gällande detta.

vicki-workshop

Under den nämnda dagen i Stockholm så höll Vicki en workshop, då seminariedeltagarna skulle simulera arrangörskap och göra vissa val. Det handlade om allt från hur man definierar vinnarkriterier till vilka personer som ska vara involverade i juryarbetet, och – inte minst – hur stor prissumman skulle vara. En annan uppgift var att tänka kring hur innovationstävlingen struktureras – ska vinnarna utses direkt eller ska den genomföras som en tvåstegsraket? Att designa en tävling kräver väldigt mycket.

Syftet med workshoppen var att visa några grejer som man som arrangör behöver tänka på, och hur lätt det är att glömma bort det ursprungliga målet när man väl sätter igång.

Att genomföra en workshop likt detta är något som hon rekommenderar potentiella tävlingsarrangörer att hålla. I Nestas guide för innovationstävlingsarrangemang finns för övrigt det underlag som användes på workshoppen. Guiden finns på svenska här och på engelska här.

Här kan du lyssna på en intervju med Vicki i podcastformat:


Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu
För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

Sida 1 av 612345...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter